FoU

FLERA INTRESSERADE KÖPARE MED I BUDGIVNINGEN. Vad betyder halvledardesign-företaget Synopsys köp av simulerings- och analysföretaget Ansys? Varför förvärvar EDA-företaget (Electronic Design Automation) Synopsys denna klara kommersiella marknadsetta inom CAE-segmentet för rekordbeloppet 35 miljarder dollar, motsvarande runt 366 miljarder kronor enlig aktuell dollarkurs? Frågorna är förstås av stort intresse efter den senaste månadens spekulationer kring den affär som kom till stånd under förra veckan.
PLM-analytikern CIMdata har tittat på saken i en kommentar som publicerades i förra veckan. Och man konstaterar att, ”medan Synopsys är ledande inom EDA-segmentet, kommer förvärvet av Ansys att ge Synopsys ett betydande framsteg i sin portfölj för EDA-applikationer, särskilt inom simulerings- och analysområdet.” En tämligen given slutsats, men det finns förstås fler aspekter på denna gigantiska affär, som har alla förutsättningar att bli årets största inom PLM.
CIMdata noterar här att det finns goda finansiella incitament. Man pekar på att företagen i pressmaterialet uppskattade värdet på den totala tillgängliga marknaden för det sammanslagna företaget till 28 miljarder dollar. ”Detta ger mycket utrymme för framtida tillväxt för den kombinerade enheten från bolagens nuvarande sammanlagda intäkter” på knappa 8 miljarder dollar – av detta drar Synopsys in ca 5,8 miljarder 2023, medan Ansys siffra för 12-månadersperioden Q4 2022 t o m Q3 2023 landar på drygt 2,1 miljarder. Så pengasidan är förstås en viktig aspekt.
Men den allmänna utvecklingen på teknologisidan är ändå det som kommer att avgöra affärens relevans. Köpet understryker kort sagt trenden mot "smarta" och "intelligenta" funktioner i produkter och IIoT-tjänster inom ett brett spektrum av industrisegment. ”Detta skapar en enorm efterfrågan på elektroniksystem och anpassade ”kisel-till-system-upplägg.” Denna trend har varit synnerligen lönsam och hjälpt båda företagen att uppnå tvåsiffrig intäktstillväxt och betydande vinster.
CIMdata ser detta som en fortsättning på trenden i konvergens av domäner för mekanisk design och design av elektroniksystem, särskilt i den strategiska rollen för simulerings- och analystillämpningar i utvecklingen av elektroniksystem och skräddarsydda halvledarchips. Detta är förstås ett viktigt bakomliggande affärsperspektiv, men hur relevanta är EDA-kopplingarna som bakgrund till hela affärens gigantstorlek? Ansys har en diversifierad simulerings- och analysportfölj där egentligen bara vissa av applikationerna används i EDA-domänen. De huvudsakliga kapabiliteterna ligger inom sånt som vätskor, struktur, optik, optimering, digitala tvillingar och system-simulering som betjänar många industrier utanför elektronik- och halvledarindustrin.
För övrigt lär det ha funnits fler budgivare med i kontexten…
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

”OROANDE FÅ OFFENTLIGA LADDNINGSSTATIONER.” Försäljningen av elfordon har växt med 55 % globalt under det senaste året, men den offentliga laddinfrastrukturen har inte hängt med.
Det hävdar Siemens Financial Services (SFS) i ett nytt insiktsdokument som uppskattar den aktuella tätheten för offentliga elfordonsladdare i ett antal länder och regioner. Tätheten beräknas både som en andel av den elektriska ”fordonsflottan” (antal offentliga elfordonsladdare delat med antalet elfordon) och som elfordonsladdare per kilometer huvudled.
Konklusionen är att nästan alla regioner som granskats uppvisar en oroande låg kvot offentligt tillgängliga laddningsfaciliteter i förhållande till antalet elfordon på vägarna eller i jämförelse med själva väginfrastrukturen, skriver bolaget i sin studie. Det är bara Kina som verkar ha gjort seriösa investeringar i offentliga laddningsnätverk för elfordon. Samtidigt når europeiska länder som Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Spanien inte ens upp till hälften av Kinas genomförandegrad.
