Särskilt för europeiska förhållanden, men också globalt, är det som Volvo Group gör av största vikt inom en transportindustri som står för en av samhällets mest kritiska funktioner. Lastbilssidan har också generellt kommit långt när det gäller elektrifiering, autonoma funktioner och nya drifts- och affärsmodeller. Men hur ser det ut med det IT-stöd som krävs för att optimera dessa strävanden?
Josef Schiöler diskuterar inte PLM på en detaljteknisk nivå i detta, snarare rör han sig kring de kärnvärden man önskar sig av plattformen och arkitekturen relativt de utmaningar som kommer med elektrifiering, bränslecellteknologi eller förändrade affärsmodeller. Han talar inte om mjukvarunamn, eller den ena eller den andra programsviten. Faktum är att han varken nämner huvudleverantören PTC eller någon av de andra som har installationer inom gruppen, som Dassault Systemes, SAP, Ansys, ESI eller Siemens. Istället talar han om information, hur man ska dela den och få människorna i organisationen att vilja gå vidare och entusiasmeras över de möjligheter som kommer med digitaliseringen.
Volvo Group har många trådändar att tvinna ihop
Bakgrunden till Josef Schiölers anförande är att bolaget måste modernisera sin underliggande IT-teknik, säger han. Men det är många trådändar att få ihop, eftersom koncernen äger en rad olika lastbils-, buss-, entreprenad- och marinmotor-företag så ser den underliggande bilden för PLM- och IT-stöd tämligen varierad ut. Totalt har gruppen cirka 100.000 anställda, verkar på 190 marknader och hade 2021 intäkter på 372 miljarder kronor. Bland företagen i gruppen finns Volvo Trucks, Mack Trucks, och Renault Trucks, medan bussidan innehåller Volvo Buses, Prevost, och Nova Bus.
Andra områden är entreprenadmaskiner där man äger VCE och Robak. Ytterligare ett känt varumärke gäller marina motorer, Volvo Penta.
Det ligger i sakens natur att det finns en hel del skillnader i hur man organiserar t ex PLM-stödet i detalj i dessa divergerande miljöer, liksom att det i dagsläget finns en uppsjö av olika mjukvaror i gruppen, både på PLM- och sub-PLM-nivå.
Men ambitionerna är att etablera en mer sammanhållen IT-arkitektur i bolagsgruppen.
Vid sidan av bolagen i koncernen, vilket också är av stor betydelse för en effektiv produktframtagningsapparat, handlar detta också om strategiska allianser, andra partnersamarbeten (som kinesiska Dongfeng) och andra externa leverantörer. Detta är alltid lika utmanande, särskilt då teknisk kommunikation med gruppen av strategiska alliansföretag, som bl a består av Daimler Trucks (med det samägda bolaget Cellcentric – för bränslecellsteknik), och med både Daimler och Traton Group för ett europeiskt hög-presterande laddningsnätverk för elektriska lastbilar. Andra intressanta allianser är de med Samsung SDI (batterier), Ovako Steel (fossilfritt stål), NVIDIA (data-processorer bl a), men här finns även andra automotive-aktörer med.
Listan kan göras längre, men landar i att allt detta kräver en hel del ifråga om satsningar på att utveckla samordningsvinster och en kommunikativt optimerad plattformsmiljö.
KOLA som ”hjärtats hjärta”
Centralt har Volvo-koncernen flera bitar som redan idag seglar under gemensam flagg. Även om alla bolags produktdata-bitar inte omfattas av detta, så är KOLA den stora gemensamma interna plattformen. KOLA är, som Schiöler alltså beskriver det, ”hjärtats hjärta” i bolaget. Denna egenutvecklade produktdatabas, innehåller produktstrukturer och fungerar som ett backbone för produktkonfiguration.
En annan centralt viktig plattform är CAST – vilket står för Common Architecture Shared Technology – och är, som namnet antyder, en plattform där man kan dela internt utvecklade teknologier, t ex som man gjort inom elektrifieringsområdet eller när det gäller autonom teknik.
– KOLA, PLM/PDM och CAST, är nycklar till att nå vår 2030-vision. Det är kort sagt våra katalysatorer på IT-stödsidan, kommenterar Josef Schiöler, och fortsätter: ”Med denna arsenal som basutrustning, med PLM/PDM och andra sub-PLM-lösningar står vi rustade för sånt som redan är igång ifråga om vår globala elektriska uppsättning av fordon, utveckling av autonoma lösningar, hantering av mixad modell-montering av hybrida och rena batterilösningar. Men den underliggande digitala miljön har en del kvar.
