Scania finansierar hennes professur på Mälardalens Universitet
HÅLLBAR PRODUKTIONSUTVECKLING INOM AUTOMOTIVE. Det finns många aspekter på hållbar produktframtagning in om automotive-området, men klart är att tillverknings-sidan är en av de viktigare. I detta är kopplingarna mellan praktik och forskning på akademinivå mycket värdefull när stegen mot en värld där netto-noll är em strävan alla vill nå. Därför är det intressant och lovande att Scania återigen visar prov på en bred syn gällande hur hållbarhet ska utvecklas inom transport- och lastbilssektorn: Idag annonserar bolaget och Mälardalens Universitet (MDU) att Scania finansierar Monica Bellgrans professur i produktionsutveckling.
Tanken bakom finansieringen är viktig för ett bolag som fortsatt vill befinna sig i teknologisk spets på transportsidan, då inte bara utifrån elektrifieringsperspektivet av fordonen, utan också med produktionen av lastbilarna.
Monica Bellgran har i detta en perfekt bakgrund. Hon kommer närmast från KTH. Hon har jobbat till och från på MDU sedan 2006 då hon började på Volvo CEs fabrik i Eskilstuna och blev samtidigt adjungerad professor i produktionsutveckling. 1 februari blev Monica Bellgran också utsedd till vicerektor för innovation och en del av universitetsledningen på MDU.
– Hållbar produktion är ett avgörande kompetensområde för svensk tillverkande industri. Den största delen av Scanias industriella verksamhet återfinns i Sverige, främst i Södertälje. Tillgång till duktiga ingenjörer och den senaste kunskapen inom hållbar produktion är avgörande. Professor Monica Bellgran har under lång tid spelat en avgörande roll för utvecklingen inom området och vi ser fram emot ett fortsatt nära samarbete med henne nu som professor på MDU, säger Lars-Henrik Jörnving, VP på Scania, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
Tanken bakom finansieringen är viktig för ett bolag som fortsatt vill befinna sig i teknologisk spets på transportsidan, då inte bara utifrån elektrifieringsperspektivet av fordonen, utan också med produktionen av lastbilarna.
Monica Bellgran har i detta en perfekt bakgrund. Hon kommer närmast från KTH. Hon har jobbat till och från på MDU sedan 2006 då hon började på Volvo CEs fabrik i Eskilstuna och blev samtidigt adjungerad professor i produktionsutveckling. 1 februari blev Monica Bellgran också utsedd till vicerektor för innovation och en del av universitetsledningen på MDU.
– Hållbar produktion är ett avgörande kompetensområde för svensk tillverkande industri. Den största delen av Scanias industriella verksamhet återfinns i Sverige, främst i Södertälje. Tillgång till duktiga ingenjörer och den senaste kunskapen inom hållbar produktion är avgörande. Professor Monica Bellgran har under lång tid spelat en avgörande roll för utvecklingen inom området och vi ser fram emot ett fortsatt nära samarbete med henne nu som professor på MDU, säger Lars-Henrik Jörnving, VP på Scania, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
Volvo Cars, ABB, Atlas Copco och Högskolan Väst utvecklar hållbar metod för storskalig tillverkning...
”FRAMTIDENS ELBILS-BATTERIER ÄR CIRKULÄRA." De senaste årens eskalerande efterfrågan på elbilar har lett till en enorm skjuts för produktionen av bilbatterier – en trend som förväntas hålla i och växa exponentiellt de kommande decennierna. Detta parallellt med att priserna på batterier till fordonsmarknaden trendmässigt gått ner, under det senaste decenniet från 780 dollar per kWh till 139 dollar, enligt Bloomberg New Energy Foundation. Detta är förstås bra och borde med tiden också bättre kunna speglas in i fordonens pris, som inte alls på samma sätt minskat i pris.
Andra viktiga bitar, där utvecklingen också pekar åt rätt håll, eller åtminstone har potential att göra det handlar om miljöproblematiken. En grundläggande fråga är: hur lyckas man säkerställa cirkulariteten i en tillverkningsprocess, som hittills fokuserat mer på att producera nya högpresterande produkter än att optimera deras livscykler?
Högskolan Västs Vivek Patel, docent vid avdelningen för svetsteknologi, koordinerar ett treårigt RISE-projekt där en mer hållbar metod för storskalig tillverkning av batteripack utvecklas tillsammans med industrigiganter som Volvo Cars, ABB och Atlas Copco.
