Akademiskt

Industri 4.0 förändrar arbetslivet för många. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta, nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man?
Här gör nu forskare på Högskolan Väst en intressant satsning där man söker svaren tillsammans med industrin, i detta fall, Siemens Energy och GKN Aerospace. Det unika i projektet är hur lärande och teknik kombineras på ett nytt sätt i Högskolan Västs forskningsmiljö Primus. Det handlar bl a om hur teknologi och samhällsvetenskap går hand i hand för att optimera omvandlingseffekterna.
– Digitaliseringen är en av flera stora strukturomvandlingar som pågår i samhället. Den nya tekniken innebär förändringar och utmaningar på flera områden – inte minst inom industrin, säger Lars Walter (t v på bilden), professor i arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Det senaste året har ett antal svenska universitet kunnat bygga ut sin forskning kring AI, Artificiell Intelligens, genom samarbete med Wallenbergstiftelsens forskningsprogram WASP. Örebro universitet är ett av forskningssätena som kunnat expandera verksamheten genom detta. Man har under det senaste året rekryterat över tio seniora forskare, postdoktorer och doktorander inom AI.
– AASS och Örebro universitet är stolta över att vara en del av Sveriges största forskningsprogram inom AI. Att AASS ingår i WASP beror på den akademiska och vetenskapliga excellensen, säger Amy Loutfi, vicerektor för AI vid Örebro universitet.
AASS är liktydigt med Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet, grundat 1998, och är ett internationellt erkänt center som forskar om autonoma system med fokus på deras perceptuella och kognitiva förmågor.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Statliga forskningsinstitutet RISE berättar idag att man förstärker sitt maritima erbjudande och köper SSPA från Chalmersstiftelsen. SSPA (ursprungligen Statens Skeppsprovningsanstalt) verkar, precis som RISE, i gränssnitten mellan forskning och näringsliv och arbetar bland annat med konceptutveckling och verifiering av prestanda för marina farkoster.
I och med dagens annonserade köpeavtal kommer att ske i juni 2021. SSPA grundades 1940 och har cirka 90 anställda med en årlig omsättning på drygt 100 miljoner kronor. Någon köpeskilling anges inte.
- Jag hälsar SSPA varmt välkommen till RISE och ser fram mot att följa SSPA på nära håll. SSPA bedriver internationellt erkänd maritim forskning med hög kvalitet och blir en strategisk viktig förstärkning av RISE befintliga maritima verksamhet, säger Pia Sandvik, VD RISE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

När Iman Morshedzadeh, doktorand på Institutionen för ingenjörsvetenskap på Högskolan i Skövde, idag försvarar sin avhandling "Managing virtual factory artifacts in extended product lifecycle systems” är digitala modeller i fokus. Han har i sin forskning studerat hur det går att återanvända virtuella modeller och hur informationen sedan kan tas tillvara i ett PLM-system.
Inom dagens tillverkningsindustri pratas det mycket om Industri 4.0, smart tillverkning och digitala tvillingar, konstaterar han. I och med framväxten av koncept runt detta har virtuella modellers roll lyfts fram, men de har faktiskt använts i årtionden.
– Dagens virtuella modeller saknar mycket information, så att bara ha dem räcker inte för att återanvända dem, säger Morshedzadeh.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Ståltillverkningens miljöeffekter befinner sig idag i fokus; dels relaterat till H2 Green Steel-initiativet med Scaniachefen Henrik Henriksson i spetsen och dels Hybrit-projektet.
Men det finns mer i samma riktning. På akademisk nivå pågår forskning på området som kan bidra till minskad miljöbelastning i samband med stålproduktionen:
- I våra unika testriggar har vi utvecklat metoder att kyla stål som spar energi, minskar vattenåtgången upp till 50 procent, kräver mindre råvara och ger produkter med längre livslängd.
Orden kommer från Mohammad Jahedi, forskare i energiteknik vid Högskolan i Gävle.
Stålindustrin är en av de industrier som belastar miljön mest då den är mycket energi- och vattenkrävande. Mohammad Jahedi förklarar att forskarna vid Högskolan kan hjälpa industrin att bli väsentligt mindre miljöbelastande, bl a genom att använda ny kyltekniken med jetstrålar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

