Lime, som hyr ut elsparkcyklar, väntas i år alltså redovisa en rörelseförlust på 300 miljoner dollar på en intäkt som ändå uppgår till 420 miljoner dollar, enligt finansiella prognoser som nyhetssajten ”The Information”. Man noterar också att det inte gått att få fram fjolårsförlustens storlek.
Problemet tycks handla om flera saker som hänger ihop. Dels att bolaget i sin jakt på lönsamhet snabbt vill nå större volymer och av detta skäl expanderar i högt tempo. Dels att detta i sin tur leder till att kvalitetsaspekterna kan bli lidande.
Indikationen på det senare är att scootrarna, enligt ”The Information”, tenderar att brytas ned innan de hinner generera vinster. I detta spelar också underhållssidan en avgörande roll: stora delar av kostnadsmassan kommer av att scootrarna – bortsett från de som medvetet saboteras eller dumpas – kommer från snabba slitage som kräver att de tas in för reparationer.
Hur kan man effektivt attackera problemen?
En intressant aspekt på detta med ”produkten som tjänst” är svenska programutvecklarens, Syncron, lösningar. Denna blågula snabbväxare och utvecklare av molnlösningar har tagit sig an en av dagens stora industriella utmaningar: att skapa stöd för hållbara affärsmodeller när ”product-as-a-service-trenden” går in i ett explosivt tillväxtskede. Bolaget har specialiserat sig på att leverera programvara för optimering av eftermarknadsaffären hos tillverkande bolag med världen och framför allt de stora OEM-bolagen som primär marknad.
Saken är nämligen den att ”tjänsten-som-service-konceptet” får effekter på hela produktlivskedjan. Från initiering, via utveckling och tillverkning till användning och produkten i slutanvändarens händer, för senare återanvändning. Hur skapar man en affärsmodell kring detta? Kan modellen göras lönsam? Flexibel? Hur prissätter man komplexa kedjor? Hur hanterar man underhåll och vässar kvalitén för att maximera upptid?
Från produktutveckling till eftermarknadshatering
Syncron värvade nyligen en känd svensk PLM-man till bolaget som försäljningsdirektör för EMEA-regionen, Dassault Systemes förre nordenchef, Mårten Gustafsson. Med sina rötter i PLM-lösningarnas värld har han goda uppfattningar om produktutvecklingssidan, tillverkning och de kvalitativa aspekterna. Hur ser ett bra IT-stöd utifrån dessa aspekter, är den typ av frågeställningar han ställts inför. På Syncron kommer han att ytterligare bredda synen på helheten genom bolagets fokus på eftermarknadssidan. Totalt sett en bra bakgrund för att möta ”Product-as-a-Service-sidans” IT-stödbehov.
– Visst går PLM-integrationen upp och har utvecklats bra över tid, sa Gustafsson i en intervju PLM&ERP News nyligen gjorde med honom. Han fortsatte:
– Men vad en del leverantörer ännu inte fått till är lösningar för att räkna hem kostnadsmodellen runt hela kedjan. Sånt som IoT-plattformarna måste ju omsättas till värdeskapande tjänster och det har visat sig att detta kräver mycket komplexa algoritmer, en matematik som dessutom kräver återkopplingar till PLM- och ERP-systemen. Min uppgift i detta är att bygga upp den kommersiella sidan hos Syncron, där många potentiella kunder förvisso har hittat tankegångar, men ännu inte konkretiserat modellen och verktygsbehoven.
”Break-fix-modellen”
har sett sina bästa dagar
Mårten Gustafsson är i sammanhanget inne på vad han kallar ”break-fix-modellen”:
– Den har sett sina bästa dagar, säger han. Denna modell går mer ut på ett ”reservdelstänkande” – något går sönder och man står stilla medan en reservdel fixas – än på att utveckla kvalitet i produkterna, som gör att de håller längre, underhålls innan de går sönder och på sista raden kan leverera mer upptid.
Vilka slutsatser kan nu dras av ovanstående? Mårten Gustafsson pekar på att en effekt av servicemodellen är att ägandet stannar kvar hos producenterna.
– De får därmed ett allt större ansvar över allt större delar av produktlivcyklarna. De förutsätts inte längre bara utveckla och tillverka ”prylar”, bilar eller dylikt, utan också antingen själva, eller via partners, se till att de produkter/tjänster som säljs fungerar hos slutanvändarna. Därmed ökar kraven på att produkterna – förutom att de funktionellt blir alltmer sofistikerade – också tillverkas med högre kvalitet och blir robusta nog att palla längre tid hos slutanvändarna utan att gå sönder; liksom att underhållsmodellerna blir prediktiva. Man måste ha koll och agera innan något går sönder för att optimera upptiden, säger han.
Upptiden är nyckeln till lönsamhet –
I det senare fallet gäller då att produkterna utrustas med kommunikativa medel (sensorer, antenner, elektronik, mjukvaror), som gör att de kan bli föremål för prediktivt underhåll. Maskiner, bilar, däck, flygmotorer, elscootrar m m ska ”själva” kunna meddela när delar behöver bytas ut, innan de går sönder och drabbar innehavarna med kostbara stillestånd.
Gustafsson igen:
– Man måste gå från en reaktiv affärsmodell, fokuserad på att laga något när det går sönder, till en proaktiv modell där problem identifieras och åtgärdas innan det blir stillestånd eller oplanerad ”nedtid”, konkluderar Mårten Gustafsson. Leveransen blir en ”prenumerationsbaserad” tjänst kopplad till tillgänglighet, ”upptid”, för maskiner och produkter. I det här perspektivet kan man till och med säga att IT övergår från att ha varit stödsystem till att bli affärsmässiga kärnsystem i takt med att ”Product-as-a-Service-koncept” och annat vinner mark.