Han menar att det enda sättet att uppnå verklig cirkularitet inom bilbatteriindustrin är att skifta fokus till design som håller för framtida generationer. Särskilt intressant här är fogarna (limmade, mekaniska och termiska) som används för att montera batteripacken. Hittills har de främst utvärderats utifrån egenskaper som prestanda, tillverkningsbarhet och kostnader. Framöver är det avgörande att också ta hänsyn till hur väl de lämpar sig för demontering, återmontering och automatisering.
- En av de största utmaningarna handlar om just fogarna, säger Vivek. Det finns många fogar i ett batteripack. Det är inte lätt att hitta ett sätt att demontera dem utan att äventyra fogen och samtidigt möjliggöra återvinning genom att separera materialen på ett bra sätt.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
Andra viktiga bitar, där utvecklingen också pekar åt rätt håll, eller åtminstone har potential att göra det handlar om miljöproblematiken. En grundläggande fråga är: hur lyckas man säkerställa cirkulariteten i en tillverkningsprocess, som hittills fokuserat mer på att producera nya högpresterande produkter än att optimera deras livscykler?
Högskolan Västs Vivek Patel, docent vid avdelningen för svetsteknologi, koordinerar ett treårigt RISE-projekt där en mer hållbar metod för storskalig tillverkning av batteripack utvecklas tillsammans med industrigiganter som Volvo Cars, ABB och Atlas Copco.
Han menar att det enda sättet att uppnå verklig cirkularitet inom bilbatteriindustrin är att skifta fokus till design som håller för framtida generationer. Särskilt intressant här är fogarna (limmade, mekaniska och termiska) som används för att montera batteripacken. Hittills har de främst utvärderats utifrån egenskaper som prestanda, tillverkningsbarhet och kostnader. Framöver är det avgörande att också ta hänsyn till hur väl de lämpar sig för demontering, återmontering och automatisering.
- En av de största utmaningarna handlar om just fogarna, säger Vivek. Det finns många fogar i ett batteripack. Det är inte lätt att hitta ett sätt att demontera dem utan att äventyra fogen och samtidigt möjliggöra återvinning genom att separera materialen på ett bra sätt.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
SIMULATION & ANALYSIS: Easy-to-use apps dramatically BOOST MULTIPHYSICS SIMULATION
About SURROGATE MODELS, MULTIPHYSICS VISIONS and the breakthrough of SIMULATION APPS. Where is simulation of multiphysics phenomena heading? I asked Ed Fontes, VP of development in COMSOL Group and its Multiphysics software, whose solutions and market position have grown dramatically in recent years; both in terms of technology and commercial impact. This is not least after the company's launch in 2017 of the industry's first simulation apps, which in one fell swoop changed the possibilities of disseminating decision support and simulation results to all stakeholders in the development team and even at the end-user level.
With the Application Builder and Model Manager modules, COMSOL users have been able to spread the simulation results to date to more than 200,000 users. Something that, in turn, sharpened both the decision-making basis in the development work and the management of various processes with end users. For example, Heidelberg Materials, one of the world's largest suppliers of construction materials, giving contractors access to multiphysics simulation with a simulation app from COMSOL, HETT 22. The app enables customers to use simulation to make informed decisions about concrete casting strategies on construction sites. This has resulted in approximately 1,500 users of the app within the framework of Heidelberg Materials.
This bet is not unique for Heidelberg; it appears in several places why the use of COMSOL app modules has exploded in recent years. Which also applies to the company's commercial results, which in 2023 landed on estimated revenues of around $150 million.
Thus, Ed Fontes and the employees at COMSOL have received several receipts that the company's vision, with simplicity on the surface and deep capacity underneath, has proven to be a hit. The basis for the success is the Multphysics solution's math engine with almost infinitely expandable differential equations (PDE). Since processes and products are often controlled by several physical effects at the same time, they tend to behave more non-linearly than linearly. In short, they are governed by more than one type of physics, each typically represented by a set of partial differential equations. With COMSOL's math engine, you can build on these basically as far as you want and can thus describe the overall effect. In this, none of the company's competitors have yet caught up, claims Fontes.
“That’s how it is,” he says. “Technology gives us an edge and the apps have underpinned the spread. Regarding the general trend around multiphysics simulation, we also see that modeling and simulation from being an activity exclusive to research departments in large companies, national laboratories, research institutes and universities, has trickled down to design departments in large as well as small companies. Simulation of multiphysics is done today by virtually all high-tech companies.”
