Annons

En ny affärsutmaning: Krocken mellan digital suveränitet och global hårdvarukris

”En perfekt storm blåser upp,” skriver dagens gästkolumnist på PLM&ERP News, Mats Ericson, chef för Norden och Baltikum på Nutanix, hur då? En bakgrund är, som Dagens Industri noterar, att ”molnjättarnas AI-investeringar växer så det knakar – och mer ska det bli. Men bakom uppgångarna lurar ’chipflation,’ påpiskad av skenande priser på minne.” Men det stannar inte där: Intel och AMD varnar för upp till sex månaders väntetid på processorer i Kina, vilket förvärrar bristen och höjer priserna. Förseningarna kan drabba kinesiska AI-bolag negativt och drivit upp kostnaderna för andra komponenter med 10 procent.
Priserna på kritiska minneskomponenter rusar alltså, samtidigt som ledtiderna för processorer förlängs. På samma gång ökar behovet av svenskt och europeiskt oberoende av de stora publika molnleverantörerna. Den här situationen gör att brant stigande kostnader för egna datacenter, så kallade private cloud-lösningar, kan ställa till med stora störningar för svenska företagsverksamheter, investeringsplaner och tillväxt.
Molninfrastruktur är idag en grundsten för moderna och framgångsrika företag. OECD-forskning visar att digital infrastruktur är avgörande för produktivitet och innovation. Samtidigt växer AIs behov av datorkraft och minne medan tillgången på dessa resurser är begränsad och koncentrerad till några få leverantörer. Vilket är det som driver upp kostnaderna.
Eftersom de största publika molnleverantörerna säkrar sin hårdvara via stora volymavtal hamnar enskilda företag, oavsett storlek och tekniskt kunnande, sist i kön. För de som bygger egna datacenter och ”private cloud” innebär detta inte bara högre kostnader, utan också månader av väntan på kritisk utrustning.
Samtidigt ökar tillsynen på hur företag hanterar sina molnlösningar. EU Cloud and AI Development Act är ett försök från EU att minska beroendet från USA och öka den tekniska förmågan inom EU. I Storbritannien har ett nytt program, övervakat av Bank of England, infört direkt reglering av outsourcingtjänster inom framförallt finanssektorn, där man vill hantera störningar hos ett fåtal kritiska leverantörer som kan sprida sig till företag, marknader och i slutändan hela ekonomin. Detta visar hur molninfrastruktur påverkar hela ekonomin.
Eftersom trycket på minnesförsörjningen förväntas fortsätta under flera år är det viktigt för svenska företag att agera nu. Att skjuta upp investeringar riskerar att leda till tappad produktivitet och förlorad konkurrenskraft. En bra start är att lyfta upp frågan på ledningsnivå och föra en strukturerad diskussion.
Fyra frågeställningar förtjänar att toppa agendan inom den närmaste månaden – vilka är de? Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln på PLM&ERP News.

Här är de fyra frågorna som bör ligga på agendan inom 30 dagar:
1. Hur stor andel av IT-budgeten är låst i egna servrar och lagring? Detta visar er exponering mot prisökningar som kan slå mot resultatet.
2. Vilken förmåga finns för att flytta arbetslaster mellan olika molnmodeller, inklusive publika molntjänster. Detta fastslår er verkliga flexibilitet. 
3. Vilka system kräver svensk/europeisk drift av regulatoriska eller i dagsläget tekniska skäl? Detta klargör vad av verksamheten som måste ligga i privata moln. 
4. Hur lång tid tar det att flytta kritiska tjänster mellan olika molnmiljöer? Detta mäter er verkliga flexibilitet och sårbahet vid leverantörsproblem. 

En bättre bild av utmaningen
Ta ett samtal kring detta inom 30 dagar från dagens datum. Då har ni redan fått en bättre bild av den affärsutmaning som er digitala infrastruktur innebär. Därefter kan ni besluta om fördjupade analyser av totalkostnader, portabilitet mellan IT-miljöer och olika hybridstrategier. 

Ett långsiktigt sätt att hantera utmaningen är såklart att minska beroendet av enskilda molnmodeller, bygga in flexibilitet i infrastrukturval och säkerställa att data kan flyttas när förutsättningarna förändras. Men den här frågan är förhållandevis akut. Den innebär också att ledningsgruppen gör klokt i att informera styrelsen om situationen och de steg man tar för att skapa ökad kontroll och finna handlingsalternativ. 

Att kunna röra sig snabbare än konkurrenterna
I en ekonomi som alltmer påverkas av AI-utvecklingen och samtidigt präglas av fysiska begränsningar – från minneschip till energi och infrastruktur – kommer företag som betraktar motståndskraft som en del av deras tillväxtstrategi att kunna röra sig snabbare än konkurrenterna och detta är förstås en fråga för företagsledningen – inte bara IT-avdelningen. 

Företag som snabbt anpassar sig till dessa nya förutsättningar får större möjligheter att dra nytta av AI, arbeta långsiktigt och stärka sin konkurrenskraft. De som avvaktar riskerar däremot att förlora både momentum och handlingskraft.

Av Mats Ericson, chef för Nutanix Norden och Baltikum

Print Friendly, PDF & Email

Success Stories

Industriellt

Success Stories

Intressant på PLM TV News

Aktuell ANALYS

Aktuell Analys

Aktuell Analys

3D-printing

Block title