Men först lite mer kring dagens för 4100 volvoanställda dystra neddragningsbesked. Volvo har under första halvåret 2019 succesivt anpassat verksamheten till lägre efterfrågan från rekordnivåer genom att utnyttja den inbyggda flexibiliteten, och samtidigt påskyndat omställningen mot hållbara transportlösningar, skriver bolaget. Som nästa steg planerar man nu alltså att ytterligare reducera antalet medarbetare på tjänstemannasidan med cirka 4100 positioner globalt under andra halvåret 2020.
15 procent är konsulter
Sedan mitten av 2019 har Volvokoncernen justerat sin aktivitetsnivå genom att använda det man kallar ”inbyggd flexibilitet” och säga upp tillfälliga kontrakt och konsultavtal. Under andra halvåret i år planerar koncernen att ytterligare reducera antalet medarbetare på tjänstemannasidan med cirka 4 100 positioner varav cirka 15 procent är konsulter. Cirka 1 250 av dessa positioner finns i Sverige.
Man konstaterar i sammanhanget att behovet av personalminskningar skulle ha varit större utan olika statliga stödpaket som möjliggjort korttidsarbete och andra liknande åtgärder.
Personalminskningarna kommer nu att genomföras på olika sätt i hela koncernen beroende på den lokala affärssituationen, lagstiftning och arbetsmarknadspraxis. I vissa länder, inklusive Sverige, inkluderar de planerade åtgärderna varsel.
– Volvokulturen kommer fortsätt att vara vår ledstjärna i detta arbete, och vi kommer att ha ett nära samarbete med fackföreningarna för att göra denna anpassning på ett ansvarsfullt sätt, säger Martin Lundstedt.
– Med dessa förändringar kommer Volvokoncernen att bibehålla en styrkeposition, anpassad till den nya marknadssituationen och fortsätta att vara ledande inom omvandlingen mot hållbara transport- och infrastrukturlösningar.
Hur ser den omvandling av hållbara
transport- och infrastrukturlösningar han talar om ut?
Den övergripande utvecklingslinjen är att lastbils- och överhuvudtaget transportbranschen kommer att förändras radikalt under de kommande åren. Transporter är en livsnerv i världsekonomin. Man skulle kunna kalla världens lastbilsbaserade transportsystem för, ”ett samhällets blodomlopp”, som nu genomgår fundamentala förändringar. Inom en snar framtid kommer vi att få se självkörande, eldrivna lastbilar, kopplade till molnbaserade, synkroniserade driftscentraler.
De kommer att ses som en naturlig del av samhället. Man tänka sig att det hela byggs upp kring olika nav eller ”hubbar”, t ex mellan två städer, som sammankopplas av ett system av självkörande lastbilar.
Kanske kommer man att bygga specifika filer för dem, kanske kommer man att sikta på att köra dem som nattransporter, när trafikintensiteten i övrigt ät låg. Kanske lastas de om när kommer närmare stadskärnorna till mindre och tystare fordon. Eldrift blir en självklarhet i detta. Liksom upplägg med lastbilskonvojer med autonoma fordon, kanske ledda av en ”bemannad ledarbil”. Allt i ett får vi därmed en ny sorts ekosystem kring lastbilstransporter, som är helt sammankopplat.
Allt detta påverkar fundamentalt produktframtagningsprocesserna och påverkar därmed också det mesta som har med Volvokoncernens verksamhet att göra.
KOLA och PTC’s lösningar ryggrad inom PLM
Group Trucks Operations är den industriella enhet inom Volvokoncernen som ansvarar för global lastfordonstillverkning, inklusive hytt- och fordonsmontering, motorproduktion, logistikupplägg, distribution av parter/delar och annat.
Tillsammans representerar Group Trucks Operations cirka 35 000 anställda vid 70 enheter på 6 kontinenter.
Mjukvarumässigt jobbar man inom Volvo med mjukvaror från Dassault Systemes (CATIA), PTC Creo (CAD för motordesign, men på väg in även för hyttutveckling), PTCs PDM Link (primärt som CAD-vault), Siemens PLM (vissa moduler och specifika programlösningar, typ Product Costing, CD-adapco för simulering, Mentor för elektronikdesign och TC/Tecnomatix för linjebalansering) och KOLA (proprietärt ”PDM-system” för produktkonfiguration).