The use of multiphysics solutions has changed significantly in recent years, notes Fontes; how? Click on the link below to read the full article on PLM&ERP News.
R&D/BERÄKNINGSKRAFT: Nytt sätt att konstruera kretsar kan leda till storskaliga kvantdatorer
LÖSNINGAR UTOM RÄCKHÅLL FÖR DAGENS SUPERDATORER. Komplexa industriella metavers, AI, maskininlärning, avancerad läkemedelsutveckling, klimatprognoser och rymdforskning är några av de områden där forskarvärlden räknar med att kvantdatorer kommer att spela en viktig roll de närmaste åren. Utvecklingen bottnar bland annat i beräkningskraft, där det i dagsläget finns begränsningar. Men det finns lösningsspår med stor potential: Genom att utnyttja kvantmekanik kan en kvantdator lösa beräkningsproblem utom räckhåll för dagens superdatorer. Men det finns utmanande problem i detta. När kretsarna i kvantdatorerna blir större blir de svårare att kontrollera. Nu har forskare, bl a vid Lunds universitet, lyckats visa på ett nytt sätt att konstruera kvantkretsar för enskilda ljuspartiklar. Det kan möjliggöra större och mer komplicerade kretsar – vilket är kritiskt för att kunna lösa upp kvantdatorers enorma beräkningskraft.
Optiska kretsar är en teknik som involverar användningen av ljus för att överföra och bearbeta information. Dessa kretsar skiljer sig från traditionella elektroniska kretsar som använder elektriska signaler. Optiska kretsar kommer att bli avgörande för utvecklingen av framtida teknologier som ohackbara kommunikationsnätverk och ultrasnabba kvantdatorer. Men i takt med att kretsarna blir större och mer komplexa blir de både svårare att kontrollera och tillverka, något som påverkar deras prestanda. I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics har ett internationellt forskarlag, där Lunds universitet ingår, tagit ett snillrikt, teknologiskt kliv mot en lösning på problemet.
– Vi har tagit fram ett mångsidigt alternativ att konstruera optiska kretsar med hjälp av en process som förekommer spontant i naturen. Genom att utnyttja det naturliga spridningsbeteendet hos ljus inuti en optisk fiber kunde vi programmera kretsar på mycket precisa sätt, säger Armin Tavakoli, fysikforskare vid Lunds universitet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Optiska kretsar är en teknik som involverar användningen av ljus för att överföra och bearbeta information. Dessa kretsar skiljer sig från traditionella elektroniska kretsar som använder elektriska signaler. Optiska kretsar kommer att bli avgörande för utvecklingen av framtida teknologier som ohackbara kommunikationsnätverk och ultrasnabba kvantdatorer. Men i takt med att kretsarna blir större och mer komplexa blir de både svårare att kontrollera och tillverka, något som påverkar deras prestanda. I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics har ett internationellt forskarlag, där Lunds universitet ingår, tagit ett snillrikt, teknologiskt kliv mot en lösning på problemet.
– Vi har tagit fram ett mångsidigt alternativ att konstruera optiska kretsar med hjälp av en process som förekommer spontant i naturen. Genom att utnyttja det naturliga spridningsbeteendet hos ljus inuti en optisk fiber kunde vi programmera kretsar på mycket precisa sätt, säger Armin Tavakoli, fysikforskare vid Lunds universitet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
SIMULERING & ANALYS: Lättanvända appar ger dramatisk boost för multifysiksimulering
Om surrogatmodeller, multifysik-visioner och simuleringsapparnas genombrott.
Vart är simulering av multifysikfenomen på väg? PLM&ERP News ställer frågan till Ed Fontes, utvecklingschef för COMSOL Group och Multiphysics-mjukvaran, vars lösningar och marknadsposition vuxit dramatiskt de senaste åren; både vad avser teknologiutveckling och kommersiellt genomslag. Detta inte minst beroende på bolagets lansering 2017 och släpp av branschens första simuleringsappar, som i ett slag förändrade möjligheterna att sprida beslutsunderlag och simuleringsresultat till alla intressenter i utvecklingsteam och t o m i slutanvändar-ledet. Med modulerna Application Builder och Model Manager har COMSOL-användarna kunnat sprida simuleringsresultaten till dags dato mer än 200 000 användare. Något som i sin tur vässat såväl beslutsunderlag i utvecklingsarbetet som hantering av olika processer hos slutanvändare. PLM&ERP News har t ex tidigare rapporterat om Heidelberg Materials, en av världens största leverantörer av byggmaterial, som ger entreprenörer tillgång till multifysik-simulering med en simuleringsapp från COMSOL, HETT 22. Appen möjliggör för bolagets kunder att använda simulering för att fatta välgrundade beslut om kostnadseffektiva gjutningsstrategier på byggplatser. Totalt har detta resulterat i att man fått runt 1 500 användare av appen inom ramen för Heidelberg Materials.
