FoU

ELBÅTAR. Han är ännu relativt okänd för den svenska allmänheten, men den saken kan komma att ändras under de kommande åren. Det handlar om Gustav Hasselskog, som 2014 grundade företaget Candela, inspirerad av superentreprenören Elon Musks enorma utväxling kring Tesla och deras elbilar. ”Är inte vanliga bensinbåtar egentligen katastrofalt miljöförstörande och onödigt dyra att använda,” undrade han. Svaret blev jakande och Hasselskog skred till handling.
Efter en så där fem år lång period med intensivt FoU-arbete knäckte Hasselskog och hans team formeln bakom världens första elbåt, som kan konkurrera med fossila bränslebåtar när det gäller hastighet och räckvidd. Batterier innehåller en begränsad mängd energi, men eftersom bärplanskonstruktionen under skrovet lyfter båten från vattnet möjliggörs en minskning av energiförbrukningen med ~ 75% är elektrifiering av båtliv möjliggjort utan kompromisser
Idag är hans Candela redo att bli globalt med sin bärplans- och elteknologi och i siktet just nu är Venedig och ”moto ondoso” - skador från vågor - från tusentals motorbåtar, som långsamt urholkar de ikoniska byggnaderna i Venedig. En svenskt designad elbåt som med bärplansteknik ”flyger” över vattnet kan vara svaret på stadens problem.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Även om allt inte är rosenskimrande för telekomjätten Ericsson – inte minst med tanke på de förväntat minskande beställningarna från Kina relaterat till Huawei-problematiken – så finns det annat som ser mycket bra ut. Bland annat genomförde bolaget nyligen framgångsrika tester för 5G-nätverkets giltighet vid gränsöverskridande resor över fordon som en del av det EU-finansierade 5GCroCo-projektet. Testet har uppmärksammats på den amerikanska Nasdaq-börsen sajt.
Testerna, som genomförts i samarbete med det Volvo Cars, på AstaZero-banan, kommer sannolikt att så frön för storskaligt kopplat fordonsprogram inom en snar framtid, skriver Zacks Equity Research i en artikel publicerad på Nasdaqs sajt. Vad man gjorde var att distribuera ett 5G mobilradionätverk i två Volvobilar, som gjorde det möjligt för dem att få realtids-uppdaterade HD-kartor över rutten framåt.
Mikael Prytz, forskningsdirektör, Ericsson Area Networks, säger i en kommentar:
- Att dela en uppdaterad karta med andra bilar är en latenskänslig uppgift och kräver hög nätverksprestanda inom och över flera nätverk. Under testet på AstaZero-banan kunde vi tackla denna utmaning med lovande resultat.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

