Akademiskt

Den virtuella människan är central vid DHM2020, Digital Human Modeling Symposium, som nu pågår i Skövde, mellan den 31 augusti till den 2 september. Den virtuella människan används bland annat för att utvärdera arbetsplatser och produkter, provkrocka bilar och annat. Möjligheterna att dra nytta av denna digitala ”provdocka” är närmast oändliga och något som ofta beskrivits i PLM&ERP News spalter.
I dagarna, 31 augusti till 2 september, deltar också hundratalet personer i DHM2020. Eventet är ett internationellt forum för forskare där de kan rapportera sina senaste innovationer, sammanfatta det senaste inom fältet, samt utbyta idéer, resultat och visioner inom alla områden inom digital mänsklig modelleringsforskning och dess applikationer.
Klicka på rubriken för att läsa mer, t ex initiativtagarens, professor Lars Hansson, svar på frågor kring konferensen och detta växande ämnesområde.

Forskare vid Örebro universitet har utvecklat den smarta kameran Emitrace som ska förhindra påkörningsolyckor. Efter nio års arbete är kameran till slut klar för lansering.
– Det ligger mycket forskning bakom, säger universitetslektor Henrik Andreasson.
Idén till kameran Emitrace fick Henrik Andreasson år 2011 när han handledde Rafael Mosberger i en doktorsavhandling om smarta sensorer. Tillsammans har de i flera år jobbat med utvecklingen av Emitrace som till slut blivit certifierad och CE-märkt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

AI-forskare vid Örebro universitet har inom ramarna för AI.MEE-projektet Corob samarbetat med Saab för att lära robotar att kommunicera.
– Det är verkligen en utmaning. Robotarna måste kunna s a s tala samma språk för att kommunicera, säger Martin Längkvist, forskare vid Örebro Universitet.
- Absolut, men det har gått bra och vi har fått en kickstart, tillägger Göran Backlund, CTO på Saab. Det är ett fantastiskt sätt att komma igång; att börja testa i smått. När vi tittat på våra undervattensfarkoster kan vi ju konstatera att det är en svår och för dyr miljö att börja testa direkt i.
Därför har man flyttat upp det hela på land och använt en drönare och en mobil robot på marken.
Läs mer genom att klicka på rubriken.

Högskolan Väst berättar idag om ett samarbete mellan akademi och företagsvärlden som är av stor vikt för att Sverige ska kunna hänga med i den flygtekniska utvecklingen.
”För GKN Aerospace i Trollhättan är långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete avgörande för att vinna nya affärer,” skriver man och påpekar att bolaget satsar stort på forskningssamverkan med Högskolan Väst och flera andra lärosäten. För närvarande arbetar ett 60-tal doktorander i företagets olika projekt inom Sverige.
– Doktorandernas insatser är i högsta grad nyckeln till bredden i vår forskning, säger Robert Reimers, R&D-chef inom produktionsteknik på GKN Aerospace.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Teknologiutbyte för snabbare telekomnät och kvant-optoelektroniska komponenter, förfinade 5G-antenner, bättre batterier, och biosensorer är några områden som berörs av ett nytt forskningssamarbete mellan Sverige och Taiwan.
Det är Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, som skickar in 60 miljoner kronor för den svenska delen.
Från Sverige deltar forskare vid KTH, Chalmers och Uppsala universitet.
Vilka får bidrag till sin forskning? Klicka på rubriken för att läsa mer.

Aldrig tidigare har så många unga visat intresse för att testa ingenjörsyrket. Det visar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVAs, nationella praktikprogram Tekniksprånget, som tagit emot ansökningar till ingenjörspraktik i höst från hela 2 300 gymnasiestudenter. Ericsson, Sveriges Radio och Volvo Cars är de mest populära arbetsgivarna.
- Det är väldigt roligt att så många unga visar intresse för ingenjörsbranschen eftersom det länge har varit ett bristyrke, säger Helena Gyrulf, verksamhetschef på Tekniksprånget.
Klicka på rubriken för att läsa mer och se på listorna över de populäraste arbetsgivarna.

Bilindustrin storsatsar på att eldrivna fordon ska drivas med så kallade solid state-batterier. Nu presenterar forskare på Chalmers och Xi’an Jiaotong-universitetet i Kina ett sätt som tar det lovande batterikonceptet närmare en storskalig produktion. Med hjälp av ett bredbart mellanlager i batteriet blir strömtätheten tio gånger så hög, samtidigt som både prestandan och säkerheten förbättras markant.
De nya resultaten presenterades nyligen i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Functional Materials.
– Mellanlagret gör att battericellen blir betydligt mer stabil och därför klarar hög strömtäthet. Det är också avgörande att det är så enkelt att breda ut den mjuka massan på litummetallen i batteriet. Det är lika lätt som att bre smör på en smörgås, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Örebro universitet är en stark aktör på den akademiska arenan med 15 100 studenter och bl a 24 program på avancerad nivå. Universitetet bedriver i detta exempelvis forskning inom det industriellt intressanta området robotik.
Just nu pågår ett projekt på universitetet med målsättningen att utveckla små robotar som ska kunna testas av företag i Region Örebro län. Bland annat då lösningar som utför tunga och monotona sysslor i jordbruk och industri.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Sandvik Coromant håller världsklass inom design och tillverkning av verktyg för fordons-, flyg-, maskinindustri och andra branscher som producerar komponenter i metall med höga precisionskrav.
Det här är krävande miljöer med en rad utmaningar. En sådan är att man i dagens produktionsanläggningar ofta tillverkar flera olika produkter i mindre serier och i olika material. För att klara snabba omställningar i automatiserad produktion måste processerna därför vara rakt igenom pålitliga och störningsfria. I detta arbete spelar forskning en viktig roll. Därför samarbetar man med akademiska institutioner för att kontinuerligt vässa sin produktframtagningsteknik.
En av dem som jobbat med detta inom Sandvik Coromant är industridoktoranden Ashwin Devotta, som har vidareutvecklat en simuleringsteknik, vilken i förlängningen gör det möjligt att fullt ut digitalisera den här typen av tillverkning. Han presenterade nyligen sin avhandling på Högskolan Väst.
– Simuleringen gör att vi kan förutse exakt vad som händer när verktyget skär i metall. Det innebär att våra kunder får snabbare och mer tillförlitliga tillverkningsprocesser, säger Ashwin.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Robotar blir en allt större del av vårt vardagliga liv. Vanliga robot-sysslor kan vara att klippa våra gräsmattor och att dammsuga i våra hem.
Maurice Lamb, lektor i informationsteknologi, är programansvarig för den helt nya utbildningen Människa-robotinteraktion på Högskolan i Skövde. Han har flyttat till Skövde från USA, bara för att lära svenskar - eller mer exakt, svenska studenter - mer om hur vi kan använda robotar inom industrin och i vår vardag.
Klicka på rubriken för att läsa mer.