Så där ser det ut på flera ställen varför användningen av COMSOL-lösningar närmast exploderat de senaste åren. Vilket också gäller bolagets kommersiella resultat, som 2023 landade på intäkter kring 1,5 miljarder kronor.
Därmed har Ed Fontes och medarbetarna på COMSOL fått flera kvitton på att bolagets vision, med enkelhet på ytan och djup kapacitet därunder, visat sig vara en fullträff. Grunden för framgången är Multphysics-lösningens upplägg med närmast oändligt påbyggnadsbara differential-ekvationer. Eftersom processer och produkter ofta styrs av flera fysikaliska effekter samtidigt tenderar de att uppföra sig mer icke-linjärt än linjärt. De styrs kort sagt av mer än en typ av fysik, där var och en normalt är representerad av en uppsättning partiella differentialekvationer. Med COMSOLs matematikmotor kan man bygga på dessa i princip hur långt som helst och kan på så vis beskriva den sammantagna effekten. I detta har ingen av bolagets konkurrenter ännu kommit ikapp.
- Absolut är det så, säger VPn och utvecklingschefen Ed Fontes. Teknologin ger oss ett försprång och apparna har underbyggt spridningen. När det gäller den allmänna trenden kring multifysik-simulering ser vi också att modellering och simulering från att ha varit en verksamhet exklusiv för forskningsavdelningar i stora företag, nationella laboratorier, forskningsinstitut och universitet, har sipprat ner till designavdelningar i stora som små företag. Simulering av multifysik görs idag av i stort sett alla högteknologiska företag.
Användningen av mulktifysiklösningar har alltså de senaste åren förändrats markant, konstaterar Fontes; hur då?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
Vart är simulering av multifysikfenomen på väg? PLM&ERP News ställer frågan till Ed Fontes, utvecklingschef för COMSOL Group och Multiphysics-mjukvaran, vars lösningar och marknadsposition vuxit dramatiskt de senaste åren; både vad avser teknologiutveckling och kommersiellt genomslag. Detta inte minst beroende på bolagets lansering 2017 och släpp av branschens första simuleringsappar, som i ett slag förändrade möjligheterna att sprida beslutsunderlag och simuleringsresultat till alla intressenter i utvecklingsteam och t o m i slutanvändar-ledet. Med modulerna Application Builder och Model Manager har COMSOL-användarna kunnat sprida simuleringsresultaten till dags dato mer än 200 000 användare. Något som i sin tur vässat såväl beslutsunderlag i utvecklingsarbetet som hantering av olika processer hos slutanvändare. PLM&ERP News har t ex tidigare rapporterat om Heidelberg Materials, en av världens största leverantörer av byggmaterial, som ger entreprenörer tillgång till multifysik-simulering med en simuleringsapp från COMSOL, HETT 22. Appen möjliggör för bolagets kunder att använda simulering för att fatta välgrundade beslut om kostnadseffektiva gjutningsstrategier på byggplatser. Totalt har detta resulterat i att man fått runt 1 500 användare av appen inom ramen för Heidelberg Materials.
Så där ser det ut på flera ställen varför användningen av COMSOL-lösningar närmast exploderat de senaste åren. Vilket också gäller bolagets kommersiella resultat, som 2023 landade på intäkter kring 1,5 miljarder kronor.
Därmed har Ed Fontes och medarbetarna på COMSOL fått flera kvitton på att bolagets vision, med enkelhet på ytan och djup kapacitet därunder, visat sig vara en fullträff. Grunden för framgången är Multphysics-lösningens upplägg med närmast oändligt påbyggnadsbara differential-ekvationer. Eftersom processer och produkter ofta styrs av flera fysikaliska effekter samtidigt tenderar de att uppföra sig mer icke-linjärt än linjärt. De styrs kort sagt av mer än en typ av fysik, där var och en normalt är representerad av en uppsättning partiella differentialekvationer. Med COMSOLs matematikmotor kan man bygga på dessa i princip hur långt som helst och kan på så vis beskriva den sammantagna effekten. I detta har ingen av bolagets konkurrenter ännu kommit ikapp.