Detta kan omfatta sånt som digitala-end-to-end-kedjor, lösningar för battericell-livscyklar, fullt digitaliserade PLM-infrastrukturer, eller för att ta en verkstadsorienterad bit: virtuell kommissionering. Men även partner- och leveratörsområdet har sina utmaningar, t ex när det gäller öppenhet i relevanta avsnitt.
– När det gäller KOLA, så vill jag också klargöra att Volvo CE i relevanta delar p g a CAST, t ex när det gäller inbäddad mjukvara och motorer, integrerar med delar av KOLA-logiken, men Volvo CE har som PLM/PDM backbone valt att basera detta helt på Windchill och ingen egenutvecklad PDM-platform, förtydligar Schiöler.
Centrala beslut kring PLM-landskapet
Men det finns mer på PLM-agendan i dagsläget; bland annat har man från centralt håll, vilket Lars Stenqvist, EVP för Volvo Group Trucks Technology, kungjorde i september ifjol, bestämt sig för att konsolidera verksamheten på PTC-mjukvaror. Här handlar det inte längre om bara CAD – där siktet är inställt på Creo rakt igenom, medan Dassault Systemes’ CATIA fasas ut – och lastbilssidan; även cPDm/PDM-området kommer att beröras när man i första skedet tänker gå över till en ren PTC-miljö ifråga om CAD relaterat till lastbilsområdet. Indikationen är här vidare att även bussar, VCE (Volvo Construction Equipment, entreprenadmaskiner), båtmotorer (Penta) med flera kommer att jobba på PTC-plattformen. Vi talar ifråga om cPDm/PDM-sidan om att bolaget med detta byte kommer att gå över till att bara använda PTC’s PDM-lösningar i Windchill-sviten.
Ifråga om PLM/cPDm-bitarna har man använt sig av PTCs Windchill-svit, t ex MPM Link och PDM Link, vid sidan av konfigurationslogiken som alltså legat och fortsatt ligger i Volvos produktdatabas KOLA.
– Att använda en PLM- och CAD-plattform kommer att fungera som en viktig möjliggörare i vår digitala teknikomvandling, sa Lars Stenqvist, CTO på Volvo Group, i samband med beskedet om PTC-konsolideringen. Han fortsatte: ”Genom att använda denna grund ser vi stora möjligheter att ansluta PTCs IoT/IIoT- och AR-lösningar till vår digitala trådstrategi.”
Men som många var inne på under PLM Road Map & PDT-konferensen på Lindholm är det ovanligt att man inom ramen för ett system klarar allt. Ett exmpel är att det i dagsläget finns annat än PTC-lösningar för att få till optimala kommunikationsflöden på partnersidan. T ex används svenska Eurosteps standardsbaserade PLM-mjukvara ShareAspace – för att dela produktdata, dokument och modeller med vissa leverantörer på t ex motorsidan.
”Människorna först – de är kärnan i verksamheten”
Detta sagt om PLM-landskapet utseende, som en fond till Josef Schiölers anförande, ska vi titta närmare på vad denne chef för ”core platform area PLM/PDM”, säger om framtida inriktningar i gruppen och inte minst då människornas roll.
Det som gjorde saken särskilt intressant var att Josef Schiöler med emfas framhöll att den digitaliseringsresa Volvo Group nu är inne i långt ifrån handlar om bara tekniska IT-plattformar. Människorna i produktionen och hur de är organiserade är precis lika, om inte viktigare, för att resan ska leda till framgång, konstaterade han och fick medhåll av Peter Billelo, som citerade Fredric Bolling i sitt inledningsanförande: ”Människorna är kärnan i verksamheten och ett företag är ett uttryck för de människor som finns där,” sa CIMdata-chefen och fortsatte:
– Vi talar ofta om ”människor, processer och teknologier” som kärnan i alla industriella verksamheter. Så är det också … och just i denna ordning. Människorna först alltså, men varför? Det är dom som skapar informationen, samtidigt som de flesta bedömare idag är ense om att just information är den nya motsvarigheten till olja. Men också mycket annat, som att information är en av de viktigaste grunderna för innovation.
