Klart är alltså att Brian Thompson har en tung roll på PTC som GM för bolagets mest avancerade CAD-lösning, highend-programmet Creo, tidigare känt som Pro/ENGINEER. General Manager-rollen för Creo-affären har han haft i elva år.
Notabelt i övrigt på CAD-sidan är att PTC vid sidan av Creo också utvecklar Onshape-lösningen, vilket är en helt molnbaserad SaaS-plattform där flera användare kan designa och samarbeta i realtid direkt i webbläsaren. Men Thompsons ansvar är alltså Creo.
Vad är den verkliga affärsnyttan för en tillverkande kund av att arbeta med ett integrerat CAD och PLM-ekosystem?
”Det handlar om två saker. Först hastighet, eftersom Creo och Windchill hanterar relationerna mellan data och en ändring på ett ställe sprids automatiskt överallt. Med fragmenterade verktyg kan man få igenom ändringar också, men det kräver manuella processer. Sedan handlar det om tillförlitlighet och kvalitet: det sker ingen dataöversättning någonstans. När du gör en härledning av data utanför systemet finns det alltid en risk för fel. När allt är integrerat i Windchill hålls allt samman eftersom data aldrig lämnar systemet.
AI – en hype, men det finns undantag
Integrationen i all ära, men det är först när vi kommer till AI-sidan som intervjun når sitt mest inhtressanta ögonblick. AI-frågan är den som alla i branschen har en åsikt om, men som få vågar ge ett rättframt svar på. Men Thompson räds inte att se verkligheten; en realitet där framgångarna med att implementera AI och nå de önskade resultaten ännu är få. Enligt analytiker har misslyckandegraden i att leverera förväntat tekniskt värde legat mellan 80–85 %. Dessutom har MIT-studier visat ett stort antal generativa AI-pilotprojekt som misslyckas med att skapa mätbara ROI:er. Samtidigt förutspådde Gartner nyligen att 60 % av alla AI-projekt som saknar korrekt datastruktur kommer att överges. Det ser alltså rätt tufft ut och det är inte svårt att förstå varför Brian Thompson tycker att det finns en hel del kvar att utveckla. Men det hindrar inte att det redan idag trots allt finns sånt, inte minst från PTC, som kan ge anmärkningsvärt stor utväxling.
Var gör AI störst faktisk skillnad i produktutvecklingsprocessen idag, och var är det mest hype?
”Det är till stor del hype i dag. Det är det verkligen, men det finns spännande bitar som redan nu faktiskt börjar leverera värde och ger användarna kontextuellt relevant vägledning om hur de bäst använder verktygen, direkt i arbetsflödet. AI ersätter inte vad Creo kan göra, det lyfter fram hur Creo kan hjälpa användaren att göra just det de håller på med, på ett sätt som skulle ta lång tid att forska fram på egen hand. Det är ett enormt lyft i användarproduktivitet och i kvaliteten på det som ingenjörerna skapar.
En AI-strategi i tre nivåer
Det är värt att sätta Thompsons svar i ett större sammanhang. PTC presenterade under PDSFORUM en AI-strategi i tre nivåer:
- Rådgivande AI som svarar på frågor om produktdata
- Assisterande AI som aktivt stödjer arbetsflöden
- Automatiserande AI som utför ändringar under ingenjörens övervakning.
Thompson menade på scenen att runt 35 procent av det AI PTC presenterade under evenemanget skulle vara i produktion under 2026. Men när frågan ställs i ett enskilt samtal är nyanseringen tydligare.
Hur håller ni Creo och Windchill relevanta när AI och molntjänster förändrar spelplanen?
”Det som gör Creo och Windchill verkligt starka är väldigt svårt att reproducera med AI. Vår strategi är att förstärka kraften i de här systemen med AI, och det visar sig fungera väl. Det finns en mängd enklare mjukvaror där AI känns mer direkt tillämpbart. Men en Creo-geometri är något annat.”
Vad är PTCs viktigaste prioritet de kommande två åren?