För den som vill veta mer om PLM-trender på djupet är analytikern CIMdata’s och svenska Eurosteps konferenser, ”PLM Road Map & PDT”, rätt ställe att besöka. I dagarna meddelade arrangörerna att fjolårets höstkonferens i november nu följs upp med en sedvanlig vår-upplaga av eventet, ”PLM Road Map & PDT Spring 2021”, den 19 och 20 maj. Som vanligt i dessa Covid-19-tider är det fråga om en digital konferens. Två halvdagsseminarier blir det under temat, "Disruption — the PLM Professionals' Exploration of Emerging Technologies that Will Reshape the PLM Value Equation." Alltså, en serie föredrag kring PLM-proffsens utforskning av nya tekniker som kommer att omforma PLMs värdekvation.
Det här rör sig alltid om intressanta aspekter och vi ska i denna artikel titta på hur några av branschens mest kända analytiker under det senaste november-eventet diskuterade kring digitala tvillingar och trådar; CIMdata-chefen Peter Bilello och Gartners Marc Halpern.
Övergripande konstaterade Bilello att utan digitala tvillingar är det knappast lönt att skapa digitala trådar. ”Det är av essentiell betydelse att digitala trådar kopplar ihop hela livscykeln för digitala tvillingar,” sa han. Medan Gartners Marc Halpern i sedvanlig ordning pekade på fällor som kan uppträda när nya teknologier ska kopplas på existerande system:
- Var försiktig med vad du önskar dig av digitala trådar, sa han och tillade sardoniskt: ”Det du önskar kan gå i uppfyllelse.”
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Flyg- och rymdindustrin, fordonsindustrin, försvarsindustrin och medicinteknisk industri. Det är några branscher som kan ha nytta av Paria Kamiris banbrytande forskning om pulverbäddsbaserad additiv tillverkning med elektronstråle (EB-PBF) i superlegering 718. Hon förklarar hur processen kan användas mer effektivt för att producera flera delar med bättre egenskaper. Och hon har utvecklat nya strategier för att skräddarsy produkters mikrostruktur och på så vis förbättra deras egenskaper.
– Med additiv tillverkning blir det till exempel möjligt att producera lättare och mer komplexa komponenter i en-stegs-process. Det ger bland annat effektivare och mer miljövänliga flygmotorer, säger Paria Karimi som försvarade sin avhandling på Högskolan Väst i december.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Samverkan mellan människor och robotar i produktionen är ett område som fått sig ett rejält lyft sedan danska Universal Robots introducerade sina enarmade modeller för ett drygt tiotal år sedan. Därefter har användningen vuxit snabbt, men fortfarande finns det kvar utmaningar när det säkerhetsaspekterna och det satsas från flera håll på mer forskning på området.
Idag berättar vi om ett sådant projekt. Det är forskningsprojektet Darko som i dagarna beviljats 70 miljoner i EU-stöd för att undersöka hur robotar kan jobba jämsides med människor. En stor utmaning är att minimera olyckor, och anpassa robotarna till omväxlande miljöer.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

När man nu på flera håll kommit igång med utveckling av vätelösningar för att generera el-energi är det läge att ha koll på vilken påverkan vätet eller andra nytillkomna ämnen kan ha på metaller som finns med i konstruktionerna.
Digital simulering är förstås ett utmärkt verktyg i sammanhanget, och ett tillvägagångssätt som forskaren vid Malmö Universitet, Claudio Nigro, använt sig av för att skapa modeller som kan bidra till att kasta ljus över saken. Hur påverkas hållfastheten är exempelvis en fråga som är central när en metall med en svaghet utsätts för belastning och kontakt med väte.
Metaller med sprickor som utsätts för stor belastning kan i värsta fall brista när den kommer i kontakt med detta ämne och Nigro har tagit fram modeller för att beräkna hur snabbt förändringar i en metall kan ske. Detta kan bidra till att räkna ut materialets livslängd under olika förhållanden och påverkan utifrån.
Som exempel nämner Claudio Nigro, som är utbildad flygingenjör, hur detta kan bidra till att minska flygtrafikens miljöpåverkan och minska koldioxidutsläppen.
– Med målet att ha noll utsläpp till 2035 ska Airbus utveckla vätebaserade flygplan. Då är det förstås viktigt att dessa fenomen kan kontrolleras, säger Malmöforskaren.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Högskolan Väst fortsätter att leverera intressanta forskningsresultat. Idag annonserar man industridoktoranden Jonas Holmbergs forskning, som visar hur traditionella bearbetningstekniker kan effektiviseras och hur nya alternativa metoder kan öka produktiviteten ytterligare.
Inom flygmotorindustrin finns ett stort intresse för nya alternativa tillverkningstekniker. En stark drivkraft är att kunna producera komponenter i superlegeringen 718 så effektivt som möjligt.
I början av december försvarade Jonas Holmberg sin avhandling om tillverkningsstrategier för bearbetning av flygmotorkomponenter. Hans forskningsresultat baseras på fördjupade studier och jämförelser av konventionella och alternativa bearbetningstekniker. Resultaten är också applicerbara för additiv tillverkning.
Studierna har Holmberg genomfört i nära samarbete med GKN Aerospace i Trollhättan.
Klicka på rubriken för att läsa mer.