Akademiskt

Hur man framställer verktygsstål är avgörande för att verktyg ska hålla hög kvalitet och vara hållbara över lång tid. Industridoktoranden Arbab Rehan har på uppdrag av Uddeholm forskat om hur man optimerar kallarbetsstålet Caldie, rapporterar Christina Axelsson i dagens artikel.

– Med rätt typ av värmebehandling förbättras stålets egenskaper avsevärt, säger Arbab Rehan som nyligen presenterade sin avhandling vid Högskolan Väst.

BIOVIA heter en av de mer sällan omskrivna apparna på Dassault Systemes PLM-plattform 3DEXPERIENCE. Det hindrar nu inte att det är en intressant lösning som redan har, men framför allt kommer att få, ökad betydelse. Mjukvaran är mest använd inom segmentet Life Sciences, där den utnyttjas för att såväl utveckla som testa nya material och kemiska substanser i en virtuell miljö.
Vad som gör att produktens tillväxtpotential är stor beror bl a på det lite överraskande faktumet att de flesta labb befinner sig på en mycket låg nivå rent digitaliseringsmässigt, berättar bolagschefen, Leif Pedersen, när Madelene Kornfehl träffade honom för PLM&ERP News räkning när han nyligen var på Sverige-besök.

För ett utbildningar på universitetsnivå inom forskning är det A och O att hålla en ”certifierat” hög kvalitativ nivå för att locka till sig de stora talangerna. Därför var det en påtagligt nöjd rektor för Högskolan Väst, Martin Hellström, som kunde rapportera att man fått betyget ”Hög Kvalitet” av Universitetskanslerämbetet (UKÄ) för sin forskarutbildning inom produktionsteknik. Med detta omdöme innebär det att Högskolan Västs alla tre forskarutbildningar håller ”Hög Kvalitet”, enligt UKÄs utbildningsutvärderingar.
– Beskedet gör mig glad och stolt, säger Hellström. Det visar att vi bedriver utbildningar med hög kvalitet, såväl från grundnivå till doktorshatt, och det är ett kvitto på att vårt kvalitetsarbete ger resultat.

Örebroprofessorn Alessandro Saffiotti har blivit utsedd till ny styrelseledamot i euRobotics – en internationell intresseorganisation för aktörer inom europeisk robotik.
– Det här är ett sätt för mig att påverka riktningen för forskning, utveckling och innovation inom området, säger han.

Batterier, riktigt bra batterier, kommer att bli A och O som energikälla när världen rör sig mot hållbarhet och eldrift och fasar ut fossila bränslen. Därför behövs forskning och det visar sig att Sverige ligger långt framme när EU-kommissionen nyligen valde ut ett projekt för vetenskaplig forskning. Det handlar om professor Kristina Edström, ledare för Oorganisk Kemi vid Upplsala Universitet, och det s k Battery 2030+. Edström har valts ut som koordinator för detta. Visionen är att skap framtidens batterier och förse europeisk industri med spetsteknologi på området.

Örebro Universitet har fått 9 miljoner kronor i stöd för två spännande forskningsprojekt inom maskinteknik av Vinnova. Projekten cirkulerar kring digitala tvillingar och konstruktionsoptimering i nätverk inom additiv tillverkning. Projekten sker i samarbete med företag, som bidrar med lika mycket pengar, vilket innebär att de sammantaget dragit in 18 miljoner i stöd.
– Det är en fantastisk utdelning för forskningen i maskinteknik vid Örebro universitet, säger Lars Pejryd, professor i maskinteknik och ledare för ett av projekten.

PLM-utvecklaren PTC har startat ett samarbete med Chalmers Tekniska Högskola och test- och demoanläggningen Stena Industry Innovation Laboratory (SII-Lab). Tanken är att man ska hjälpa industrin att snabbare ta vara på befintliga möjligheter och utveckla nästa generations smarta fabriker, inom Industri 4.0. - Här har industrin möjlighet att testa nya tekniska lösningar som sedan kan implementeras i den verkliga produktionsmiljön, säger Åsa Fast-Berglund, ansvarig för Chalmers satsning på industriell digitalisering.

Bristen på programmerare har gått från att vara stor till akut på bara några år. Nu går Handelsbanken, Tieto och Apper ihop för att med hjälp av utbildningsföretaget Academy, ett systerbolag till Academic Work, utbilda nya systemutvecklare och därmed tillgodose sina kompetensbehov.

Kolbaserade nanomaterial som grafen och kolnanorör har länge spåtts en lysande framtid på grund av deras speciella egenskaper. Men kvalitetsproblem hos nanomaterial bromsar utvecklingen av nya produkter. Problemet är att det är svårt att analysera kristallstrukturen och att det inte finns några etablerade standardmetoder för klassificering av materialen. Nu är forskare på Karlstads universitet lösningen på spåren...

Hur påverkas monteringspersonal inom tillverkningsindustrin av avbrott från datorbaserade informationssystem? Varför påverkar oss visa typer av avbrott som de gör och hur kan vi skapa strategier för att hantera dem? Detta har Ari Kolbeinsson, doktorand på Institutionen för ingenjörsvetenskap vid Högskolan i Skövde, fokuserat på i sin forskning och han har tagit fram ett teoretiskt ramverk som förenar kognitiva teorier med forskning på just avbrott.