Opinion

Smarta glasögon har stor potential att förändra hur många arbetar och att ge ökad produktivitet. För att få ut det mesta möjliga av glasögonens potential krävs det ofta edgelösningar, för att flytta kapacitet för datahantering och beräkning närmare användarna, skriver Kenni Ramsell på Dynabook, i dagens gästkrönika på PLM&ERP News..
Vad har edgelösningar i kanten av nätverken och smarta glasögon att göra med varandra? Väldigt mycket visar det sig. Edgelösningar blir en möjliggörare för praktiska tillämpningar med smarta glasögon. Och smarta glasögon blir en konkret anledning att satsa på edgelösningar. Perfekt harmoni, med andra ord.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

”Gröna moln”, energieffektivisering av produkter, ökad klimatkunskap genom mikroutbildningar och ”greenfluencers” är några av de trender som under 2022 kommer att bidra till en mer hållbar framtid.
Det menar man i alla fall i rapporten Tech Trends 2022. Varningsklockorna för klimatet ringer allt högre samtidigt som teknikutveckling för att avhjälpa krisen pågår för fullt. Det här har man tagit fast på telekombolaget Telenors globala forskningsavdelning, som står bakom rapporten, vilken täcker in trender inom teknik och digitalisering.
– Allt fler människor och samhällen har insikten att vi måste agera nu för att stoppa klimatförändringar och miljöförstöring. För oss på Telenor är det viktigt att förstå hur vi undviker att teknik är en del av problemet, utan snarare ett bidrag till den gröna omställningen, säger Magdalena Aspengren, hållbarhetschef på Telenor Sverige, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Nästa år väntas flera stora teknikskiften växa i betydelse och få sina genombrott. Hewlett Packard Enterprise-företaget Aruba, som utvecklar intelligenta nätverk för mobiler, IoT och molnet, har tittat närmare på saken och har förutspått de fem största förändringarna.
Det handlar förstås om förändringar som på ett eller annat sätt relaterar till bolagets verksamhet, allt ifrån utvecklingen av antalet uppkopplade enheter till att alltfler köper tjänster istället för produkter.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Vid den här tiden på året börjar det droppa ner trendlistor från många av de viktiga bolagen på IT-marknaden. Klart är att pandemin och dess effekter allmänt haft en enorm inverkan och utgjort ett starkt incitament till förändrade arbetssätt. De nya restriktioner från Folkhälsomyndigheten i skenet av den fjärde vågen av Coronavirusets muterade framfart lär inte minska denna typ av förändringseffekter och digitaliseringstransformationen.
Detta ger alltså återigen fart åt det snart två år långa experimentet med distans- och hemarbete. Påfrestande, absolut, men långt ifrån bara negativt, menar t ex Tim Minahan, exekutiv VP med ansvar för strategiutveckling på Citrix.
- Nej, det finns trots det som händer skäl för optimism när vi summerar våra lärdomar inför det nya året, säger han. Vi har redan tagit oss flera decennier framåt när det gäller nya sätt att tänka kring personalstrategier, arbetsmodeller och affärsmodeller och vi kan förvänta oss en explosion av innovativa idéer inom kort.
Här är hans tankar om trenderna för 2022; fem saker att planera för.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Som vanligt har TCS, Tata Consultancy Services placerat sig i topp på Whitelane Researchs årliga kundundersökningslista. Det handlar om kundnöjdhet och med 85 procent rankas TCS återigen som nummer ett bland it-tjänsteleverantörerna i Norden och med 87 procent Sverige, där man dock delar förstaplatsen med LTI.
Det är tolfte året i rad som de nordiska kunderna rankat Tata Consultancy Services (TCS) högst i Whitelane Researchs årliga undersökning. I delkategorierna utmärker sig också TCS i kategorier som proaktivitet, innovation och kvalitet på tjänsteleverans. Undersökningen omfattar 28 IT- och molnleverantörer som utvärderats av över 350 av de största IT-köparna i Norden.
- Pandemin har försatt världen och flygbranschen i en djup kris, säger Charlotte Svensson, EVP & CIO, SAS i en kundkommentar. Under krisen har TCS visat att de verkligen är en partner till SAS, som stöttar och driver på vår utveckling genom att få en ännu större del av våra leveranser.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Coronapandemin har påskyndat digitaliseringen och övergången till molnet för många företag. Fortfarande finns dock en rädsla att ta steget fullt ut till ett molnbaserat affärssystem. Låt oss en gång för alla krossa myterna och visa alla fördelar som ges med en molnbaserad lösning när distansarbetet blir det nya normala i pandemins spår, det skriver Xledgers VD Thomas Falk, som är dagens gästkolumnist på PLM&ERP News.
Han fortsätter: ”Covid-19 slog ned som en bomb i våras och lamslog stora delar av samhället. Företag, organisationer och andra verksamheter fick helt tänka om när arbetskraften helt plötsligt skulle börja jobba på distans. Videotjänster som Zoom blev över en natt helt ovärderlig för företagens fortsatta kommunikation med sina anställda. En stor anledning var att lösningen var enkel, kostnadseffektiv och snabb, och framförallt kunde skalas upp där behovet var som störst.”
Läs hela krönikan genom att klicka på rubriken.

