FoU

Simulering och analys är ett av sub-PLM-områdena som de senaste tio åren vuxit absolut snabbast och klart är att Dassault Systemes (DS) ligger bra till i detta med framför allt bolagets SIMULIA-svit på 3DEXPERIENCE-plattformen.
Nu vill man att SOLIDWORKS-communityn - Dassault äger denna CAD-världens absolut största mainstream-lösning - också ska ta till sig det fulla värdet av simulering, med den närmast oändliga processkapacitet (HPC) som finns på molnplattformen, 3DEXPERIENCE, men också via denna få tillgång till vad man anser är de starkaste digitala simulerings- och analysverktygen via bolagets SIMULIA-plattform.
Totalt lägger världens företag enligt CIMdatas senaste siffror ca 8,3 miljarder dollar på simulerings- och analysverktyg, vilket ger området en nära 14-procentig andel av de totala PLM-investeringarna. Framtidsutsikterna ser också ljusa ut med en prognostiserad tillväxt som innebär att man redan 2023 kommer att passera 10-miljardersvallen sett till bolagens investeringar i verktyg och tjänster. De största individuella aktörerna på den kommersiella arenan var Ansys, MathWorks och Dassault Systemes på tredje plats 2021. Nära en miljard dollar, motsvarande drygt 10 miljarder kronor satsade bolagets användare på DS´ CAE-mjukvaror 2021.
Detta sagt finns det alltså goda skäl till att området spelade en framträdande roll under DS’ nyligen genomförda 3DEXPERIENCE World i Nashville. Dassault Systèmes simuleringsexpert Delphine Genouvrier, direktör för produkthantering inom SIMULIA-divisionen, var en av som framträdde och prisade simuleringens lov för SOLIDWORKS-användarna.
- Det fanns en tid när digitala simuleringar var ett arbetsredskap som företag sällan nyttjade, sa Genouvrier, och fortsatte: ”Simuleringar var kostsamt, tog tid och krävde ofta specialistkunskap. Användningen var dessutom många gånger begränsad till de viktigaste produkterna i företagsportföljen. Idag är bilden annorlunda. Allt fler företag testar nya designidéer genom att bygga och simulera digitala tvillingar av sina produkter. Detta redan innan de finns i fysisk form, vilket är mer rationellt, snabbare och väldigt mycket billigare än de gamla prototypmodellerna.”
Klicka på rubriken för att läsa mer.

För första gången i Sverige ska självkörande fordon med stöd av smart infrastruktur testas i stadsmiljö och på motortrafikled. Med hjälp av datakraft i 5G-nätet och intelligenta sensorer kommer självkörande fordon att ha direktkontakt med omvärlden, till exempel med trafikljus. Projektet som ska planera och genomföra testerna har fått finansiering av Vinnova och uppstart sker under våren.
Med i projektteamet finns representanter från KTH, Telenor, Volvo Cars och XENSE Vision. Volvo Cars står för fordon medan Telenor står för 5G-lösningar och XENSE för sensorerna.
- Tester med självkörande fordon har pågått länge och tack vare 5G är vi nära att se dem verka skarpt i samhället. För att minska gapet mellan den självkörande bilen i forskningsmiljö och kommersiellt bruk adderar vi kommunikation med samarbetande vägtrafiksystem och edge computing. Under tiden bilen är i rörelse hämtar den information från omgivningen för att identifiera köer, hastigheter, trafikljus osv, helt utan fördröjning. I takt med att 5G blir mer utbyggt kan vi nu testa säkerhet och tillförlitlighet i riktig trafik, naturligtvis bevakat av en person som sitter i bilen, säger Malina Borg Sigg, 5G-expert på Telenor.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

FoU. Linnéuniversitetet skriver i pressrelease att forskare vid institutionen har utvecklat en mer miljövänlig metod för att återvinna kobolt ur litiumjonbatterier. Med lösningsvätska bestående av lättillgängliga ämnen, som framställs av urin och ättiksyra, kan 97 procent av den åtråvärda metallen återvinnas och forskarna ser goda möjligheter till storskalig tillämpning.
Kobolt är en av de huvudsakliga beståndsdelarna i litiumjonbatterier, som används i eldrivna fordon och mobiltelefoner, bland annat. Efterfrågan på ämnet är stor och förväntas bara öka de kommande åren. Trots det återvinns endast en bråkdel av dagens batterier.
– Dagens metoder för att återvinna kobolt ur batterier för med sig flera utmaningar. Det krävs mängder med energi och skapar biprodukter som är farliga för både människor och miljön. Mer effektiva och miljövänliga tillvägagångssätt låter oss återanvända en större andel av den kobolt som redan finns i omlopp, i stället för att gräva upp ny metall, säger Ian Nicholls, professor i kemi vid Linnéuniversitetet.