Det är generellt inte alltid som ingenjörerna i organisationer har detta framför ögonen, tekniken anses ofta vara viktigare. Men Volvo’s Schiöler står ut i detta – för det första är han inte ingenjör, utan beteendevetare, berättar han; vilket förstås säger en del om det han hade att säga kring bolagets digitala resa. Inte så att han nedvärderar teknikens betydelse, långt därifrån, men han pekar på att det gäller att entusiasmera människorna i rörelsen för det nya. Få dem att omhulda teknologin. Inte bara för teknologins skull, utan för att det finns stora värden individuella värden att vinna, parallellt med företagsgruppens långsiktiga kommersiella situation.
Vart är Volvo-koncernen på väg?
Hur ser då den värld ut, som Josef Schiöler och Volvo-koncernen ser framför sig – vartåt går strävandena?
Ett övergripande mål berör hållbarhetstanken: Bolagets långsiktiga ambition är att, vid sidan av 100-procentig säkerhet i fokus, verksamheten som helhet ska vara fossilfri per 2050. Detta betyder att Volvos produkter måste vara 100 procent fossilfria redan 2040, då livslängden är cirka 10 år. Sen finns det delmål under detta, som att minst 35 procent av Volvos produktvolymer som säljs skall vara elektrifierade 2030.
Borrar man sig sedan neråt pekade Schiöler ut följande punkter:
* SERVICE-, LÖSNINGS- och TJÄNSTESIDAN ska växa till 50 procent av omsättningen 2030.
* Man vill också skala upp nya AFFÄRSMODELLER, vilket bl a innehåller upplägg med ”product-as-a-service”. I detta hakar man på trenden som säger att man inte nödvändigtvis behöver sälja lastbilar, utan snarare ”transportkapacitet”. Vilket – om man nu själva ansvarar för själva produkten, som ”hyrs” ut – bl a måste satsa hårt på kvalitet och prediktiv (förebyggande) kapacitet.
* eMOBILITET är förstås centralt när världens lastbilsflotta elektrifieras.
* Som antyddes ovan är också de olika ALLIANSERNA man har – och som vi antagligen kommer att få se fler av – av stor vikt, vilket gör att man utvecklar ett strategiskt globalt PARTNERPROGRAM.
* ROBUSTA VINSTER är en förutsättning för att skapa de resurser som krävs.
* Utveckla ett solitt VÄRDEBASERAT LEDARSKAP.
Undvik att moderniseringen blir ett rent IT-initiativ
Men allmänt, konkluderar Volvo Group’s ansvarige för kärnbitarna på PLM/PDM-plattformssidan att missionen nu är att, ”modernisera PLM och PDM-strategin.”
– Utvecklingsarbetet handlar om flera saker. Allmänt är kortare tid till marknaden en strävan vi prioriterar. För att lyckas med det behövs vassare lösningar för samverkan (”collaboration”), vilket i sin tur kan bidra till snabbare feedback-loopar.
Annat som finns högt på utvecklingslistan över kärnvärden är att lösningarna man får på plats måste bidra till att öka förtroendet för de virtuella bitarna, vilket han förväntar sig bl a ska följa med moderniseringen av den digitala miljön.
– Vi kommer också att ha fokus på en i relevanta delar öppen arkitektur, som underbygger de digitala flödena och tillgänglighet för alla intressenter. Den är förstås av stor vikt. Men inget av detta kommer att landa i form av en snabb lösning som genom ett trollslag täcker alla behov. Utvecklingen av nästa generations PLM/PDM utvecklas kommer istället att präglas av ett iterativt plattformsbyggande. Hur når vi dit? Som jag sa tidigare är människorna i organisationen nummer 1. Vi måste skapa de nya plattformarna tillsammans med dem som finns i produktutvecklingen, på verkstadsgolven i produktionen, i administrationen och de som jobbar associativt med oss på fältet och i partner- och allianskedjan. Men vi måste också hitta verktyg för effektivare samverkan med kunderna.
Ambitionsnivån är hög, men till skillnad från mycket annat man hör från många aktörer kring PLM och produktframtagning är det alltså människan först som gäller för Volvo Group. Man vill bygga en designdriven kultur och som CIMdata-analytikern Peter Bilello påpekade flera gånger när det gäller PLM och modernitet:
– Det handlar om människor, processer och teknologier … i precis denna ordning.
Att Josef Schiöler håller med om detta är ingen överraskning.