”Det är svårt att överdriva hur viktigt det är för oss att sy ihop hela portföljen på samma sätt som Creo och Windchill redan är integrerade. Anledningen är inte bara att det är värdefullt i sig, utan för att det i AI-eran nu ger möjligheten att låta AI samordna uppgifter över hela portföljen. Vi vill säkerställa att AI förstår hur verktygen är tänkta att samverka. Det tror jag kommer att förändra saker fundamentalt.”
Marknaden: öppen strategi i ett låst segment
Det avancerade CAD-segmentet är ett av teknikindustrins mest konsoliderade. Dassault Systèmes CATIA har länge hållit positionen som marknadsledare, med Siemens NX och PTCs Creo som två tuffa utmanare. Att byta plattform i en organisation med tusentals ingenjörer är sällan ett beslut på mellanchefsnivå, det klättrar snabbt upp till styrelserummet. Konsekvensen är att marknadsandelarna sitter fast.
Hur ser ni på er marknadsposition och vart är ni på väg?
”Vi är ganska nöjda med var vi är konkurrensmässigt. Vi är inte nummer ett på våra marknader, det är inget jag vill ifrågasätta. Men vi har bra fart framåt. Vår öppna strategi har faktiskt hjälpt oss att vinna affärer hos kunder som i grunden använder en konkurrents lösning, och vi är nöjda med det. Vi vill konkurrera och vinna på egna meriter, inte för att vi kan låsa ut andra från vårt ekosystem.”
Det är ett resonemang som är lättare att hålla när Windchill är PLM-plattform. Thompson hjälper till att illustrera:
”En kund kan ha Creo-ingenjörer i en del av organisationen, CATIA-ingenjörer i en annan, och ändå ha Windchill som ett gemensamt PLM-nätverk. Det ger PTC en fot in där konkurrenter annars kan blockera dem.”
En hård marknad i tuff konkurrens med CATIA och NX
Konkurrensen i det avancerade CAD-segmentet är hård med Dassault CATIA som marknadsledare och Creo som utmanare vid sidan av Siemens NX.
Hur ser du på utvecklingen? Vad påverkar marknadsandelarna och vilken roll spelar AI?
”Premissen i frågan är korrekt. Det är en hård marknad. Beslut om att byta från ett avancerat verktyg till ett annat i ett stort industriföretag med tusentals ingenjörer blir snabbt en fråga på högsta chefsnivå, vilket gör att de här förändringarna inte inträffar särskilt ofta.”
Men Thompson identifierar två faktorer som kan förändra bilden:
”Det finns en tydlig rörelse mot molnet och programvara som tjänst. Kunder vill lägga mindre tid och energi på att förvalta sina avancerade system. De vill ha det som en tjänst, men till ett rimligt pris. Det är en stor drivkraft. Sedan har vi AI. Jag tror att det företag av de tre stora som verkligen lyckas leverera värde både i molnet och med AI kan vinna viktiga positioner mot de andra. Men tiden får avgöra, för du river inte ut ett CAD-system ur händerna på fem tusen ingenjörer utan en tvingande företagsmässig anledning.”
Han fortsätter med en iakttagelse som är typisk för hans pragmatiska ton:
”Jag ser mer rörelser i leverantörsleden hos de stora företagen än på tillverkarnas översta nivå själv. Det är där, bland de hundratals ingenjörer i företagets försörjningskedja som söker produktivitetsvinster, som förändringarna äger rum lättast.
Norden: EU-regelverket och hållbarheten som särskiljande drivkrafter
Hur ser du på den nordiska och europeiska tillverkningsindustrin, vad är utmaningarna och möjligheterna jämfört med andra marknader?
”Det finns två teman här som jag inte ser lika starkt i exempelvis Nordamerika. Det ena är hållbarhet, som fortfarande driver många samtal. Det andra är de regulatoriska kraven som följer av att Norden är en del av EU och därmed möter stark lagstiftningspåverkan på hur man får utveckla och leverera produkter till marknaden. Det här ser vi som stora drivkrafter, kanske mer än vi gör i Nordamerika eller Asien. Men om jag pratar med en konstruktionschef från någon av kunderna här vill de framför allt få ut så mycket som möjligt av sina ingenjörer, precis som alla andra,” avslutar Brian Thompson.
