Svaret på den senare frågan, ”äggen i samma korg”, var tämligen illustrativt över hur kraven på hög kvalitet, reducerad ”time2market”, kortare leveranstider och vässade utvecklings-, tillverknings- och service-processer ofta mynnar ut i en mix. I huvudsak blir svaret ”nej” på applikationsnivå, men ”ja” när det gäller att försöka hålla ihop helhet och flöde med en vass produktdataryggrad, cPDm (collaborative Product Definition management, ”PDM”).
- Nej, för att man å ena sidan ofta satsar på de bästa och mest kapabla sub-PLM-lösningarna på applikationssidan.
- Ja, för att man å andra sidan ofta landar på en plattform som håller ihop helheten, produktdata-ryggraden.
Nyckelelement i Epirocs PLM-resa
Epirocs Per Stedfeldt, process- och applikationsansvarig, diskuterade saken i sitt anförande, utifrån angreppsvinkeln, ”från koncept till färdig produkt”. Bolaget, som jobbar med gruv-, infrastruktur- och service-lösningar, har ca 14 000 anställda, verksamhet i 150 länder och omsätter kring 36 miljarder kronor, har sedan separationen från Atlas Copco för ca fem år sedan gjort en omfattande PLM-resa.
Nyckelelementen i uppställningen som den ser ut idag handlar om olika typer av stöd, bl a…
- …för att kunna jobba i parallella processer (”concurrent”),
- …för virtuella lösningar för design-definition, verifikation, tillverkning och service,
- …för att kunna hantera produktvarianter och utveckla kombinatoriska lösningar,
- …och för att utveckla konsekventa ingenjörs-, tillveknings- och service-vyer.
Allt detta för att kunna täcka ”as designed”, ”as planned”, ”as built/delivered” och ”as maintained-perspektiven”.
Vilka ägg och korgar är viktigast? Klart är att det som är ryggraden och som håller ihop hela anrättningen är av basal vikt, liksom att utgå från ett systemperspektiv.
Saab Aeronautics jakt på framtidens federativa PLM-plattform
Saab Aeronautics var inne på samma spår som Epiroc, men har måhända dragit det ett steg längre i sin strävan att skapa framtidssäkra lösningar. Bolagets jakt på framtidens PLM-system har i flera artiklar skildrats av PLM&ERP News och i engelska versioner på vår amerikanska systersajt, ENGINEERING.com.
På PLM Experience Day berättade Saab Aeronautics Erik Herzog och Åsa Nordling Larsson hur de – i egna projekt och i samverkan med KTH – jobbat med strategier för att knyta ihop olika discipliner som förvaltar produktinformation i olika system till ett landskap.
För att vara attraktiv för dagens och morgondagens ingenjörer, menade de att dessa kreatörer måste erbjudas ”top-of-the-line–verktyg” inom sina discipliner. Kvalitetsargumentet igen alltså, när det gäller applikationsnivån. Men samtidigt var de tydliga med att PLM–landskapet behöver fungera som ett holistiskt ”backbone” och inte vara en front-end-kompromiss för att passa alla.
Det man nu tittar på är att använda OSLC–standard som en väg för att kommunicera mellan domänerna, som innefattar bl a systems engineering, design, industrialisering/tillverkning, service/underhåll, där produktinformationen och dess konfigurationer måste hänga ihop under hela livscykeln, som i Saab Aeronautics fall kan vara 40 plus år.
Från att ha i princip utvecklat och hanterat en produkt mot en kund har Saab Aeronautics omvandlats till att ha flera produkter i portföljen (inte bara JAS Gripen) och hantera många kunder och utvecklings-partners. Detta ställer förstås stora krav på att PLM hänger ihop över många gränsytor, för att inte tala om att det inom försvar och luftfart finns betydande regelverk att förhålla sig till som:
– luftvärdighetsdeklarationer och myndigheters certifieringar
– försvarssekretess och företagets sekretess gentemot kunder och partners
– exportkontroll och andra internationella regelverk.
Husqvarna och BAE Systems PLM-resor
Bland presentationerna ska också nämnas Husqvarna Groups, Johan Grönwall, exposé under rubriken, ”PLM Mål och Strategier – kritiska förmågor och fallgropar”.
Grönwall är huvudarkitekten i PLM-projektet som går ut på att ersätta Husqvarnas befintliga PDM/PLM-värld med Teamcenter. Han beskrev resan från införsäljning hos ledningen till att få ihop en fungerande PLM-karta i koncernen. Mycket intressant.
En annan spännande bit var BAE Systems Patrik Hägglunds presentation. BAE Systems, som många kanske känner som Hägglunds i Örnsköldsvik, respektive Bofors i Karlskoga.
