Petter Bedoire har arbetat på Saab sedan 1995 och har haft ett antal ledande befattningar, senast som vice chef för Saab affärsenhet EW (Electronic Warfare) Systems, inom affärsområde Surveillance.
– Jag ser fram emot denna roll, som till stor del kommer att handla om att maximera fördelarna med de betydande investeringar som Saab gör i forskning och utveckling. Vi kommer att fortsätta driva innovation och forskningssamarbete för att tillfredsställa våra kunders framtida behov på bästa möjliga sätt, konstaterar bolagets nye CTO.
Mot målet att ligga i teknisk framkant
Som teknikchef kommer Petter Bedoire att leda och samordna Saabs forskning och utveckling (FoU) för att, som sas inledningsvis, säkerställa att företaget stannar i framkant inom tekniken. Den svenska försvarskoncernen är uppdelad i sex affärsområden: Surveillance (radarsystem, cybersäkerhet och ”telekrigföring”), Aeronautics (flygplan/JAS Gripen), Dynamics (markstridvapen), Support and services (support för Saabs vapen och system), Industrial products and services (ledningssystem och konsulttjänster för civila sektorn) och Kockums (U-båtar).
Petter Bedoire rapporterar till Christian Hedelin, CSO, Chief Strategy Officer, på Saab.
– Vi ser stora möjligheter när det gäller att använda banbrytande tekniker. Med sin bakgrund inom mjukvarufokuserad plattformsutveckling är Petter Bedoire rätt person som leder Saab in i framtiden, säger Hedelin.
Klart är också att mjukvarusidan är i kraftigt tilltagande som inslag i de tekniska lösningarna, medan hårdvaran visserligen fortfarande är av stor, men minskande, betydelse för produkthelhetens effektivitet.
Lika viktigt är att bolaget har en systematisk inriktning mot att etablera ”product-as-a-service-liknande” koncept. Kunderna vill ha och får hela paketlösningar, där det mesta som har med planets operativa stödfunktioner att göra ingår.
Omfattande vapen- och sensorpaket till Gripen
Dagens offerter till kunder, som t ex det finska flygvapnet i början på året, inkluderar ett omfattande vapen- och sensorpaket samt nödvändig utrustning och tillhörande tjänster som behövs för att driva Gripensystemet.
Gripen-programmet omfattar även överföring av underhålls-, reparations- och översynskapacitet till den lokala industrin samt flygplanstillverkning och liknande. En hel del utöver bara själva planen alltså.
Ska man filtrerar ner hela Saabs framtidsplaner så handlar det om att bli bäst i klassen på mjukvara, snarare än att odla det tidigare hårdvarufokuset. Idag är utvecklingsspåret draget mot AI, artificiell intelligens, och mjukvarubaserade system.
Till Ny Teknik säger Bedoire:
– Det kan handla om autonomi: Hur kan vi göra farkoster i framtiden som inte behöver en människa ombord? Det kan vara sensorer som upptäcker mindre och mindre objekt. Eller system som är säkrare och som vet vad motståndaren tänker hitta på. Vi vet att det finns länder som satsar otroligt mycket på det här, så vi måste förstå vad de kan åstadkomma. Vi måste se till att ge våra kunder minst samma förmåga.
Han konstaterar också att Saabkoncernen knappast kan tävla genom att räkna antalet personer som jobbar med de här sakerna.
– Men vi tror att vi på Saab kan hävda oss ändå, genom att göra saker lite smartare än alla andra. Sedan jobbar vi alltid med att rekrytera de bästa talangerna och för många är den väldigt spännande teknik vi håller på med lockande.
Siemens, Dassault, PTC och svenska IFS på PLM- och ERP-systemsidan
När det gäller underhållssidan kan noteras att svenska affärssystemutvecklaren IFS har Saab och Gripen-projektet som ett av sina större kundåtaganden. Bolagets lösning heter Applications och är allmänt ofta använt på eftermarknads-, underhålls- och servicesidan inom flygindustrin.
När det gäller det industriella produktutvecklings-, tillverkningsarbetet och PLM-verktygen använder Saab för hela Gripen-projektet, version E och F inkluderade, Siemens PLMs Teamcenter. I detta system hanteras alla konfigurationer och allt sånt som relaterar till exempelvis change management etc.
På CAD-sidan jobbar man med CATIA V5 från Dassault Systemes, medan man när det gäller elektronikdesignen baserar jobbet på kapabiliteterna i Siemens PLMs Mentor Graphics.
Men verktygsbilden när det gäller PLM varierar, på andra ställen i koncernen, som exempelvis inom Kockums och Surveillance är det PTCs verktyg, CREO och Windchill, som är huvudverktyg.