Dessa rön kommer i kölvattnet av tidigare forskning från SFS som uppskattar att det finns ett ”glapp” på 104 miljarder euro för den globala utvecklingen av laddinfrastruktur för elfordon, bara för perioden 2023–25. Detta ”glapp" utgörs av den infrastruktur för laddning av elfordon som ännu inte har anskaffats med smart finansiering från tredje part – d v s den som fortfarande betalar kapitalet (CAPEX - capital expenditure).
För att lyfta fram den växande ojämlikheten mellan en växande elfordonsmarknad och den aktuella bristen på offentligt tillgänglig infrastruktur som kan försörja den, pekar rapporten på det ökande intresset för nya finansieringsmodeller baserade på användning, prestanda och resultat.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Pressen på den europeiska bilindustrin leder till högre innovationstakt och det är underleverantörerna, snarare än de stora bilmärkena, som driver på mest.
Det visar en undersökning av Longitude, ett företag i Financial Times-gruppen på uppdrag av Protolabs. Undersökningen omfattar 150 högre beslutsfattare inom den europeiska bilbranschen, inklusive stora bilmärken, bildelstillverkare och återförsäljare.
Av undersökningen framgår att 58 procent av återförsäljarna och 53 procent av bildelstillverkarna håller med om påståendet att de aldrig tidigare upplevt så höga krav på att innovera som nu, detta jämfört med 38 procent av de svarande från bilmärkena.
Andra intressanta fakta är att Innovation drivs framför allt av att skapa nya produkter och tjänster (42 procent), men nästan lika viktigt är att innovera för att kapa kostnader och öka effektiviteten (37 procent), vilket i sig drivs av ökade klimatkrav (34 procent).
Innovation sker allt oftare gemensamt mellan biltillverkare, konsumenter och underleverantörer och undersökningen visar att branschen som helhet upplever att det här är något man redan är bra på, (46 procent håller med.) Framförallt underleverantörer ser det som en förutsättning för att klara kravet på ökad innovation i framtiden. För de bilmärken som insisterar på att endast innovera internt, istället för att utnyttja kreativiteten i hela ekosystemet, kan det alltså bli problematiskt i framtiden.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Om surrogatmodeller, multifysik-visioner och simuleringsapparnas genombrott.
Vart är simulering av multifysikfenomen på väg? PLM&ERP News ställer frågan till Ed Fontes, utvecklingschef för COMSOL Group och Multiphysics-mjukvaran, vars lösningar och marknadsposition vuxit dramatiskt de senaste åren; både vad avser teknologiutveckling och kommersiellt genomslag. Detta inte minst beroende på bolagets lansering 2017 och släpp av branschens första simuleringsappar, som i ett slag förändrade möjligheterna att sprida beslutsunderlag och simuleringsresultat till alla intressenter i utvecklingsteam och t o m i slutanvändar-ledet. Med modulerna Application Builder och Model Manager har COMSOL-användarna kunnat sprida simuleringsresultaten till dags dato mer än 200 000 användare. Något som i sin tur vässat såväl beslutsunderlag i utvecklingsarbetet som hantering av olika processer hos slutanvändare. PLM&ERP News har t ex tidigare rapporterat om Heidelberg Materials, en av världens största leverantörer av byggmaterial, som ger entreprenörer tillgång till multifysik-simulering med en simuleringsapp från COMSOL, HETT 22. Appen möjliggör för bolagets kunder att använda simulering för att fatta välgrundade beslut om kostnadseffektiva gjutningsstrategier på byggplatser. Totalt har detta resulterat i att man fått runt 1 500 användare av appen inom ramen för Heidelberg Materials.
Så där ser det ut på flera ställen varför användningen av COMSOL-lösningar närmast exploderat de senaste åren. Vilket också gäller bolagets kommersiella resultat, som 2023 landade på intäkter kring 1,5 miljarder kronor.