- Absolut är det så, säger VPn och utvecklingschefen Ed Fontes. Teknologin ger oss ett försprång och apparna har underbyggt spridningen. När det gäller den allmänna trenden kring multifysik-simulering ser vi också att modellering och simulering från att ha varit en verksamhet exklusiv för forskningsavdelningar i stora företag, nationella laboratorier, forskningsinstitut och universitet, har sipprat ner till designavdelningar i stora som små företag. Simulering av multifysik görs idag av i stort sett alla högteknologiska företag.
Användningen av mulktifysiklösningar har alltså de senaste åren förändrats markant, konstaterar Fontes; hur då?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
GRÖN FORDONSTEKNIK: Volvo Group accelererar forskning kring vätgasdrivna förbränningsmotorer
SATSAR PÅ DOKTORANDER VID CHALMERS OCH LUND. En av de mest spännande vägarna framåt för hållbar framdrivningsteknik på fordonsområdet handlar om vätgasteknik. Utveckling av konkreta applikationer för detta är i full gång, men har ännu inte nått nivån där lösningarna är färdiga för generellt införande. Därför behövs kraftfulla forskningssatsningar för att så snabbt som möjligt få fram framdrivningslösningar som vid sidan av batterielektriska koncept kan bidra till utfasning av traditionella fossildrivna förbränningsmotorer. Allt i akt och mening att på sista raden skapa växthusgasutsläpps-fria produkter.
I detta hävdar Volvo Group att man är, ”ett av få fordonsföretag som satsar kraftfullt på fortsatt forskning och utveckling av förbränningsmotorn för att hjälpa till att nå nettonoll för lastbilar, bussar, bygg-, marin- och industrilösningar.” Visserligen har förbränningsmotor-tekniken kontinuerligt utvecklats och förfinats genom Volvokoncernens historia och är fortfarande relevant i dagens och morgondagens landskap, men då i kombination med ny teknik.
Volvokoncernen använder också en rad av de senaste framdrivningsteknikerna i sin ambition att nå växthusgasutsläppsfria produkter, lösningar och tjänster till 2040. Företaget erbjuder redan batterielektriska lösningar och investerar stort inom vätgasområdet – både för bränslecellstillämpningar och som ett förnybart bränsle för förbränningsmotorer.
På det senare området är dagens nyhet att koncernen vidareutvecklar förbränningsmotorn med vätgas som framdrivningsteknik, genom att initiera doktorandstipendier dedikerade till teknik för väteförbrännings-motorer. Två doktorander kommer att väljas ut att bedriva sin forskning vid Chalmers tekniska högskola och vid Lunds universitet, Sverige, samtidigt som de är anställda av Volvokoncernen. Rekryteringen startar under första kvartalet 2024.
- Vi tror att framtiden kommer att kräva olika framdrivnings-applikationer för att möta våra kunders behov och miljökrav. Det är därför vi har en tredelad strategi för framdrivning. Jag ser förbränningsmotorn som körs på grönt väte som en annan lösning av stort intresse som vi just nu testar i våra motorlabb och testfordon, säger Lars Stenqvist, CTO på Volvo Group.
Inom parentes kan noteras att bolaget på PLM-området satsat på att huvudsakligen jobba i PTC-miljöer, med bl a Creo (CAD) och med Windchill som PLM-system.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
I detta hävdar Volvo Group att man är, ”ett av få fordonsföretag som satsar kraftfullt på fortsatt forskning och utveckling av förbränningsmotorn för att hjälpa till att nå nettonoll för lastbilar, bussar, bygg-, marin- och industrilösningar.” Visserligen har förbränningsmotor-tekniken kontinuerligt utvecklats och förfinats genom Volvokoncernens historia och är fortfarande relevant i dagens och morgondagens landskap, men då i kombination med ny teknik.
Volvokoncernen använder också en rad av de senaste framdrivningsteknikerna i sin ambition att nå växthusgasutsläppsfria produkter, lösningar och tjänster till 2040. Företaget erbjuder redan batterielektriska lösningar och investerar stort inom vätgasområdet – både för bränslecellstillämpningar och som ett förnybart bränsle för förbränningsmotorer.
