Akademiskt

Sedan 2015 delar flygmotor- och rymdföretaget GKN i Trollhättan och Högskolan Väst ut ett stipendium till forskare som man anser har bidragit med innovativa och nyttiggörande insatser med tydlig industriell koppling.
Priset till årets GKN-stipendiat utsågs nu i veckan och det blev Linnéa Carlsson som fick det. Hon är doktorand i informatik med inriktning arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst och disputerar i nu slutet av december. I nomineringen lyfts särskilt hennes engagemang för företagssamverkan och samproduktion av forskning och kunskap genom innovativa former.
- Linnéa Carlssons forskning har bidragit till att lyfta nya perspektiv på industrins digitalisering och gör att vi inom industrin ges möjlighet att tänka annorlunda, säger Henrik Runnemalm från GKN som fanns med och delade ut stipendiet. En förvånad men glad Linnéa Carlsson håller med:
- När industrin ska digitaliseras är det viktigt att inte bara titta på tekniken utan att också väga in den mänskliga delen och sociala aspekter för att lyckas. Jag är verkligen överraskad och stolt för att bli utsedd.
Klicka på rubriken för att läsa motiveringen till varför Linnea Carlsson får stipendiet.

I nästan ett sekel har gasmetallbåge använts framgångsrikt i metallsmältningsprocesser. Under de senaste åren har tekniken etablerats inom 3D-printning som en löftesrik vidareutveckling av additiv tillverkning. Pradip Aryal visar i en doktorsavhandling vid Högskolan Väst hur en avancerad fysikbaserad simuleringsmodell ger djupare förståelse för processen, vilket öppnar för nya tillämpningar.
- Idag används gasmetallbågsprocessen vid additiv tillverkning för produktion av stora metallkomponenter som propellrar, turbinblad och till och med hela brokonstruktioner. Tekniken är högintressant för industrin eftersom den ger hög produktivitet vilket kan minska ledtider och kostnader, säger Pradip Aryal, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
Med detta visas än en gång hur simuleringsmodeller är ett alltmer ovärderligt verktyg för tillverkningsindustrin. Genom att simulera produktionsprocessen i förväg är det möjligt att förutse potentiella defekter. Detta sparar inte bara tid och pengar utan minskar också materialspillet avsevärt.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

FoU/HÖGSKOLAN VÄST, SIEMENS Energy och GKN. Allt fler företag satsar på digitala verktyg och system, men är inte alltid förberedda på hur teknikomställningen påverkar medarbetare, arbetssätt och ledning.
– Digitaliseringen kräver nya kunskaper och nya sätt att leda och organisera arbetet. För att lyckas behöver medarbetarnas perspektiv vara med från start, säger Anna Karin Olsson och Kristina Eriksson, forskare vid Högskolan Väst.
Teknikomställningen inom svensk tillverkningsindustri pågår för fullt. För att effektivisera och stärka konkurrenskraften blir produktionen och flera stödfunktioner alltmer digitaliserade. Förändrade roller och arbetssätt väntar alla som jobbar inom tillverkningsindustrin. Men hur genomför man en digital omställning på ett hållbart sätt? Finns risken att medarbetarnas kunnande och erfarenhet tappas bort? Hur möter tillverkningsindustrin kravet på nya och förändrade kompetensbehov? PLM&ERP News har tidigare rapporterat om denna forskning, bl a i samband med utdelningen av Primus-priset. Forskningen har utförts inom ramen för ett tvärvetenskapligt forskarteam på Högskolan Väst har i nära samverkan med Siemens Energy och GKN Aerospace fördjupat sig i de här frågorna. Det treåriga forskningsprojektet Artificial and Human Intelligence through Learning (A-HIL) har gett värdefulla insikter och lärdomar som nu sprids till andra industriaktörer, forskarvärlden och studenter under utbildning.
Hur kan forskningen hjälpa industrin? Klicka på rubriken för att läsa mer om detta på PLM&ERP News.

