Akademiskt

ABB Robotics öppnar ett nytt utbildningscenter i Jönköping för kunder och partners. Utbildningscentret kommer att stärka kunskap och kompetens inom robotik och automation i den dynamiska Jönköpingsregionen såväl som utanför genom teoretisk och praktisk utbildning i robotsystem, standardiserade celler och visionsystem.
- Med det nya utbildningscentret i Jönköping bidrar vi till att stärka svensk robotkompetens och att öka utbudet av tjänster i en dynamisk region med ett starkt näringsliv, säger Johan Moraeus, ansvarig för fältservice och utbildningsverksamhet inom ABB Robotics Sverige, och fortsätter:
- ABBs investering i det nya utbildningscentret bygger på vårt engagemang för att minska utbildningsklyftan inom robotik- och automationsutbildning, och främjar utvecklingen av svensk tillverkningsindustri genom att utrusta dagens och morgondagens arbetskraft med kompetens för att kunna ta tillvara möjligheterna med framtidens automation.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

NÄRA SAMVERKAN MED GKN. Flyg- och rymdindustrin och flera andra branscher ständigt söker efter effektivare och mer hållbara tillverkningsmetoder. Högskolan Väst berättar idag om en lösning som färgar in väl i detta sammanhang: en ny simuleringsmodell för laserbaserad additiv tillverkning (AM) med tillsatstråd som skapar förståelse för hur tillverkningsprocessen för flyg- och rymdkomponenter av titan kan bli effektivare och mer robust. Modellen kan även användas för andra metaller och produkter som tillverkas med samma teknik.
Det är nydisputerade Ali Abadi har utvecklat mjukvaran tillsammans med forskare på Högskolan Väst och i nära samarbete med flyg- och rymdmotortillverkaren GKN Aerospace i Trollhättan.
- Jag har tagit fram en modell som simulerar metall- och värmeöverföring vid additiv tillverkning med titantråd. Det är många parametrar som påverkar smältningen och det är viktigt att förstå vad som händer i processen för att hålla den stabil. Modellen gör det enklare att få kontroll över processen, säger han.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Som PLM&ERP News rapporterade i förra veckan har svenska simulerings- och analys-útvecklaren COMSOL, släppt den nya 6.1-versionen av sin Multiphysics-mjukvara. I fredagens artikel mötte vi bolagets utvecklingschef, VPn Ed Fontes, som berättade om de i hans ögon viktigaste förbättringarna i mjukvaran och bakgrunden till kapabiliteter ifråga om lösningar för att sprida och demokratisera simulering som tenderat att bli ett allt viktigare inslag i utvecklingsarbetet.
I dagens artikel har vi tittat närmare på konkreta förbättringar på en rad områden som kommer med den nya 6.1-versionen.
Varje del av programvarans simuleringsmiljö – från multifysik-analyser till funktionaliteten för att skapa appar – får nya funktioner och förbättrat arbetsflöde, summerar Björn Sjödin, ”VP of Business Management” på COMSOL.
- Den här versionen ger våra användare kraftfulla verktyg för simulering av multifysik inom områden där det just nu sker mycket forskning och utveckling, som till exempel ljudteknologi och fordonselektrifiering, säger han och tillägger att, "vi har också stärkt programvarans grund med ny funktionalitet inom optimering och för modellering av turbulent flöde och mekanisk kontakt."
Klicka på rubriken för att läsa mer om de viktigaste förbättringarna i Multiphysics 6.1.

Ett av de mest spännande företagen på sub-PLM-marknaden för simulerings- och analys-lösningar är svenska COMSOL. Bolaget är framförallt känt för sin multifysiksvit, ”Multiphysics”, ett område där man är en av de världsledande aktörerna, framför allt ifråga om teknologin, men man har också nått rejäla kommersiella framgångar med en totalförsäljning 2021 som landade på 114 miljoner dollar, motsvarande ca 1,3 miljarder kronor.
Poängen med bolagets multifysiska plattform är möjligheten att testa och validera digitala modeller som tar hänsyn till flera fysikaliska fenomen samtidigt. Världen är ju i sig multifysisk. Ett typiskt exempel är hur utbredningen av värme, alstrad av elektriska strömmar, i sin tur påverkar den elektriska ledningsförmågan. Det finns flera sambandsled, men exemplet visar principen.
Som detta antyder är de underliggande sambanden ofta komplexa, vilket lett till att det relaterade simuleringsområdet dominerats av kompetenta specialister. Samtidigt befolkas industriella utvecklingsprojekt av en rad andra intressenter, som måste kunna ta del av relevanta simuleringsresultat. Hur kommunicerar man detta effektivt för att exempelvis få bort flaskhalsarna som detta kan bilda? Här har COMSOL i högsta grad gått i spetsen med lösningar som bidrar till att demokratisera hanteringen och spridningen av beslutsunderlag, med moduler som Application Builder och Model Manager.
När bolaget i veckan lanserade sin nya version, Multiphysics 6.1, var detta också viktiga föremål för förbättringar, vid sidan av flera nya funktioner och vässade existerande kapabilitetsmoduler.
PLM&ERP News har diskuterat kring Multiphysics 6.1-versionen och bakgrunden till COMSOLs väg framåt med bolagets VP och utvecklingschef, Ed Fontes. Vad är det viktigaste argumentet som gör att Multiphysics differentierar sig i konkurrensen?
- Förmågan att lätt koppla flera fysikaliska fenomen i en modell är fortfarande det som gör COMSOL Multiphysics unikt. Vår plattform är helt enkelt bäst på detta. Användarvänligheten för multifysikmodellering anses vara unik, även bland dem som också använder andra produkter. Det är enkelt att bygga noggranna modeller som ger en trogen beskrivning av system där flera fysikaliska fenomen interagerar.
Klicka på rubriken för att läsa hela intervjun med COMSOLs VP och utvecklingschef, Ed Fontes.