På det senare området är dagens nyhet att koncernen vidareutvecklar förbränningsmotorn med vätgas som framdrivningsteknik, genom att initiera doktorandstipendier dedikerade till teknik för väteförbrännings-motorer. Två doktorander kommer att väljas ut att bedriva sin forskning vid Chalmers tekniska högskola och vid Lunds universitet, Sverige, samtidigt som de är anställda av Volvokoncernen. Rekryteringen startar under första kvartalet 2024.
- Vi tror att framtiden kommer att kräva olika framdrivnings-applikationer för att möta våra kunders behov och miljökrav. Det är därför vi har en tredelad strategi för framdrivning. Jag ser förbränningsmotorn som körs på grönt väte som en annan lösning av stort intresse som vi just nu testar i våra motorlabb och testfordon, säger Lars Stenqvist, CTO på Volvo Group.
Inom parentes kan noteras att bolaget på PLM-området satsat på att huvudsakligen jobba i PTC-miljöer, med bl a Creo (CAD) och med Windchill som PLM-system.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
ADDITIV TILLVERKNING i metall: Ledande svenska forskare möts på Högskolan Väst
Ett intressant svenskt forum för additiv tillverkning av metaller är ”Swedish Arena for AM of Metals". Detta årliga nationella event samlar svenska intressenter för additiv tillverkning, både från akademier och industrier. Konferensen med Sveriges ledande forskare, doktorander och industrifolk inom AM (Additive Manufacturing), tar sikte på att presentera och ta del av ny forskning inom området. Årets koinferens äger rum under denna vecka, då man möts på Högskolan Väst för att ta del av det allra senaste inom additiv tillverkning.
– Området representerar en högintressant teknologi för industrier som strävar mot en mer hållbar tillverkning, säger Robert Pederson, professor i materialteknik vid Högskolan Väst.
Till bakgrunden hör att additiv tillverkning av metall används för tillverkning av en mängd olika produkter, allt från skräddarsydda medicintekniska produkter som implantat, till strukturella komponenter i flygmotorer. Tekniken innebär att man bygger upp en produkt lager för lager med ett metallpulver eller en metalltråd. Med additiv tillverkning kan en komponent tillverkas direkt mycket nära dess slutliga geometri med betydligt mindre materialåtgång som följd
Konferensen, som alltså har Högskolan Väst som värd i år, arrangeras i samarbete med KTH, Linköping universitet, Luleå universitet, Chalmers tekniska högskola och Swerim.
– Årets program ger både bredd och djup inom teknikområdet. Ett 15-tal doktorander presenterar delar av sina avhandlingsarbeten. Ledande AM-forskare på Sveriges universitet och forskningsinstitut presenterar nya forskningsrön och vi får ta del av GKN Aerospaces erfarenheter av att använda additiv tillverkning, säger Pederson.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
– Området representerar en högintressant teknologi för industrier som strävar mot en mer hållbar tillverkning, säger Robert Pederson, professor i materialteknik vid Högskolan Väst.
Till bakgrunden hör att additiv tillverkning av metall används för tillverkning av en mängd olika produkter, allt från skräddarsydda medicintekniska produkter som implantat, till strukturella komponenter i flygmotorer. Tekniken innebär att man bygger upp en produkt lager för lager med ett metallpulver eller en metalltråd. Med additiv tillverkning kan en komponent tillverkas direkt mycket nära dess slutliga geometri med betydligt mindre materialåtgång som följd
Konferensen, som alltså har Högskolan Väst som värd i år, arrangeras i samarbete med KTH, Linköping universitet, Luleå universitet, Chalmers tekniska högskola och Swerim.
– Årets program ger både bredd och djup inom teknikområdet. Ett 15-tal doktorander presenterar delar av sina avhandlingsarbeten. Ledande AM-forskare på Sveriges universitet och forskningsinstitut presenterar nya forskningsrön och vi får ta del av GKN Aerospaces erfarenheter av att använda additiv tillverkning, säger Pederson.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
”I en riskfylld värld behöver företag skarpa kvalitetsstrategier,” säger professor Roy Andersson
SAMARBETAR BL A MED ERICSSON OCH SKF. Kvalitetsfrågorna är viktigare än någonsin. Det hävdar inte utan goda skäl Roy Andersson, professor i kvalitetsteknik som forskar om hur företag blir resilienta. Han konstaterar att företagen generellt sett blivit mer riskmedvetna på grund av covid-pandemin och kriget som pågår i Ukraina.