Samarbeten mellan akademi och företag är en av de viktiga inslagen för att säkra kompetensförsörjning, skärpa utbikldningskvaliteten, utveckla innovativa lösningar och vässa svensk konkurrenskraft.
När Örebro universitetet och Epiroc Rock Drills idag berättar att man stärker sitt samarbete med ett strategiskt samverkansavtal är det ett glädjande utslag av dessa tankarna om värdet av samverkan. Målet är ökad kvalitet på utvald utbildning, forskning och innovation - som i sin tur ska leda till hållbar tillväxt.
– Fördjupad samverkan med Epiroc ger nya möjligheter att stärka universitetets forskning inom viktiga områden, men även att utveckla våra utbildningar genom förbättrad kontakt med näringslivet, säger Johan Schnürer, rektor vid Örebro universitet.
Även Jonas Albertson, VD för Epiroc Rock Drills, pekar på en rad fördelar med det fördjupade samarbetet med Örebro universitet:
– På Epiroc jobbar vi med hållbarhet som en stark grund med fokus på att ta fram säkrare och mer produktiva maskiner. Det fördjupade samarbetet med Örebro universitet kommer att ge oss viktig kunskap och tillgång till forskning i framkant och gynnar båda parter, säger Albertson.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Från 15 tester per dag till 1000. Kan robotlösningar effektivisera hälsotester som t ex relaterar till Covid-19? Absolut, hävdas idag från ABB. Bolaget har tillsammans med University of Texas Medical Branch (UTMB) tagit fram ett automatiserat neutraliserande antikropps-testsystem, som visat sig vara det hittills effektivaste sättet att fastställa en enskild individs immunitet mot olika covid-stammar.
Systemet, som utvecklats av Life Sciences and Healthcare-teamet på ABB Robotics, ökar alltså avsevärt antalet neutraliserande antikroppstester som kan utföras, från 15 till över 1 000 per dag. I och med att ett större antal personer kan bedömas med avseende på immunitet mot de olika covidvirusstammarna gör automatiseringen av testerna att UTMB-forskarna får en större förståelse av covid-vaccinens effektivitet.
- Möjligheten att utföra fler tester per dag är nyckeln till att generera mer data om individuella immunitetsprofiler vilket kommer bidra till att vi kan kontrollera ytterligare spridning av viruset, säger dr Michael Laposata, professor och ordförande för patologiavdelningen på UTMB.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Mälardalens universitet (MDU) får finansiering för två nya forskarskolor, RELIANT och INDTECHPLUS, som har varsin inriktning men ett gemensamt fokus på nyttiggörande för svensk industri.
Genom finansiering från KK-stiftelsen, med 19,4 miljoner för forskarskolan RELIANT och 10,8 miljoner för forskarskolan INDTECHPLUS, stärks både universitets forskningsmiljö samt ger ökad kompetens och expertis av strategisk betydelse för den svenska tillverkningsindustrin. Forskarskolor samlar doktorander med en gemensam inriktning, bestående av ett forskarutbildningsämne eller ett tema.
– MDU har en forskningsmiljö för inbyggda system som är erkänd både nationellt och internationellt. Med RELIANT, som är en forskarskola för resilienta intelligenta autonoma system, bidrar vi till att förstärka den forsknings- och utbildningsmiljön ytterligare, säger Kristina Lundqvist, professor vid akademin för innovation, design och teknik på MDU.
Hon påpekar vidare att satsningen också sker i samverkan med näringslivet, vilket är en viktig poäng när det gäller svensk industris möjligheter att utveckla nödvändig konkurrenskraft. Inte minst då i skenet av den omställning som just nu präglar det mesta av industriell verksamhet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