Dock har bolagets väg framåt när det gäller PLM kantats av en del problem, bl a lär satsningen på DS ENOVIA (cPDm-backbone från Dassault) ha kostat en hel del; en investering som senare ersattes med PTCs PDM Link. Denna typ av problematik är i och för sig ingen ovanlighet i branschen, men felsatsningar av den här kalibern kostar ofta stora pengar; det kan röra sig om upp till tiotals miljoner. Med sånt i bagaget lär man också agera med en viss försiktighet när man går framåt i stödet för Industri 4.0-satsningar.
Effekter från ”den fjärde industrirevolutionen”
Men vad är det man ser framför sig? PLM&ERP News’ Verdi Ogewell har i tidigare artiklar tittat på hur Industri 4.0 kommer att påverka produktframtagningsprocessen.
– Den fjärde industrirevolutionen är här och de teknologier som ingår kommer att hjälpa oss att ytterligare förbättra hur lösningarna utvecklas och tillverkas. Agilitet och flexibilitet är övergripande poänger. Vi samlar och analyserar ”big data” för att kontinuerligt vässa den operativa verksamheten.
Informationen används för att göra produkterna bättre och s a s öka upptiden; lastbilar som står stilla kostar pengar, berättar bolagets Tomas Mörk, direktör för Strategi & Arkitektur på Volvo Group GTO, i en tidigare artikel.
Industri 4.0-koncept påverkar
personalstrukturer och kompetensbehov
För att bättre förstå kundernas utmaningar och behov optimerar man de parametrar som är avgörande för varje individuell kund. Detta innebär att effektiv varianthantering är en av de egenskaper som är högst prioriterade på den nya tidens produktionslinjer. I stort sett är varje lastbil den individuellt enda i sitt slag. Följdkraven på produktionsstationerna på linjen och i leverantörskedjorna är tuffa att hantera i den långt driva exaktheten och strävan efter kortare ledtider på Industri 4.0-resan.
Man kommer att använda sig av tekniska möjliggörare, som ”big data analytics”, genom hela produktionskedjan. Produktionsstatusen ska vara tydlig och transparent tillgänglig för alla inblandade och givetvis digitalt baserad. Elektroniska boards, anslagstavlor, blir en del i detta. Andra inslag är RPA (Robotic Process Automation), en uppsjö av sensorer, som skickar data till BI-lösningar för analys och åtgärdsförslag. Det blir kort sagt en allmänt virtuell produktionspreparering och tillverkning.
Mobilitet är ett annat typiskt inslag i den nya bilden på verkstadsgolvet. Assembly-stationer kommer delvis att bli mobila med avancerade styrsystem som allokerar dem till de ställen där insatserna ska göras. Sak samma för komplexa montage för avancerade anpassningar; de kommer i det sceneri som Mörk tecknar bl a att ske med hjälp av tvärfunktionella team/enheter som finns mobilt tillgängliga.
”Det blir sämre innan det blir bättre”
Sammantaget är framtidsbilden inte längre bara en fråga om visioner. Glimtvis har vi redan klivit in i den och fått en aning om hur det mesta förändras från det vi har vant oss vid när det gäller produktutveckling, industriproduktion och sånt som drift, ständig uppkoppling och återkoppling till ”bortom PLM-system”. Det är en enorm förändring där elektromobilitet, automation, molnuppkoppling och mjukvarornas ökande betydelse är karaktäristiska drag.
Men dagens besked från Volvochefen Martin Lundstedt visar att bilden av framtiden har sina dystra sidor med förändringar som påverkar människorna i organisationen. Men det är inte alls bara frågan om ett kompakt mörker, framtiden är faktiskt ljus, men inte oproblematisk. Inget är enkelt, men som Tomas Mörk sa på ett seminarium för ett par år sedan:
– Det blir sämre innan det blir bättre, men på sista raden blir det riktigt bra, löd hans budskap.
Uttalandet ska uppfattas mot bakgrund av att man har ett omfattande legacy i ryggsäcken. Man startar på inget vis från ett tomt blad; det gamla och det nya måste färdas parallellt framåt, steg för steg integreras för att till slut inlemmas i ett toppmodernt, självbalanserande produktionssystem.
Vill du veta mer? Missa inte att läsa artikeln:
INDUSTRI 4.0 på Volvo Group: ”Visionen som drivkraft mot ett självbalanserande system”
http://plm-erpnews.se/industri-4-0-pa-volvo-group-visionen-som-drivkraft-mot-ett-sjalvbalanserande-system/
