Ännu mer oroande är att 29 % uppgav svårigheter att få lönsamhet i investeringen (ROI) och för 28 % var det oklart hur hållbarhet skulle passa deras företagsstrategi. Det största hindret uppgavs vara en oförmåga att få partner och leverantörer att agera – och det visar svårigheten att tydliggöra och upprätthålla långsiktiga framsteg.
Hållbarhet en ekonomisk morot – inte en börda
Tidigare har åtgärder för att skydda planeten i första hand setts som en moralisk eller etisk skyldighet, men nu blir affärfördelarna allt tydligare. I dag ser allt fler svenska företag de långsiktiga ekonomiska fördelarna med att arbeta hållbart och 41 % uppger att bättre intäkts- och vinstmöjligheter har blivit det viktigaste motivet.
Trots hög inflation, problem med leveranskedjor och stigande levnadskostnader står svenska företagsledare fast vid sina miljöåtaganden när de kopplar hållbarhet till ekonomisk vinst. I dag förväntar sig hela 64 % av svenska företagsledare en positiv ekonomisk avkastning på sina hållbarhetsinvesteringar inom de kommande fem åren.
– Vår rapport visar tydligt att allt fler företagsledare ser hur hållbarhetsarbete gynnar deras egna verksamheter. I dag är det inte längre bara en moralisk fråga och nu måste finanschefer och andra i ledningsgruppen spela en ännu mer aktiv roll. När det alltmer handlar om lönsamhet kan ekonomiavdelningarna hjälpa till att ta fram långsiktig hållbarhetsstrategi som också ger bästa möjliga ekonomiska avkastning, säger Antti Soini, CEO för SAP i Sverige.
Bygger egna hållbarhetshinder
Trots kopplingen mellan miljöåtgärder och långsiktig intäktsgenerering visar SAP:s undersökning att svenska företag inte i tillräckligt stor utsträckning involverar finanscheferna i hållbarhetsarbetet – och det bromsar framstegen.
Bara 11 % av företagen har gett finanschefen (CFO) ansvaret för den strategiska riktningen för hållbarhetsarbetet. I stället faller det på en rad andra ledare, som den operativa chefen (13 %), VD (19 %) och styrelsen (35 %).
Den nya rapporten visar att det nuvarande arbetssättet inte fungerar för att tydliggöra det ekonomiska värdet av hållbarhetsåtgärder i verksamheten. Ett av fem svenska företag nämner finansieringsfrågor som ett av de fem största hindren för att arbeta mer hållbart, medan en fjärdedel (26 %) inte får ledningens stöd för att samordna åtgärderna. Ett utökat ansvar för CFO skulle kunna lösa problemet.
Faller i mätfällan
Saken förvärras för svenska företag som fortsätter att se mätning som ett problem för att komma vidare – och i slutändan ge en ekonomisk avkastning.
Endast 43 % kan i dag spåra Scope 1-utsläpp (utsläpp av växthusgaser som produceras direkt) i ”stark grad”. Men mer oroande är att 10 % inte alls kan spåra Scope 3-utsläpp (som produceras indirekt över hela distributionskedjan). Det gör att många svenska företagsledare använder uppskattningar eller sin ”magkänsla” när de ska redovisa företagets miljöpåverkan.
Svenska chefer kämpar också för att anta ett standardiserat sätt att rapportera. Över 37 % saknar i dag en konsekvent metodik för att beräkna den miljöpåverkan som de egna produkterna har.
Oklarheten blir ännu större när man använder motstridiga mätmetoder för rapportering. De allra flesta svenska chefer använder direkta mätningar för att spåra materialanvändning (86 %), tillgång på resurser (83 %), energiutsläpp (80 %) och fast avfall (79 %). Men ett stort antal förlitar sig på gissningar och uppskattningar för vattenföroreningar (69 %), påverkan på försörjningskedjan (84 %), naturförlust (84 %) och luftföroreningar (92 %).
Det gör att över 88 % uppger att de har svårigheter med att samla in eller analysera data för regelefterlevnad, i en tid då svenska företagsledare redan måste hantera en uppsjö av förändrade regler, skatter och avgifter som är kopplade till deras koldioxidavtryck.
– I en tid när hårdare regler kräver att företag redovisar sin miljöpåverkan, riskerar företagsledare som inte rapporterar korrekt inte bara anklagelser om greenwashing utan också böter och skador på sitt varumärke. Att införa standardrapporter gör det enklare för företag att redovisa sitt gröna hållbarhetsarbete, göra mätningar på rätt sätt och satsa på åtgärder som direkt får långsiktig effekt. Den data som genereras kan de sedan använda till att designa om produkter, återanvända material, minska avfall och skapa naturliga system i hela försörjningskedjan – med andra ord driva den cirkulära ekonomin, säger Stephen Jamieson, globalt ansvarig för Circular Economy Solutions på SAP.
– Vi har en portfölj för att hjälpa företag att tackla dessa utmaningar under de kommande åren. Det gör att företagsledare kan göra ytterligare investeringar, skörda de ekonomiska frukterna av att sina hållbarhetssatsningar, följa nya myndighetskrav och nå målet med netto noll-utsläpp, avslutar Jamieson.