ERP-utvecklaren Unit4 har under ”Coronakonjunkturen” kunnat visa upp bra eller hyggliga pressreleaser om sina kvartalsresultat. I alla fall för den som nöjer sig med en redovisning uttryckt i procentuell tillväxt jämfört med motsvarande period förra året. Några absoluta tal anges aldrig, vilket är en svaghet i sig.
Idag föreligger en pressreleasen om bolagets fiskala tredje kvartal. Denna visar sig vara en ovanligt snurrig och inkonsekvent beskrivning av de egna finansiella prestationerna, som ingen blir särskilt mycket klokare av.
Exempelvis skriver man: ”Unit4, ledare inom molnbaserad företagsprogramvara för medelstora tjänsteorganisationer, meddelade idag sitt resultat för tredje kvartalet som slutade den 30 september 2020. Nettoomsättningen har ökat under tredje kvartalet till 103,4 procent.” Mer om detta får man inte veta. Så, 103,4 procent av vad, undrar man. Är det jämfört med motsvarande kvartal 2019? Eller är det förra kvartalet? Om detta kvartal, oavsett vilket, då representerar 100%, så innebär ju det att man ”bara” ökat med 3,4%. Varför uttrycka det som 103,4% - är det för att ge intrycket av en synnerligen kraftfull tillväxt, fast så inte är fallet? Det hela är olyckligt formulerat. Men det finns mer:
Man har t ex inte någonstans i materialet noterat hur mycket man säljer för uttryckt i någon slags valuta, varken i kronor, euro eller i dollar. Samma sak med resultatet, eller vinsten. Den som vill veta lite mer exakt vad Unit4 går för ifråga om konkreta siffror och resultat får leka detektiv.
Det kunde ha stannat där, men man fortsätter i samma stil genom hela pressreleasen, som dock - till försvar av bolagets svenska pressavdelning - producerats på engelska av bolagets globala pressavdelning ... klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

PRODUKTUTVECKLING. Det har varit bråda dagar för Scaniachefen, Henrik Henriksson. Inte bara för att hantera besvärliga Coronavirus-effekter, utan också för att bolaget är inne i en synnerligen offensiv kring elektrifieringslösningar på transportfordonssidan.
I förra veckan passerade bolaget en milstolpe, som manifesterar denna satsning: man lanserade sitt utbud av ellastbilar. Det är förstås ett stort kliv, men om man ska gå vidare och titta på hur förutsättningarna ser ut för en elektrifiering också av mer långväga, tunga transporter – vart hamnar vi då?
Frågan var föremål för en intressant paneldiskussion arrangerad av Stockholms Handelskammare i förra veckan. Självklart var Henriksson nöjd med att man är på gång med serietillverkning av ellastbilar inriktade på kortare transporter, men nöjd var han däremot inte med responsen från framför allt statliga intressenter och betydelsefulla aktörer i den omställningsprocess mot hållbara tunga, mer långväga transporter man klivit in i. ”Det brådskar att vi gör något,” var budskapet. - Det saknas helt enkelt kraftfulla beslut på området; vi behöver en slags motsvarighet till Marshall-planen. Det är denna typ av insatser som behövs för att vi snabbt ska kunna ställa om, t ex genom att bygga en elvägs-infrastruktur på relevanta sträckor, sa Scaniachefen.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

”Den kraftigt reglerade flyg- och försvarsindustrin, vilken uppskattas att värderas till 1600 miljarder dollar år 2025, måste förhålla sig till strikta och komplexa lag- och regelkrav som utfärdats av regeringar och interna intressenter. På grund av den känsliga karaktären av de produkter och tjänster som levereras av flyg- och försvarsföretag finns det regleringar för användning av råmaterial, tredjepartsavtal, tillverkningsprocesser, uppgraderingar och anställningsprocesser. Riktlinjer utfärdade av tillsynsmyndigheter som Federal Aviation Administration (FAA) och European Aviation Safety Agency (EASA) och lagar för exportkontroll i USA, inom Europeiska Unionen och andra delar av världen betonar behovet av vattentät regelefterlevnad av arbetsflöden och tillhörande datateknologier för att minimera risken för böter och andra påföljder. Regelefterlevnadsprogrammen måste vara smidiga och mycket följsamma med tanke på att exportkontrollerna ständigt utvecklas med förändringar i geopolitiska förhållanden och utrikespolitik.”
Det skriver Abhishek Ramavat, general manager och practice lead för EMEA – GRC, på HCL Technologies, i dagens gästkrönika. Medförfattare är Olaf Casperson och bidrag till texten har lämnats av Bo Berndtsson och John Forrest.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Organisationen Sveriges Ingenjörer tillhör de aktörer som befinner sig mitt i Coronakrisens centrum. Coronaviruset berör och drabbar i högsta grad denna stora organisations medlemmar, som står för kärnverksamheten i de innovativa ingenjörsföretagen. I denna pandemis fotspår avslutas projekt eller pausas. Effekterna är förskräckande tuffa med hundratals konsulter som förlorar uppdrag och kastas ut i en osäker tillvaro, varsel som skapar framtidsoro hos tusentals medarbetare på våra verkstadsindustrier, effektivitet som minskar när processer bryts upp och kompetens försvinner.
Att läget är pressat visar också en ny rapport från Sveriges Ingenjörer, som bygger på en enkät bland över 400 fackliga ordföranden runt om i landet. Svaren visar bl a att drygt hälften av företagen har en sämre ekonomisk situation än tidigare på grund av Coronapandemin.
Klicka på rubriken för att läsa mer.