Därmed har Ed Fontes och medarbetarna på COMSOL fått flera kvitton på att bolagets vision, med enkelhet på ytan och djup kapacitet därunder, visat sig vara en fullträff. Grunden för framgången är Multphysics-lösningens upplägg med närmast oändligt påbyggnadsbara differential-ekvationer. Eftersom processer och produkter ofta styrs av flera fysikaliska effekter samtidigt tenderar de att uppföra sig mer icke-linjärt än linjärt. De styrs kort sagt av mer än en typ av fysik, där var och en normalt är representerad av en uppsättning partiella differentialekvationer. Med COMSOLs matematikmotor kan man bygga på dessa i princip hur långt som helst och kan på så vis beskriva den sammantagna effekten. I detta har ingen av bolagets konkurrenter ännu kommit ikapp.
- Absolut är det så, säger VPn och utvecklingschefen Ed Fontes. Teknologin ger oss ett försprång och apparna har underbyggt spridningen. När det gäller den allmänna trenden kring multifysik-simulering ser vi också att modellering och simulering från att ha varit en verksamhet exklusiv för forskningsavdelningar i stora företag, nationella laboratorier, forskningsinstitut och universitet, har sipprat ner till designavdelningar i stora som små företag. Simulering av multifysik görs idag av i stort sett alla högteknologiska företag.
Användningen av mulktifysiklösningar har alltså de senaste åren förändrats markant, konstaterar Fontes; hur då?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

SATSAR PÅ DOKTORANDER VID CHALMERS OCH LUND. En av de mest spännande vägarna framåt för hållbar framdrivningsteknik på fordonsområdet handlar om vätgasteknik. Utveckling av konkreta applikationer för detta är i full gång, men har ännu inte nått nivån där lösningarna är färdiga för generellt införande. Därför behövs kraftfulla forskningssatsningar för att så snabbt som möjligt få fram framdrivningslösningar som vid sidan av batterielektriska koncept kan bidra till utfasning av traditionella fossildrivna förbränningsmotorer. Allt i akt och mening att på sista raden skapa växthusgasutsläpps-fria produkter.
I detta hävdar Volvo Group att man är, ”ett av få fordonsföretag som satsar kraftfullt på fortsatt forskning och utveckling av förbränningsmotorn för att hjälpa till att nå nettonoll för lastbilar, bussar, bygg-, marin- och industrilösningar.” Visserligen har förbränningsmotor-tekniken kontinuerligt utvecklats och förfinats genom Volvokoncernens historia och är fortfarande relevant i dagens och morgondagens landskap, men då i kombination med ny teknik.
Volvokoncernen använder också en rad av de senaste framdrivningsteknikerna i sin ambition att nå växthusgasutsläppsfria produkter, lösningar och tjänster till 2040. Företaget erbjuder redan batterielektriska lösningar och investerar stort inom vätgasområdet – både för bränslecellstillämpningar och som ett förnybart bränsle för förbränningsmotorer.
På det senare området är dagens nyhet att koncernen vidareutvecklar förbränningsmotorn med vätgas som framdrivningsteknik, genom att initiera doktorandstipendier dedikerade till teknik för väteförbrännings-motorer. Två doktorander kommer att väljas ut att bedriva sin forskning vid Chalmers tekniska högskola och vid Lunds universitet, Sverige, samtidigt som de är anställda av Volvokoncernen. Rekryteringen startar under första kvartalet 2024.
- Vi tror att framtiden kommer att kräva olika framdrivnings-applikationer för att möta våra kunders behov och miljökrav. Det är därför vi har en tredelad strategi för framdrivning. Jag ser förbränningsmotorn som körs på grönt väte som en annan lösning av stort intresse som vi just nu testar i våra motorlabb och testfordon, säger Lars Stenqvist, CTO på Volvo Group.
Inom parentes kan noteras att bolaget på PLM-området satsat på att huvudsakligen jobba i PTC-miljöer, med bl a Creo (CAD) och med Windchill som PLM-system.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Ett intressant svenskt forum för additiv tillverkning av metaller är ”Swedish Arena for AM of Metals". Detta årliga nationella event samlar svenska intressenter för additiv tillverkning, både från akademier och industrier. Konferensen med Sveriges ledande forskare, doktorander och industrifolk inom AM (Additive Manufacturing), tar sikte på att presentera och ta del av ny forskning inom området. Årets koinferens äger rum under denna vecka, då man möts på Högskolan Väst för att ta del av det allra senaste inom additiv tillverkning.