FORSKNING & UTVECKLING/Akademiskt. Att hitta alternativa sätt att producera, lagra och omvandla energi för att minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen är nödvändigt för att minska klimatpåverkan. Ett sätt att göra detta handlar om vätgas, som många ser som en framtidslösning för energilagring. Naturen lagrar energi i kemiska bindningar och den med mest energitäthet i förhållande till vikten är just vätgas.
Ett bilbränsle bestående av en vätska, som en fast katalysator omvandlar till vätgas – kan det vara en smart lösning när det gäller vätgasdrift av fordon? Saken låter förstås synnerligen spännande och är dessutom föremål för forskning vid Lunds universitet.
Tanken är att den använda vätskan sedan töms ur tanken, laddas med väte och kan därefter användas på nytt i ett cirkulärt system, som är fritt från växthusgasutsläpp.
I två vetenskapliga artiklar har Lundaforskarna påvisat att metoden fungerar, och även om det fortfarande är grundforskning skulle det kunna bli ett effektivt energilagringssystem i framtiden.
– Vår katalysator är bland de mest effektiva som finns, i alla fall om man tittar i den öppna litteraturen, säger Ola Wendt, professor vid Centrum för analys och syntes vid kemiska institutionen och en av artikelförfattarna. Han tillägger: ”Men gas kan vara svårt att hantera, och därför tittar vi på flytande bränsle laddat med väte som kan fyllas på vid en mack, ungefär på samma sätt som sker vid bensinstationer i dag.”
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Industriell Artificiell Intelligens, AI, blev kanske inte så överraskande det område som belönades med årets Primuspris, som utdelas av Högskolan Väst. Det är forskningsprojektet Artificial and Human Intelligence through Learning (A-HIL), som belönats. Vad man gjort är att belysa behovet av interaktion mellan människa och teknik i industrins omställning i ett projekt som genomförts mellan åren 2020 till 2022.
De som belönats är ett tvärvetenskapligt forskarteam på sju personer som tillsammans med Siemens Energy, GKN Aerospace och ett antal studenter har utvecklat värdefull kunskap för att möta framtida industriella utmaningar. Detta i ett läge där AI-system och relaterade applikationer är aktuella på snart sagt alla arbetsplatser inom tillverkningsindustrin. Organisationer är mitt uppe i att modernisera produktionen med effektiva digitaliseringsinitiativ genom AI. Forskning behövs om effekterna av AI på människor, arbetsplatser och på organisationer som helhet.
– Vi är glada och stolta att vårt forskningsprojekt inom området industriellt arbetsintegrerat lärande uppmärksammas. Projektet har präglats av ett kontinuerligt kunskapsutbyte och gemensamma reflektioner mellan alla projektpartner kring mänskliga perspektiv i industrins digitalisering, säger projektledaren Anna Karin Olsson, docent i företagsekonomi vid Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer om forskningsprojektet på PLM&ERP News.