NYA METODER FÖR AVVIKELSEDETEKTERING. Vinnova har nyligen beviljat forskningsmedel till ett projekt för att förbättra industriell kvalitetskontroll genom "normalizing flows", en ny teknik som används inom maskininlärning (artificiell intelligens) för att förstå och modellera komplexa förhållanden och mönster.
Tillsammans med experter från industrin ska forskare från forskningsmiljön Data Intensive Sciences and Applications (DISA) vid Linnéuniversitetet ta fram nya metoder för att öka effektivitet och noggrannhet i avvikelsedetektering.
Traditionellt har industriell kvalitetskontroll inneburit manuell avsyning, vilket är både kostsamt och känsligt för fel. Men tack vare ny teknologi baserad på maskininlärning (AI) har processen för att upptäcka avvikelser automatiskt blivit möjlig.
– Vårt mål är att öka flexibiliteten och skalbarheten i kvalitetskontrollsystemet genom att minska behovet av manuell hantering, säger projektledare Diana Unander. Den nya tekniken kallas alltså "normalizing flows" och hjälper till att hitta och förutsäga avvikelser i data, vilket gör det möjligt att identifiera potentiella problem i tidigt skede och ta åtgärder för att förhindra dem.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Volvo Cars prestandamärke för el-bilar, Polestar, har många järn i elden när det gäller hållbarhetsbitarna. En av satsningarna är det svenska elbilsföretagets Polestar 0-projekt.
Detta projekt lanserades 2021 byggt på tanken att bilindustrin behöver nå en fullständigt CO2-neutral position. Visst, bytet till elbilar eliminerar avgasutsläppen, men detta är bara en del av ett transportindustriellt nollställningsbehov: ”Vi måste snarast också komplettera med att utveckla processer som tar itu med utsläpp som härrör från produktionen. Det ambitiösa målet med Polestar 0-projektet är därmed att eliminera alla källor till CO2e genom hela försörjningskedjan, från utvinning av råmaterial till material- och fordonsproduktion, leverans och uttjänt livslängd, utan att förlita sig på vilseledande kompensationssystem.
- Klimatneutralitet inget solojobb, kommenterade Polestar-chefen Thomas Ingenlath, saken, och under fjolåret har man fått upp några av världens ledande leverantörer iniom fordonsindustrin på satsningen: SSAB, Hydro, ZF, ZKW och Autoliv är några exempel.
Dagens nyhet är att bolaget nu har fått ytterligare åtta partners till Polestar 0-projektet. Nya samarbetspartners i projektet inkluderar Vitesco Technologies, Schloetter, Autoneum, Stora Enso, TMG Automotive, Gränges, Borgstena och Stena Aluminium. De kommer från länder som Tyskland, Schweiz, Portugal, Finland och Sverige och täcker områdena elektriska växelriktare, galvanisering, inre och yttre material, förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial och träkonstruktion, beläggning och textilier, plattvalsat aluminium, stickat och vävda material och återvunnet aluminium.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

"KAN SKRIVA PROGRAMKOD SOM INGEN MÄNNISKA KAN" På en presskonferens i mitten av veckan med NVIDIAs CEO och grundare, Jensen Huang - på Sverigebesök i samband med en uppgradering av Sveriges snabbaste superdator, Berzelius – konstaterade han att Linköpings Superdatorcentrum nu har en av de mest avancerade i världen. Tajmingen för Huangs besök känns f ö närmast perfekt i skenet av att AI tycks gå mot ett brett genombrott.
Den senaste tiden har inte minst Chat GPT-lösningen varit i fokus för en debatt kring detta med vad AI kan innebära. För de som till äventyrs missat Chat GPT, så kan den beskrivas aom en ny slags textgenererande chattbott, som med artificiell intelligens tagit världen med storm; vilket Jensen Huang förstås kommenterade i samband med genomgången av Berzelius-uppgraderingen.
- Den visar bland annat för många vad man kan göra med denna typ av lösningar. Men kärnan i AI handlar om andra minst lika viktiga saker, som att en superdator kan producera mjukvara på ett sätt som ingen människa kan. Detta handlar alltså allmänt mer om automatisering än om till synes intelligenta uppgifter, som att författa en text. Exempelvis kan det vara frågan om vad AI kan göra på viktiga forskningsområden som life science, läkemedel, hållbar miljö eller inom fysik, sa han.
Även Anders Ynnerman, programdirektör på WASP och professor vid Linköpings universitet, var med på presskonferensen och konstaterade bland annat att infrastruktur av Berzelius karaktär är en nyckel för AI-forskning och för att kunna konkurrera internationellt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Kan s k "eyetracking-teknik" vara ett sätt att fånga så kallad tyst kunskap från fabrikers mest rutinerade personal och sedan överföras till exempelvis nyanställda? Det hela handlar om att sätta eyetracking-glasögon på medarbetarna på industrigolvet, och därigenom spåra exakt var personalen tittar när de utför specifika arbetsuppgifter. De konkreta industriella kopplingarna i detta kan vara att spåra ögonrörelser när man ställer om eller in en maskin. Därmed kan nya insikter kring processer som kan vara svåra att sätta ord på, eller som bara sker rutinmässigt hos de mest erfarna operatörerna, uppmärksammas och överföras till nyanställda.
Tobii heter ett ledande svenskt företag på eyetracking-området, som har utvecklat tekniken. Användningen av deras lösningar är inte heller industriellt ny, exempelvis har den sedan flera år tillbaka utnyttjats inom bl a den japanska bilindustrin. Men nu har den också testats inom svensk industri.
Nu ska man, precis som Lars Taxén, associate professor, påpekar i en kommentar, vara försiktig med begreppen. "Tyst kunskap (tacit knowledge), som Polanyi beskrev det, är ”tyst” just därför att den inte kan transporteras från en hjärna till en annan." Mer om detta i artikeln.
Detta sagt så sjösatte Tobii i augusti 2018 tillsammans med IF Metall, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och Skärteknik Sverige Vinnova-projektet Fösa (Få ett öga för stålarbete) ett projekt där industrierna Bufab Lann och Uddeholm under tre års tid testat eyetracking-teknik i ett försök att överföra så kallad tyst kunskap från fabrikernas mest rutinerade personal till nyanställda.
Men Tobiis expansionsplaner stannar inte där - även inom automotive jobbar man med nya eyetracking-lösningar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.