– Området representerar en högintressant teknologi för industrier som strävar mot en mer hållbar tillverkning, säger Robert Pederson, professor i materialteknik vid Högskolan Väst.
Till bakgrunden hör att additiv tillverkning av metall används för tillverkning av en mängd olika produkter, allt från skräddarsydda medicintekniska produkter som implantat, till strukturella komponenter i flygmotorer. Tekniken innebär att man bygger upp en produkt lager för lager med ett metallpulver eller en metalltråd. Med additiv tillverkning kan en komponent tillverkas direkt mycket nära dess slutliga geometri med betydligt mindre materialåtgång som följd
Konferensen, som alltså har Högskolan Väst som värd i år, arrangeras i samarbete med KTH, Linköping universitet, Luleå universitet, Chalmers tekniska högskola och Swerim.
– Årets program ger både bredd och djup inom teknikområdet. Ett 15-tal doktorander presenterar delar av sina avhandlingsarbeten. Ledande AM-forskare på Sveriges universitet och forskningsinstitut presenterar nya forskningsrön och vi får ta del av GKN Aerospaces erfarenheter av att använda additiv tillverkning, säger Pederson.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

SAMARBETAR BL A MED ERICSSON OCH SKF. Kvalitetsfrågorna är viktigare än någonsin. Det hävdar inte utan goda skäl Roy Andersson, professor i kvalitetsteknik som forskar om hur företag blir resilienta. Han konstaterar att företagen generellt sett blivit mer riskmedvetna på grund av covid-pandemin och kriget som pågår i Ukraina.
– De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer att vara bäst rustade i framtiden, säger Andersson.
Vad handlar hans forskning om?
– Jag undersöker faktorer som gör företag mer motståndskraftiga, främjar en riskmedveten kultur inom företag och deras försörjningskedjor. Några av faktorerna är att företag idag måste förstå vikten av att vara innovations- och designledda och samtidigt vara flexibla och robusta – både inom företaget och i deras försörjningskedjor. De företag som har de bästa försörjningskedjorna kommer vara bäst rustade i framtiden.
SKF och telekomgiganten Ericsson är några av de företag Roy Andersson samarbetar med i sin forskning. Möt honom i dagens kortintervju kring varför kvalitetsfrågorna växer i betydelse.
Klicka på rubriken för att läsa hela intervjun med Roy Andersson på PLM&ERP News.

MEDICINTEKNIK. En intressant nyhet på robotområdet i veckan är ABB Robotics meddelande om att man har ingått ett strategiskt samarbete med XtalPi för att producera ett antal automatiserade labbarbetsstationer. De nya automatiserade laboratorierna kommer att vässa produktiviteten för FoU-processerna inom bioläkemedel, kemiteknik och kring nya energimaterial. En nyckelroll i detta spelas av ABBs cobotar som kan användas i tillämpningar som transport av prover, tester och kvalitetskontroll. Ordet cobot kommer från sammanslagningen av de engelska orden: "collaborative” och ”robot". Det som skiljer en cobot från en traditionell industrirobot är att coboten har förmåga att jobba nära sina mänskliga medarbetare på ett säkert sätt. På så sätt kan människa och cobot arbeta tillsammans med gemensamma uppgifter.
XtalPi arbetar med att driva på en intelligent och digital omställning inom biovetenskap och nya material i kemikalieindustrin. 2022 köpte detta AI-teknikföretag in över 100 GoFa-cobotar för att skapa automatiserade labbarbetsstationer vid testanläggningen i Shanghai, i Kina. GoFa är en av ABBs senaste tillskott i gruppen av kollaborativa robotar. GoFa har en klassledande räckvidd på 950mm och är snabbare än de andra kollaborativa robotarna i sin klass.
Till saken hör vidare att XtalPi i år lanserat det automationscentrerade varumärket XtalPi Intelligent Automation i syfte att bistå forskare med hjälp av automationsutrustning. Tillsammans med ABB Robotics använder sig XtalPi Intelligent Automation av GoFa-cobotar för att automatisera de syntes- och kristalliseringsprocesser som används vid framtagningen av nya läkemedel och material för deras kunder.
