Akademiskt

Högskolan Väst berättar idag att man tagit krafttag för att förbättra balansen mellan könen när det gäller lärosätets forskning inom produktionsteknik och industriellt arbetsintegrerat lärande. Under senaste året har sju kvinnor rekryterats till Högskolan Västs
– Det är värdefullt att få en bättre fördelning mellan kvinnliga och manliga medarbetare. Vår forskningsmiljö och kultur berikas med fler perspektiv och större mångfald. Det är viktigt för att skapa innovativ utveckling, säger Lennart Malmsköld, Primus programchef, Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Antalet elfordon ökar snabbt över hela världen. Samtidigt ställs allt högre krav på mer tillförlitliga och hållbara batterier. Högskolan Väst har nyligen startat två spännande forskningsprojekt som kan bidra till utvecklingen av bättre batterier. Båda projekten utgår från forskningsområden där högskolan har spetskunskaper: Svetsteknik, termisk sprutning och materialkunskap.
Bristen på material till halvledare, utmaningar kopplade till fortsatt utvinning av sällsynta jordartsmetaller och konkurrensen om ändliga naturtillgångar är ett stort problem för fordonsindustrin. Det handlar om material som i stor utsträckning används i elbilsbatterier.
– Batterierna i elfordon har en avgörande roll för att omställningen till elektrifierad fordonsflotta ska bli hållbar. Alla biltillverkare söker nya lösningar eftersom batterierna är en stor konkurrensfaktor. Kunderna frågar efter längre räckvidd, snabbare laddning, lång livslängd och hållbar teknik som inte tär på naturens resurser, säger Per Nylén, professor i produktionsteknik.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Högskolan Väst hävdar idag att man ligger i framkant både i Sverige och internationellt när det gäller forskningssamverkan. I detta hänvisar man till en ny internationell rankning där Högskolan Väst är ett av 25 lärosäten i världen som är bäst på att samproducera vetenskapliga artiklar med näringsliv och andra samhällsaktörer. Det hela handlar om U-Multiranks rankning av 1.948 lärosäten i 97 länder.
– Det är naturligtvis glädjande men samtidigt är jag inte förvånad. Att samverka med andra aktörer i samhället när vi gemensamt skapar ny kunskap har funnits med oss ända sedan starten, säger Martin Hellström, rektor på Högskolan Väst, som också menar att rankingen, ”är ett kvitto på att vår samverkan fungerar och när vi samproducerar på detta sätt kan forskningen ge ett tydligare och snabbare avtryck i samhället.”
Men även våra andra kända lärosäten förekommer och lyfts fram i olika kategorier i U-Multiranks ranking, bl a KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers och Handelshögskolan.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Chalmers lanserar i samarbete med Göteborgs Universitet, Rise och Sjöfartsverket ett öppet dataset, kallat Reeds, som nu är tillgängligt för akademi och industri världen över.
Självkörande maskiner som fordon, fartyg och drönare kan sänka kostnader, minska miljöbelastningen och bidra till färre olyckor. Med det nya, öppna datasetet för utvärdering av farkosternas algoritmer sätts en ny standard för utvecklingen av autonoma transportsystem på vägar, vatten och i luften.
Datasetet utvecklas med hjälp av en avancerad forskningsbåt – den ses på bilden här intill - som kör förutbestämda rutter runt om i Västsverige under olika väder- och ljusförhållanden.
- – Målet är att sätta en standard för hur morgondagens helt autonoma system utvecklas och utvärderas, säger Ola Benderius, docent på avdelningen för fordonsteknik och autonoma system på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, leder projektet.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Karl Hammar, universitetslektor på Tekniska högskolan (JTH) vid Jönköping University (JU), har utvecklat standarden RealEstateCore för smarta byggnader, som landets två största fastighetsbolag Vasakronan och Akademiska Hus har driftsatt i hela sina fastighetsbestånd. Även Microsoft har valt RealEstateCore när de bygger om sitt företagshögkvarter i USA.
Mängden data som hanteras inom byggnader ökar ständigt för att styra saker som luftkonditionering, belysning, värme och åtkomstkontroll. RealEstateCore organiserar den datamängden för att optimera driften av fastigheter så att de blir mer energieffektiva och miljövänliga.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Hur kan självkörande fordon genom sitt agerande i trafiken interagera med fotgängare? Det har forskningsprojektet GLAD (Goods delivery under the Last mile with Autonomus Driving vehicles) undersökt. En studie med självkörande leveransfordon och fotgängare genomfördes på Nordstans tak i centrala Göteborg.
Projektet GLAD har som mål att undersöka och skapa kunskap om tillit och acceptans för självkörande leveransfordon i Sverige. Projektet finansieras av Trafikverket och nu har RISE, Aptiv, Clean Motion, Combitech och Högskolan i Halmstad genomfört en användarstudie på Nordstans garagetak.
– Vår utgångspunkt i den här studien har varit att man kan stödja trafikinteraktion utifrån fordonets rörelsemönster inklusive inbromsning och placering i körfältet, något som också styrks av våra preliminära resultat, säger Azra Habibovic.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PRODUKTUTVECKLING. Är vätgas ett av framtidens viktiga energikällor inom flyget? Oavsett hur det faktiskt ser ut så är det många som tror att så är fallet. GKN Aerospace är ett av bolagen som tänker ta spets i utvecklingen på detta område. Man satsar på vätgasflyg i nya projektet H2JET som startar idag, 1 juli.
Nu ska 24 miljoner investeras i utvecklingen av nyckelkomponenter till vätgasdrivna flygmotorer. Förutom GKN Aerospace deltar Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet, Kungliga tekniska högskolan, Högskolan Väst, RISE och Oxeon (SMF). Projektdeltagarna kommer att ta fram tekniska lösningar för tre viktiga delsystem för vätedrivna flygmotorer för civila medeldistansflygplan.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