Konceptet med digitala tvillingar börjar få ett ordentligt bett på marknaden. Men det finns fortfarande en del att göra för att vässa området än mer. Framför allt då när det gäller sånt som har med produktinnehållet att göra, som elektronik eller mjukvara. Särskilt det förra, elektronik, med integrerade kretsar (IC) och PCB (Printed Circuit Boards, ”kretskort”) och liknande har varit ett områden där Siemens Digital Industries Software visat ett starkt utvecklingsintresse. Bolaget har många kunder som är elektroniktunga i sina produktupplägg.
Samtidigt utvecklas i dagsläget relaterade områden som AI explosivt. Att detta påverkar elektroniksidan behöver ingen tvivla över. Frågan är nu hur man ska kunna fånga denna snabbt växande bit, som har stor betydelse för nyttan med digitala tvillingar.
Från Siemens sida påpekar man ofta att simulering och analys är en av grundpelarna för kompetenta digitala tvillingar, vilket ytterligare skärper behoven av kapabla lösningar. Forskningssatsningarna inom AI gör också att utvecklingen är extremt snabbt just nu. Pressen ökar därmed på simuleringsbitarna för att via digitala tvillingar, som har försetts med de spetsigaste nya kapabiliteterna, kunna säkra produkters kapacitet, funktionalitet och designvalidering. För att möta detta har Siemens sedan ett par år tillbaka investerat tungt i Xcelerator-portföljen.
Här kommer en av veckans nyheter på området in i handlingen. Siemens Digital Industries Software och CEA-List, ett tekniskt forskningsinstitut fokuserat på smarta digitala system, har nämligen signerat ett samförståndsavtal för forskningssamarbete för att ytterligare utöka och förbättra digital tvillingkapacitet med artificiell intelligens (AI) och utforska större integration av inbyggd programvara på både virtuella och hybrida plattformar.
- Med den kraftiga ökningen av elektronik- och mjukvaruinnehåll i produkter och system finns det ett tydligt behov av simuleringslösningar för flera domäner, multi-fidelity-system för att lindra flera konstruktions- och verifieringsutmaningar säger Jean-Marie Brunet, VP och GM för Hardware Assisted Verification Division, inom Siemens Digital Industries Software. Han tillägger att, ”vi delar en vision med CEA om en ännu mer omfattande digital tvilling och tror att vi kan implementera denna vision genom kraften i Siemens Xcelerator-portföljen eftersom den täcker allt från EDA-mjukvara (Electronic Design Automation) och hårdvaruverktyg till system, sensorer och simuleringsmjukvara för multifysik.”
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

SIEMENS och GKN AEROSPACE PRISADES. Vilka utmaningar har industrin när de ställer om till en mer hållbar produktion? Området är förstås superhett och har tagit stor plats inte bara i industrin utan också på de akademiska agendorna. På Högskolan Väst var saken i fokus under den nyligen genomförrda Primusdagen: Industriaktörer och forskare möttes för att diskutera vägval och strategier för att lyckas i skiftet till ny teknik och nya kompetensbehov.
Nya material, nya drivmedel, nya teknologier, nya tillverkningsmetoder … Industrins omställning till en mer hållbar produktion går snabbt och innebär stora förändringar för många. Under Primusdagen berättade representanter från några av Sveriges stora industriföretag om sina utmaningar och vägval.
– Att vara nyfiken på att lära nytt – det är den viktigaste egenskapen hos våra framtida medarbetare, betonade kompetensstrategen Beatrice Svedberg från Scania Group i sin presentation om hur företaget möter framtidens kompetensbehov.
Helena Söderberg, miljöchef på Volvo Group Trucks fabrik i Tuve, beskrev hur företaget arbetar med hållbarhet i rullande produktion. Hur de får alla 3000 anställda att sträva mot samma mål och hur många små insatser gett stora resultat.
En av dagens höjdpunkter var utdelningen av Primuspriset. Det delades i år ut till företagen och forskarna bakom projektet ”Artificial and Human Intelligence through learning (AHIL)”. Hela forskarteamet och representanter från Siemens och GKN Aerospace tog emot priset.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