- Vårt samarbete med XtalPi är ännu en milstolpe för våra kollaborativa robotar inom biovetenskap, säger Jose-Manuel Collados, chef för Service Robotics Product Line på ABB Robotics. Hur då?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Hur kan AI och simulering lösa komplexa problem inom tillverkningsindustrin? Hur ser framtidens automationslösningar ut? Och varför är mångfald och inkludering viktiga perspektiv inom produktionsteknik?
Det var några av de viktigaste frågeställningarna som avhandlades på det årliga eventet Automationsdagen. Eventet var som vanligt välbesökt och denna gång slogs besöksrekord. Med 120 företag, 24 utställare och nästan 300 deltagare som möttes på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan för att ta del av det senaste inom automation och digitalisering för tillverkningsindustrin.
Under ett tiotal seminarier lyftes aktuella utmaningar och trender inom tillverkningsindustrin. Representanter från företag som Evoma, Wargön Innovation, Göteborg Tekniska College och NOVO Energy gav inspirerande föreläsningar om flera högaktuella frågor. Fokus under automationsdagen låg på AI, Artificiell Intelligens, men även hållbarhetsfrågorna och cirkulartitet diskuterades flitigt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Förra veckans tillsättning av en AI-kommission av regeringen är förstås ett steg i rätt riktning. Tanken är att AI-kommissionen, under ledning av förre Ericsson-chefen och styrelseordföranden i Volvo Group, Carl-Henrik Svanberg, ska för att stärka svensk konkurrenskraft, som man anser är, ”ett viktigt steg för att bidra till utveckling och användning av artificiell intelligens (AI) i Sverige.”
– Regeringens tillsatta AI-kommission ska bidra till att stärka svensk konkurrenskraft. AI-kommission ska göra en genomlysning av Sveriges förutsättningar – från utbildning och lagstiftning till hur vi attraherar internationellt riskkapital – så att Sverige kan vara med i matchen, säger statsminister Ulf Kristersson.
Då många länder och företag satsar stort på att utveckla AI-lösningar tror regeringen att Sverige har möjlighet att spela en viktig roll i den pågående utvecklingen och användningen av AI. Men det kräver att vi gör mer än vi gör i dag.
AI-kommissionens uppdrag formuleras allmänt och går ut på att analysera och komma med konkreta förslag om hur AI kan främja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation. Ingen lätt utmaning att leva upp till. Vissa koordinerande, politiska och opinonsbildande roller kommer man säkert att kunna spela. Framför allt när pengar ska fördelas, men också och i framtagning av bakgrundsmaterial och analys; men de avgörande inslagen, det tunga intellektuella arbetet och genialiteten kommer att ligga på andra ställen: På företagens R&D-avdelningar, på högskolor och universitetens forskningsinstitutioner, vassa tänkare på verkstadsgolven, hos inspirerade entreprenörer och liknande. Men hur som helst kräver AI-utveckling insatser på olika ställen och att det finns direktkopplingar till regeringen är förstås inte dumt - som en liten pusselbit i ett förhoppningsvis brett kommunikativt nätverk. Av största vikt i detta blir att bedöma och tillvarata konkreta förslag. Här känns i alla fall ambitionsnivåerna avvägda och tämligen realistiska – statsminister Kristersson:
– Vi tillsätter en AI-kommission nu inte med några fluffiga förhoppningar om att nu ska vi i Sverige bli världsledande på alla områden. Vi är världsledande på unika områden och ligger i framkant. Men Sverige vill bidra med våra egna nischer, våra egna erfarenheter i detta och det är ingen slump att vi tar en person med omfattande erfarenheter från den svenska industrin. Det Sverige under lång tid varit framstående inom är traditionellt industriellt teknologiskt ingenjörskunnande blandat med ständig teknikutveckling. Där finns det väldigt mycket att hämta för vår del.
Allt detta garnerat med ett och annat genialiskt infall kan leda långt.
Klicka på på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.