Artificiell intelligens och autonoma system är något som i högsta grad intresserat WASP, vilket är en förkortning av ”Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program”. Onekligen är detta ett synnerligen välbetänkt intresse, inte minst i perspektivet av att framsteg här får anses vara nära kopplat till den fjärde industriella revolutionen, ibland kallad Industri 4.0, som kommer att bli en hörnsten i framtidens industriella verksamhet.
I detta finner vi bakgrunden till toppnyheten i dagens nyhetsbrev från WASP. Man uppmärksammar här att WASP-forskaren Stefan Bauer och hans stab tagit fram en ny metod för maskininlärning som underlättar designen av nya material.
Resultaten, som publiceras i det senaste numret av den välrenommerade facktidningen Science, möjliggör snabb och automatiserad upptäckt av högentropilegeringar, vilket banar väg för framtida tekniska utvecklingar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Oplanerade produktionsstopp är kostsamma för industriföretag som har automatiserad tillverkning. Kan Augmented Reality-lösningar (AR) hjälpa till att snabbt få igång produktionen igen?
Det är den grundläggande frågan som forskare från Högskolan Väst och fyra företag - Husqvarna i Brastad, GKN Aerospace, Sansera Sweden och MaintMaster Systems - nu undersöker. System för AI, Artificiell Intelligens, och AR har länge ansetts ha de kapabiliteter som krävs för att underlätta för operatörer och underhållspersonal att snabbt identifiera och åtgärda fel som kan ligga bakom produktionsstopp.
– Vi studerar företagens instruktioner för omstart och lämpliga felsökningsmetoder som kan stödjas effektivare med digitalt systemstöd, säger Monika Hattinger, lektor vid Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Klimatomställningen ändrar mycket inom fordonsindustrin, så pass mycket att vi står inför ett omfattande systemskifte. För att klara omställningen till elektrifiering av fordonsflottan krävs dock nya idéer och lösningar.
– Ska vi lyckas måste vi satsa på hållbara grundmaterial och även ta ansvar för hela värdekedjan, från design och produktion till implementering och materialåtervinning. Vid Högskolan Väst arbetar vi med hela systemet, vilket är relativt unikt, säger forskningsledaren, Boel Ekergård, universitetslektor och docent vid Högskolan Väst.
Vid Högskolan Väst pågår omfattande forskning för en hållbar omställning till elektriska drivlinor till fordon. Sedan 2019 är Högskolan Väst också en del av det nationella kompetenscentret SEC, Swedish Electromobility Center, som bedriver forskning och utveckling av e-mobilitet som elfordon, hybridfordon och laddningsinfrastruktur.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Produkten och lönsamhet styr oftast utformningen av tillverkningssystem och fabriker. Men fabriken har ett större värde i samhället än att bara producera, anser Anders Johansson, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
– Med en holistisk och långsiktig strategi kan produktionsenheter designas så att exempelvis kompetensförsörjningen i regionen stärks, säger han.
Johansson har som industridoktorand på Scania i Södertälje kunnat studera utvecklingen för företagets fabriker i olika världsdelar under flera år. Dessa studier har resulterat I en intressant avhandling betitlad: "Challenging traditional manufacturing objectives: Designing manufacturing systems for product manufacturing and value production".
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Att Industri 4.0-koncept både förändrar och kommer att förändra arbetslivet för många behöver ingen tvivla över. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta och nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man? Forskare på Högskolan Väst söker svaren tillsammans med industrin.
Digitaliseringen innebär att många industriföretag investerar stort i ny teknik. Lika viktigt är att investera i personalens kompetensutveckling och ha förståelse för komplexiteten i teknikomställningen.
– Steget från att investera i ny teknik till att få en fungerande industriell praktik är ofta längre och mer komplext än vad man förutsett. Det räcker inte att organisationen lär sig använda den nya tekniken, den måste också fungera tillsammans med de system och processer som redan finns på plats på ett effektivt sätt, säger Lars Walter, professor i Arbetsintegrerat lärande med inriktning industrins digitalisering, Högskolan Väst.
Bland projekten som dragits igång finns A-HIL, som handlar om integration mellan artificiell och mänsklig intelligens. Ett annat är RESTART där man studerar hur oväntade produktionsstopp uppstår, hur man kan undvika fel och skapa lösningar som underlättar återstart.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

FORSKNING TILLSAMMANS MED VOLVO-BOLAGEN. När allt fler fordon blir självkörande krävs nya, säkra metoder för att upptäcka fel på fordonet under provkörningar. Nu har forskare, bland annat på Chalmers, utvecklat system som registrerar avvikande vibrationer. Därmed är det möjligt att tidigt i utvecklingen upptäcka fel även utan en förare ombord. Förhoppningen är att metoderna som tagits fram kan bli en del av en internationell standard vid provbanor.
Testförare har en viktig roll för att upptäcka fel under utvecklingen av olika typer av fordon. Idag är det testförarens syn, hörsel och andra sinnen som används för att se tidiga tecken på att någon väsentlig del i fordonet inte fungerar som det ska. Men hur ska det säkerhetskritiska yrkeskunnandet föras vidare in i en framtid när allt fler fordon blir självkörande? Hur påverkas säkerheten när det inte längre finns någon ombord som kan bromsa eller styra åt sidan för att förhindra en olycka?
Det är några av frågeställningarna i forskningsprojektet ”Enablers for testing autonomous vehicles at existing testing grounds,” ETEVEP, som tittar närmare på de utmaningar inom fordonstestningen som uppstår i takt med att bilarna blir alltmer autonoma.
Klicka på rubriken för att läsa mer.