När designingenjörsstudenterna Susanna Österlund och Ellen Weberg skulle göra sitt examensarbete blev de tipsade om Pegil Innovations, strax utanför Skövde. De tog kontakt med det lilla familjeföretaget och nu har studenterna utvecklat design och konstruktion på en nuvarande maskinprototyp åt företaget.
Under vårterminen 2021 har Susanna Österlund och Ellen Weberg läst sin sista termin på Designingenjörsprogrammet på Högskolan i Skövde. Duon har pluggat ihop och umgåtts mycket sen de började utbildningen för tre år sedan och det var självklart att de skulle göra sitt ex-jobb tillsammans.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Ett effektivt sätt att få framtidens medarbetare i företag att använda en specifik mjukvara, hårdvaruutrustning eller en kombination av båda är att tillhandahålla materialet till utbildningsanstalter och lärosäten. Det hela är ett "win-win-läge": lärosäten med ofta begränsade resurser får tillgång till behövlig utrustning och mjukvara, samtidigt som företaget som skänker produkterna till utbildningsanstalten får in sina lösningar hos elevkullar som när det kommer ut i företag och organisationer troligen kommer att efterfråga samma dessa.
Detta förekommer idag överallt och bland de flesta mjukvaruföretag på t ex PLM- och CAD-områdena. Till saken hör också att en del företag begränsar det man skänker eller kraftigt prisreducerar, medan andra s a s går all-in.
Till den senare kategorin hör Trimble, utvecklare av hård- och mjukvara inom bygg- och anläggning. KTH, i Stockholm, är nu ett av 20-talet lärosäten i världen som sedan 2016 har tillägnats ett eget komplett lab från Trimble Technology Lab, där en stor del av bolagets program- och hårdvaror för byggkonstruktion, infrastruktur och avståndsmätning erbjuds.
Klicka på rubriken för att läsa hela reportaget.

Högskolan Väst har lyckats mycket bra med att bygga upp höga kunskapsnivåer kring additiv tillverkning med pulverbädd för legeringen 718. Det som är så unikt är att man på mycket kort tid - bara tre år - byggt upp ett forskarteam som skapat världsledande kunskap på området. Detta också har gjort högskolan högintressant för flyg-, rymd-, metall- och också allmänt inom tillverkningsindustrin i flera branscher.
– Tillsammans har vi lyckats skapa ny internationellt erkänd forskning inom teknikområdet. Vi har fångat hela kedjan från materialkunskap och processutveckling, till slutanvändarens produkt, säger projektledare Per Nylén, professor i Produktionsteknik, Högskolan Väst.
I projektet SUMAN-Next och vidare i den 8-åriga forskningssatsningen PODFAM, som tar vid där SUMAN-Next slutade 2020, har man med kombinationen av avancerad utrustning, duktiga personer och samverkan mellan högskolan och industripartner gjort de höga kunskapsnivåerna möjliga. Och som sagt - klart är att samarbetet med näringslivet, som det med Sandvik Additive Manufacturing, betytt mycket. Sedan några år tillbaka satsar företaget stort på additiv tillverkning och metallpulver. De driver även forskning inom detta framtidsområde tillsammans med ett flertal lärosäten runt om i världen, bland andra just Högskolan Väst.
– Forskningssamverkan är en viktig del i vårt arbete med att industrialisera additiv tillverkning. Förutom ny kritisk kunskap, lär vi oss ännu mer om slutanvändarnas behov, säger Peter Harlin, försäljning och forskningsledning, på Sandvik Additive Manufacturing.
Klicka på rubriken för att läsa mer.