DROG IN 14 MILJARDER KRONOR 2022. Utvecklaren av matematisk datormjukvara, MathWorks, har onekligen en mycket stark position med sina två huvudplattformar: MATLAB när det gäller programmeringsmiljöer för algoritmutveckling, dataanalys, visualisering och numerisk beräkning och Simulink för simulering och modellbaserad design av multidomän- och inbäddade ingenjörssystem. Plattformarna har inte bara en stark ställning inom industriell produktutveckling inom fordons-, flyg-, kommunikations-, elektronik-, industriell automation och andra industrier, utan också för att MATLAB och Simulink är grundläggande undervisnings- och forskningsverktyg vid många av världens främsta universitet och lärandeinstitutioner.
Även den kommersiella spegligen av av bolagets prestationer är intressant. MathWorks brukar sorteras in under CAE-domänen och enligt analytikern CIMdata ligger man tvåa när det gäller mjukvaruintäkter 2022 - efter ledande Ansys - med en nära 15 procentig andel av områdets totala investeringar från världens företag. Detta med 1,25 miljarder dollar, motsvarande nära 14 miljarder kronor.
Därför är det idag många som lystrar extra noga när MathWorks presenterar nya Release 2023b (R2023b) av produktfamiljerna. Mathworks själva pekar framför allt ut introduktionen av två nya produkter och flera stora uppdateringar som ger ny funktionalitet som effektiviserar arbetsflöden för ingenjörer och forskare. De två nya produkterna är Simulink Fault Analyzer för bl a simulering och detektering av feleffekter och säkerhetsanalyser och på programmeringssidan Polyspace Test, för C- och C++-kodetester. Uppdateringarna i 2023:an berör allmänt förenklingar i samband med modellbaserad design för ingenjörer och forskare inom flyg-, fordons- och trådlös kommunikationsindustri.
- Den växande komplexiteten hos designmodeller gör simulering till ett kritiskt tekniskt verktyg, kommenterar MathWorks chef för teknisk produktmarknadsföring, Dominic Viens, dagens släpp. Han fortsätter: "R2023bs nya produkter och uppdateringar byggdes för att förenkla modellbaserad design och hjälpa ingenjörer och forskare att leverera sitt bästa arbete."
Hur då? Klicka på rubriken för att läsa mer om detaljerna i nyheterna från MathWorks.

Talang- och kompetensförsörjning är i fokus när en avsiktsförklaring mellan Högskolan Väst, Innovatum Science Park, Kraftstaden och elbilsföretaget Polestar har signerats. Inblandade parter ska gemensamt verka för forskning, utbildning och utveckling inom främst testning av elektrifierade drivlinor och batteriutveckling.
Det stora behovet av utökad kapacitet inom testning av elektrifierade drivlinor innehållande bland annat inledningsvis battericeller, inverter, växellådor, elmotorer etc är anledningen till att de fyra parterna gör denna gemensamma satsning där respektive part bidrar med sin specifika och unika expertis. Verksamheten kommer att förläggas i Kraftstadens nyförvärvade fastighet på Stallbacka industriområde i Trollhättan.
– Vi är oerhört glada över att framöver kunna erbjuda våra studenter att ta del av den fantastiska utvecklingsprocess som erbjuds här. Att kunna testa nya material och lösningar för elektriska drivlinor och forska i framtidens lösningar på plats i dess rätta miljö är unikt, förklarar Boel Ekergård, universitetslektor och docent på Avdelningen för industriell ekonomi, elektro- och maskinteknik på Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PLM-utvecklaren Eurostep berättar att man är engagerat i ett vad man kallar ”spelförändrande digitaliseringsintitiativ," Arrowhead fPVN-projektet. Initiativet syftar till att revolutionera industriell effektivitet i hela Europa.
Projektet, som koordineras av Jerker Delsing, professor i cyberfysiska system vid Luleå tekniska universitet, samlar 43 partners från 12 länder. Detta samarbete syftar till att automatisera kommunikation över hela produktionsnätverk, med potential att fördubbla produktiviteten inom olika industrier, inklusive bil- och flygsektorn och processindustrin i Europa. Viktiga poänger är att lösa kommunikationsflaskhalsar mellan industriaktörer, system och utrustning som för närvarande kräver mänsklig hantering. Genom att automatisera dessa processer försöker projektet utnyttja digitaliseringens fulla potential i det industriella Europa.
- Vår ambition är att radikalt förbättrad datainteroperabilitet kommer att påverka och avsevärt förbättra den europeiska produktionseffektiviteten, kommenterade Jerker Delsing projektet.
- Vi är glada över att vara en del av detta visionära projekt, säger Sylvain Marie, Director AEC&Plant industry vertical på Eurostep, och fortsätter: "Eurostep är dedikerade till att främja digital transformation inom tillverkningsindustrin, och vårt deltagande i Arrowhead fPVN-projektet återspeglar detta engagemang."
Klicka på rubriken för att läsa mer.