– De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer att vara bäst rustade i framtiden, säger Andersson.
Vad handlar hans forskning om?
– Jag undersöker faktorer som gör företag mer motståndskraftiga, främjar en riskmedveten kultur inom företag och deras försörjningskedjor. Några av faktorerna är att företag idag måste förstå vikten av att vara innovations- och designledda och samtidigt vara flexibla och robusta – både inom företaget och i deras försörjningskedjor. De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer vara bäst rustade i framtiden.
SKF och telekomgiganten Ericsson är några av de företag Roy Andersson samarbetar med i sin forskning. Möt honom i dagens kortintervju kring varför kvalitetsfrågorna växer i betydelse.
Klicka på rubriken för att läsa hela intervjun med Roy Andersson på PLM&ERP News.
– De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer att vara bäst rustade i framtiden, säger Andersson.
Vad handlar hans forskning om?
– Jag undersöker faktorer som gör företag mer motståndskraftiga, främjar en riskmedveten kultur inom företag och deras försörjningskedjor. Några av faktorerna är att företag idag måste förstå vikten av att vara innovations- och designledda och samtidigt vara flexibla och robusta – både inom företaget och i deras försörjningskedjor. De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer vara bäst rustade i framtiden.
SKF och telekomgiganten Ericsson är några av de företag Roy Andersson samarbetar med i sin forskning. Möt honom i dagens kortintervju kring varför kvalitetsfrågorna växer i betydelse.
Klicka på rubriken för att läsa hela intervjun med Roy Andersson på PLM&ERP News.
AI och cirkularitet i fokus på Automationsdagen på Produktionstekniskt Centrum
Hur kan AI och simulering lösa komplexa problem inom tillverkningsindustrin? Hur ser framtidens automationslösningar ut? Och varför är mångfald och inkludering viktiga perspektiv inom produktionsteknik?
Det var några av de viktigaste frågeställningarna som avhandlades på det årliga eventet Automationsdagen. Eventet var som vanligt välbesökt och denna gång slogs besöksrekord. Med 120 företag, 24 utställare och nästan 300 deltagare som möttes på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan för att ta del av det senaste inom automation och digitalisering för tillverkningsindustrin.
Under ett tiotal seminarier lyftes aktuella utmaningar och trender inom tillverkningsindustrin. Representanter från företag som Evoma, Wargön Innovation, Göteborg Tekniska College och NOVO Energy gav inspirerande föreläsningar om flera högaktuella frågor. Fokus under automationsdagen låg på AI, Artificiell Intelligens, men även hållbarhetsfrågorna och cirkulartitet diskuterades flitigt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Det var några av de viktigaste frågeställningarna som avhandlades på det årliga eventet Automationsdagen. Eventet var som vanligt välbesökt och denna gång slogs besöksrekord. Med 120 företag, 24 utställare och nästan 300 deltagare som möttes på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan för att ta del av det senaste inom automation och digitalisering för tillverkningsindustrin.
Under ett tiotal seminarier lyftes aktuella utmaningar och trender inom tillverkningsindustrin. Representanter från företag som Evoma, Wargön Innovation, Göteborg Tekniska College och NOVO Energy gav inspirerande föreläsningar om flera högaktuella frågor. Fokus under automationsdagen låg på AI, Artificiell Intelligens, men även hållbarhetsfrågorna och cirkulartitet diskuterades flitigt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Ingen lätt utmaning för regeringens nytillsatta AI-kommission
Förra veckans tillsättning av en AI-kommission av regeringen är förstås ett steg i rätt riktning. Tanken är att AI-kommissionen, under ledning av förre Ericsson-chefen och styrelseordföranden i Volvo Group, Carl-Henrik Svanberg, ska för att stärka svensk konkurrenskraft, som man anser är, ”ett viktigt steg för att bidra till utveckling och användning av artificiell intelligens (AI) i Sverige.”
– Regeringens tillsatta AI-kommission ska bidra till att stärka svensk konkurrenskraft. AI-kommission ska göra en genomlysning av Sveriges förutsättningar – från utbildning och lagstiftning till hur vi attraherar internationellt riskkapital – så att Sverige kan vara med i matchen, säger statsminister Ulf Kristersson.
