Vi börjar med Lideco och deras tillverkning och försäljning av komponenter till den plåtformande industrin.
Här används nettobehovsberäkningen för att beställa mot beställningspunkter på lagerorder. Anders Josefsson är lageransvarig på Lideco:
– Vi kör på en nivå, men på 5 minuter hinner jag köra nettobehovs-beräkningen, skapa inköpsordrar och kontrollera ordrarna, säger han och fortsätter: ”Själva nettobehovskörningen tar bara 1 minut. Jag kör nettobehovet ca 3 gånger i veckan för att skapa alla ordrar för att fylla på beställningspunkterna. Alla ordrar granskas och jag dubbelkollar så allt ser riktigt ut, att det finns beställningspunkter på alla artiklar. Sen kör jag också nettobehovsberäkningen för tillverkningsorder för våra halvfabrikat som vi också tillverkar mot beställningspunkt, säger Josefsson.
Vad är det bästa med nettobehovsberäkningen?
– Det bästa med nettobehovet i Garp är att det är smidigt att hålla ordning på ordrarna, summerar Lidecos lageransvarige.
Tydlig koppling mellan ordrar
Hur använder man då denna metodik på Ytab? Yanica Eliasson, som är materialplanerare på Ytab berättar att man använder nettobehovsberäkningen för att låta Garp skapa inköpsorder.
– Precis, våra stora kunders ordrar läses in, men när det gäller de mindre kunderna skapar vi ordrar manuellt. Så fort jag har skapat en manuell kundorder så skapar jag en tillverkningsorder och kör nettobehovet för att skapa inköp. Det innebär att nettobehovsberäkningen körs flera gånger varje dag.
– Jag uppskattar att jag också får en koppling till tillverkningsordern. Kopplingen ser jag i hela kedjan, kundorder, tillverkningsorder, inköpsorder, så jag ser hela tiden vilken kundorder det är som har skapat behovet.
Tidigare skapade Yanica Eliasson inköp manuellt genom att utöka befintliga inköpsorder:
– Så är det, men då fick jag ingen koppling till tillverkningsordern, vilket jag har saknat. Framöver kommer vi också börja titta på att köra nettobehovet även för att skapa tillverkningsorder. Det tar ingen tid alls att köra nettobehovsberäkning i Garp, det handlar om sekunder. Jag gör ingen analys utan låter ordrarna vara precis som den föreslår, förklarar Yanica.
Vad tycker du är det bästa med nettobehovsberäkningen?
– Fördelarna med nettobehovsberäkningen är framför allt kopplingen till tillverkningsordern, och innan du frisläpper ordern kan du finjustera den, ändra datum eller antal till exempel. Det finns många parametrar där du kan styra hur nettobehovet ska göra beräkningar, om du vill ta hänsyn till saldon, beställningspunkter, beställningskvantitet bland annat, fortsätterYanica.
Starsprings missar inte att beställa några artiklar
Starsprings tillverkar som noterades i ingressen alltså fjädrar till sängar, vanliga och justerbara sängar ochdessutom är man leverantör till automotivesidan. Tomas Bergstrand är IT-ansvarig på Starsprings.
– Vi kör nettobehovet i Garp för operativt inköp men också för att skapa tillverkningsorder. Vi skapar internorder och gör våra dagliga inköp, så det körs dagligen med olika personer som använder det för internorder och för inköp. På Starsprings gör vi även en del inköp mellan våra bolag och då använder vi också nettobehovet. Att köra nettobehovet går fort, det tar inte mer än 5 minuter. Sedan görs det en analys för att kontrollera vilka beställningar som ska göras. Så för hela processen tar det 5-10 minuter i genomsnitt. För att skapa inköpsordrar på materialbehovet körs nettobehovet i flera nivåer. Just nu tittar vi på att börja använda nettobehovet även för leveransbevakning för att se om vi kan leverera våra kundordrar i tid beroende på bekräftade inköpsordrar, säger han.
– Fördelen med nettobehovsberäkningen är att man inte riskerar att missa några ordrar eller artiklar. Vi använder det mycket och det funkar bra, avslutar Tomas Bergstand.