AUTOMOTIVE/Produktutveckling. Volvokoncernen har tagit ett stort kliv framåt på hållbarhetsvägen. Beläget i Volvo CEs tekniska center i Eskilstuna har man dragit igång sitt första testlab, som också är det första stora steget framåt i företagets vätgassatsning, specifikt avsett för bränsleceller för tunga fordon och maskiner.
Laboratoriet är därmed den första anläggningen inom Volvokoncernen som testar kompletta bränslecellsenheter och blir därför ett viktigt bidrag till företagets utveckling inom bränslecellsteknik. Satsningen ska ses som ett led i företagets åtagande till Science Based Targets-initiativet – avgörande för att nå målen i Parisavtalet - och långsiktiga ambition om att vara helt fossilfritt år 2040.
- Bränslecellsteknik är en viktig drivkraft för hållbara lösningar för tyngre entreprenadmaskiner och den här investeringen är ett viktigt verktyg i vårt arbete för att nå målen i Science Based Targets, säger Toni Hagelberg, ”Head of Sustainable Power” på Volvo CE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Högskolan Väst har lyckats mycket bra med att bygga upp höga kunskapsnivåer kring additiv tillverkning med pulverbädd för legeringen 718. Det som är så unikt är att man på mycket kort tid - bara tre år - byggt upp ett forskarteam som skapat världsledande kunskap på området. Detta också har gjort högskolan högintressant för flyg-, rymd-, metall- och också allmänt inom tillverkningsindustrin i flera branscher.
– Tillsammans har vi lyckats skapa ny internationellt erkänd forskning inom teknikområdet. Vi har fångat hela kedjan från materialkunskap och processutveckling, till slutanvändarens produkt, säger projektledare Per Nylén, professor i Produktionsteknik, Högskolan Väst.
I projektet SUMAN-Next och vidare i den 8-åriga forskningssatsningen PODFAM, som tar vid där SUMAN-Next slutade 2020, har man med kombinationen av avancerad utrustning, duktiga personer och samverkan mellan högskolan och industripartner gjort de höga kunskapsnivåerna möjliga. Och som sagt - klart är att samarbetet med näringslivet, som det med Sandvik Additive Manufacturing, betytt mycket. Sedan några år tillbaka satsar företaget stort på additiv tillverkning och metallpulver. De driver även forskning inom detta framtidsområde tillsammans med ett flertal lärosäten runt om i världen, bland andra just Högskolan Väst.
– Forskningssamverkan är en viktig del i vårt arbete med att industrialisera additiv tillverkning. Förutom ny kritisk kunskap, lär vi oss ännu mer om slutanvändarnas behov, säger Peter Harlin, försäljning och forskningsledning, på Sandvik Additive Manufacturing.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Industri 4.0 förändrar arbetslivet för många. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta, nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man?
Här gör nu forskare på Högskolan Väst en intressant satsning där man söker svaren tillsammans med industrin, i detta fall, Siemens Energy och GKN Aerospace. Det unika i projektet är hur lärande och teknik kombineras på ett nytt sätt i Högskolan Västs forskningsmiljö Primus. Det handlar bl a om hur teknologi och samhällsvetenskap går hand i hand för att optimera omvandlingseffekterna.
– Digitaliseringen är en av flera stora strukturomvandlingar som pågår i samhället. Den nya tekniken innebär förändringar och utmaningar på flera områden – inte minst inom industrin, säger Lars Walter (t v på bilden), professor i arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Det senaste året har ett antal svenska universitet kunnat bygga ut sin forskning kring AI, Artificiell Intelligens, genom samarbete med Wallenbergstiftelsens forskningsprogram WASP. Örebro universitet är ett av forskningssätena som kunnat expandera verksamheten genom detta. Man har under det senaste året rekryterat över tio seniora forskare, postdoktorer och doktorander inom AI.
– AASS och Örebro universitet är stolta över att vara en del av Sveriges största forskningsprogram inom AI. Att AASS ingår i WASP beror på den akademiska och vetenskapliga excellensen, säger Amy Loutfi, vicerektor för AI vid Örebro universitet.
AASS är liktydigt med Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet, grundat 1998, och är ett internationellt erkänt center som forskar om autonoma system med fokus på deras perceptuella och kognitiva förmågor.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Sverige har en generellt hög digital kompetens, men när det gäller AI ligger inte Sverige i topp utan länder som USA, Kina, Japan och Sydkorea har ett försprång. Här ska RISE nya centrumbildning göra skillnad och speciellt för att utnyttja möjligheterna med tillämpad AI i industrin och offentlig sektor.
- Sverige är ett av världens mest innovativa länder. RISE satsar på utökad spetskompetens inom AI för att vi skall kunna utnyttja de nya möjligheterna inom alla områden, från effektivare läkemedelsutveckling till klimatsmarta energisystem och telekomnät. Sverige ska vara världsledande inom tillämpad AI, säger Pia Sandvik, VD RISE.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Statliga forskningsinstitutet RISE berättar idag att man förstärker sitt maritima erbjudande och köper SSPA från Chalmersstiftelsen. SSPA (ursprungligen Statens Skeppsprovningsanstalt) verkar, precis som RISE, i gränssnitten mellan forskning och näringsliv och arbetar bland annat med konceptutveckling och verifiering av prestanda för marina farkoster.
I och med dagens annonserade köpeavtal kommer att ske i juni 2021. SSPA grundades 1940 och har cirka 90 anställda med en årlig omsättning på drygt 100 miljoner kronor. Någon köpeskilling anges inte.
- Jag hälsar SSPA varmt välkommen till RISE och ser fram mot att följa SSPA på nära håll. SSPA bedriver internationellt erkänd maritim forskning med hög kvalitet och blir en strategisk viktig förstärkning av RISE befintliga maritima verksamhet, säger Pia Sandvik, VD RISE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

HÅLLBAR BATTERITILLVERKNING. NyBat, heter ett forskningsprojekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material. Poängen är att Volvo Cars tillsammans med Northvolt, Chalmers och Uppsala Universitet ska att undersöka prestanda och kvalitet på Northvolts litiumjon NMC battericeller; tillverkade av material från använda batterier från Volvo Cars.
– Projektet är ett unikt samarbete företag, Volvo Cars och Northvolt, och högskolepartners. Målet är att undersöka hur bra nya battericeller tillverkade från återvunna batterier kan bli. Jag ser fram emot att vi tillsammans kommer lära oss mer om batteriåtervinning, och att koppla ihop återvinningsprocessen med hur väl det färdiga batteriet fungerar, även efter lång tids användning, säger Anna Hägg, projektledare hållbara batterier på Volvo Cars samt projektledare för NyBat.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

* Övergången till elbilar går mycket snabbare än förväntat, men inte snabbt nog. * Norden spås bli ledande i omställningen.
Det är några av konklusionerna i en ny rapport från BCG, Boston Consulting Group.
– Vi är väl positionerade i Sverige och övriga Norden för att ta täten i racet mot en helt elektrisk privatbilsflotta, säger Mikael Ternhult, partner och VD på BCG Stockholm och expert på bilindustrin.
Runt 2025 förväntas över 90 procent av alla nysålda bilar i Norden vara antingen elbilar eller hybrider, mer än en fördubbling jämfört med 41 procent 2020. Det gör att regionen är klart ledande inom EU, där motsvarande prognos för 2025 är 65 procent.
Klicka på rubriken för att läsa mer.