Hägglund, berättade om resan de gjort då två långvariga trotjänare på Hägglunds respektive Bofors skulle ersättas av ett modernt Aras-system.
Då verksamheterna i Örnsköldsvik och Karlskoga hade olika historik, med skilda PLM-världar, innan det blev ett inom BAE Systems, behövde man enas kring processer och genomföra omfattande migreringar. Aras-systemet är nu ingång sedan något år och nu blickar man framåt längs vägen för att integrera verksamheter som MRO, ILS, MES, Systems Engineering m m. En stor utmaning är att lägga en relevant road map, d v s i vilken ordning man ska ta sig an de olika utmaningarna.
eBOM vs mBOM
Detta sagt om de större perspektiven så fanns det presentationer som borrade sig ner en aning djupare till exempelvis frågan om BOM-hantering (Bill of Materials). Denna är på många vis en av de centrala sub-PLM-bitarna. Anders Nilsson, PLM InWork, med förflutet inom Svedala och Sandvik-koncernen som R&D chef – gav en återblick på utvecklingen inom BOMarnas värld.
Bland annat noterade han att PDM-systemen till en början uppstod baserat bl a på just detta med problem att hålla rätt på artikelnumren i BOM-ar mot produkten.
Nilsson diskuterade detta utgående bl a från frågan: ”Vad skall vi med eBOM till?”
Men historiken bakom BOM-frågorna och hanteringens utveckling är idag – även om vissa principiella grunder förstås känns igen – en tämligen annorlunda sak i digitaliseringens tidevarv, vilket ledde till flera intressanta diskussioner under en av de Lena Gunnarsson-ledda breakout-sessionerna.
Idag är det ju ofta så att eBOMen, ”engineering BOM”, alltså konstruktions-BOMen som tas fram inom ramen för produktutvecklings-systemet, alltså PLM. Denna skickas sedan över till tillverkningen där ett annat system, oftast ERP-systemet, i vilket man bygger en mBOM (”manufacturing BOM”, tillverknings-BOM) utifrån informationen i eBOM.
I breakout-sessionerna pekades flera gånger på mBOMens betydelse, men då utifrån tanken att de vore ett värde att bygga tillverknings-BOMen på PLM-systemet och eBOMen, med tillverkningsstrukturer och operationssekvenser, istället för ett separat ERP-system.
Följden blir att ERP-systemet kommer in i nästa fas, och då som grund för sBOMen, service-BOMen.
”Omöjligt att välja en enda systemplattform som klarar allt”
Apropå breakout-sessionerna diskuterades också frågor som, hur använder vi PLM förmågorna på bästa sätt? Här plockade Lena Gunnarsson bl a upp ett antal aspekter som nämnts under förmiddagens föredrag.
Summeringsvis landade man i följande ofta förekommande slutsatser:
• Alla vittnade om en ökad komplexitet i sin informationshantering vilket gör det svårare och svårare att lägga strategier, ta fram ”roadmaps” och välja systemstöd.
• Forumet var samstämmiga i det omöjliga att välja en enda systemplattform för att lösa alla behov
• Många lyfte fram vikten av att tänka ”system” och att sätta systemet i fokus Det är oftast inte därifrån PLM-implementationen har sitt ursprung, men det är tydligt att många upplever att det är dit det är på väg. Man vill kunna hantera allt från funktionsdefinitioner och kundkrav till specifika serviceplaner och gärna återmatning från användandet. Detta i sin tur är en konsekvens av företagens digitaliseringsstrategier.
• Några lyfte behovet av att skapa fullt stöd för varianthantering med PLM-systemet som bas detta nämndes särskilt vid hantering av reservdelarar och service.
PLMs framgångsfaktorer
Vi talade inledningsvis om PLMs framgångsfaktorer. Dessa diskuterades också under breakout-sessionerna. Vid summering kom det fram många saker som gäller generellt vid genomförande av stora program:
• Verksamhetens involvering – mycket viktigt
• Tydliga sponsorskap – om det stora värdet av att ha tunga projektsponsorer
• Uthållighet
Men det kom också fram några aspekter som kan betecknas som mer specifika för den typ av program som ett PLM-program är:
• ”Best practice” håller inte. Leverantörer hävdar ofta att de står för ”Best Practice”, men mångas insikt är att varje organisation är unik, varvid allt behöver appliceras i sin egen kontext.
• De som lyckats bäst är de som gjort gedigna förarbeten.
• Det är viktigt att tidigt skapa en gemensam terminologi. Detta då PLM ofta betraktas som abstrakt och svårt att förstå är det extra viktigt att lyckas sätt ord på det abstrakta.