Då många länder och företag satsar stort på att utveckla AI-lösningar tror regeringen att Sverige har möjlighet att spela en viktig roll i den pågående utvecklingen och användningen av AI. Men det kräver att vi gör mer än vi gör i dag.
AI-kommissionens uppdrag formuleras allmänt och går ut på att analysera och komma med konkreta förslag om hur AI kan främja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation. Ingen lätt utmaning att leva upp till. Vissa koordinerande, politiska och opinonsbildande roller kommer man säkert att kunna spela. Framför allt när pengar ska fördelas, men också och i framtagning av bakgrundsmaterial och analys; men de avgörande inslagen, det tunga intellektuella arbetet och genialiteten kommer att ligga på andra ställen: På företagens R&D-avdelningar, på högskolor och universitetens forskningsinstitutioner, vassa tänkare på verkstadsgolven, hos inspirerade entreprenörer och liknande. Men hur som helst kräver AI-utveckling insatser på olika ställen och att det finns direktkopplingar till regeringen är förstås inte dumt - som en liten pusselbit i ett förhoppningsvis brett kommunikativt nätverk. Av största vikt i detta blir att bedöma och tillvarata konkreta förslag. Här känns i alla fall ambitionsnivåerna avvägda och tämligen realistiska – statsminister Kristersson:
– Vi tillsätter en AI-kommission nu inte med några fluffiga förhoppningar om att nu ska vi i Sverige bli världsledande på alla områden. Vi är världsledande på unika områden och ligger i framkant. Men Sverige vill bidra med våra egna nischer, våra egna erfarenheter i detta och det är ingen slump att vi tar en person med omfattande erfarenheter från den svenska industrin. Det Sverige under lång tid varit framstående inom är traditionellt industriellt teknologiskt ingenjörskunnande blandat med ständig teknikutveckling. Där finns det väldigt mycket att hämta för vår del.
Allt detta garnerat med ett och annat genialiskt infall kan leda långt.
Klicka på på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.
– Regeringens tillsatta AI-kommission ska bidra till att stärka svensk konkurrenskraft. AI-kommission ska göra en genomlysning av Sveriges förutsättningar – från utbildning och lagstiftning till hur vi attraherar internationellt riskkapital – så att Sverige kan vara med i matchen, säger statsminister Ulf Kristersson.
Då många länder och företag satsar stort på att utveckla AI-lösningar tror regeringen att Sverige har möjlighet att spela en viktig roll i den pågående utvecklingen och användningen av AI. Men det kräver att vi gör mer än vi gör i dag.
AI-kommissionens uppdrag formuleras allmänt och går ut på att analysera och komma med konkreta förslag om hur AI kan främja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation. Ingen lätt utmaning att leva upp till. Vissa koordinerande, politiska och opinonsbildande roller kommer man säkert att kunna spela. Framför allt när pengar ska fördelas, men också och i framtagning av bakgrundsmaterial och analys; men de avgörande inslagen, det tunga intellektuella arbetet och genialiteten kommer att ligga på andra ställen: På företagens R&D-avdelningar, på högskolor och universitetens forskningsinstitutioner, vassa tänkare på verkstadsgolven, hos inspirerade entreprenörer och liknande. Men hur som helst kräver AI-utveckling insatser på olika ställen och att det finns direktkopplingar till regeringen är förstås inte dumt - som en liten pusselbit i ett förhoppningsvis brett kommunikativt nätverk. Av största vikt i detta blir att bedöma och tillvarata konkreta förslag. Här känns i alla fall ambitionsnivåerna avvägda och tämligen realistiska – statsminister Kristersson:
– Vi tillsätter en AI-kommission nu inte med några fluffiga förhoppningar om att nu ska vi i Sverige bli världsledande på alla områden. Vi är världsledande på unika områden och ligger i framkant. Men Sverige vill bidra med våra egna nischer, våra egna erfarenheter i detta och det är ingen slump att vi tar en person med omfattande erfarenheter från den svenska industrin. Det Sverige under lång tid varit framstående inom är traditionellt industriellt teknologiskt ingenjörskunnande blandat med ständig teknikutveckling. Där finns det väldigt mycket att hämta för vår del.
Allt detta garnerat med ett och annat genialiskt infall kan leda långt.
Klicka på på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.