Industry 4.0

”INVESTERINGAR KOSTAR 100 MILJONER PER GWh.” Att det är kostsamt att bygga toppmoderna gigabatteri-fabriker behöver ingen tvivla över. När Northvolt tar sikte på att bygga ut anläggningen Northvolt Ett i Skellefteå behöver man ytterligare fem miljarder dollar, motsvarande drygt 50 miljarder svenska kronor. Detta finansierar man med lån varav Europeiska Investeringsbanken, EIB, kommer att lämna ett lånepaket på totalt strax över 1,038 miljarder amerikanska dollar (942,6 miljoner euro); ett lån som blev klart i veckan.
Utbyggnaden förväntas öka den årliga batteriproduktions-kapaciteten till upp till 60 GWh. Transaktionen är det största gröna lånet som har tagits upp i Europa hittills och kommer att möjliggöra uppförandet av en helt integrerad cirkulär batteriproduktionsanläggning som aldrig tidigare har funnits utanför Asien.
Northvolt-chefen Peter Carlsson har i en tidigare PLM&ERP-news-artikel angett målet att nå en 25-procentig marknadsandel i Europa för bolagets batterilösningar inom automotive. Med detta ambitiösa mål följer att han måste bygga fler gigafabriker, alternativt, som nu i Skellefteå-fallet, bygga ut existerande anläggningar. Han förklarade också i samma artikel att en GWh representerar en investeringskostnad på 100 miljoner euro.
EIBs vicepresident, svensken Thomas Östros säger i en kommentar att man varit involverad i Northvolts finansiering länge, ”från finansiering av demonstrationsanläggningen i Västerås 2018 till den första fasen av gigafabriken i Skellefteå. Vi såg tidigt Northvolts potential och betydelse för den energiomställning som måste göras.”
- Denna finansiering är en milstolpe för den europeiska energiomställningen. Den innebär att vi kommer att kunna utnyttja Northvolt Etts fulla potential och visar att cirkulära, hållbara affärsmetoder är avgörande för att nå framgång inom dagens industri, säger Peter Carlsson, i en kommentar.
När det gäller PLM-verktygen är det Siemens-lösningar som dominerar mjukvaru- och hårdvarulandskapet på Northvolt. Inte minst spelar lösningarna i Siemens Digital Industries Software Xcelerator-portfölj en stor roll, inkluderat applikationer som NX CAD, Teamcenter, MindSphere (IoT-operativsystem) och Tecnomatix (digital tillverkningshantering). Dock utgör PLM- investeringarna en tämligen liten del av totalkostnaderna – men hur stor del då?
Missa inte att läsa mer om Northvolts nya investeringar och produktframtagningsmodell på PLM&ERP News.

Räknar med ENERGIBESPARINGAR på 20% i anläggningarna på HISINGEN och i DAQING. Nyligen publicerade International Federation of Robotics (IFR) nya globala siffror gällande antalet robotar inom industriverksamhet för 2022, mätt i förhållande till antalet anställda. Här kommer Sverige på sjätteplats med 343 robotar per 10 000 anställda, medan topplistan leds av Sydkorea med 1012. Singapore ligger tvåa med 730, följt av Tyskland med 415.
Statistiken för 2023 får vi vänta på ännu ett tag, men klart är att fordonsindustrin i allmänhet är grundläggande för utvecklingen av omfattande robotisering av industriproduktionen. Här är robotiseringen långt driven och stegen i denna utveckling lär i skenet av elbilsomställningen fortsätta i högt tillväxttempo. Bara strax före jul 2023 blev det exempelvis klart att ABB ska tillhandahålla över 1 300 robotar, inklusive funktionspaket, till Volvo Cars för nästa generations elbilar. Beställningen handlar om ABBs nya sortiment av energieffektiva stora robotar och OmniCore-styrenheter, som kommer hjälpa Volvo Cars att göra energibesparingar på upp till 20 procent och uppnå sina ambitiösa hållbarhetsmål. Driftsättning påbörjas 2024 vid Volvo Cars produktionsanläggningar i Torslanda och kinesiska Daqing.
- Bilindustrins historiska omställning, som drivs av en ökande efterfrågan på elfordon och en strävan efter att bedriva en mer hållbar verksamhet skapar nya möjligheter men också utmaningar för globala tillverkare, säger Marc Segura, chef för ABB Robotics. Han tillägger: ”Den senaste satsningen från Volvo Cars är ett tecken på vårt gemensamma fokus att nå en mer hållbar produktion. Genom vårt nya energieffektiva sortiment av stora robotar och OmniCore-styrenheter kommer vi hjälpa dem att göra energibesparingar på upp till 20 procent på anläggningar runt om i världen.”
Under driftsättningen kommer ABB säkerställa att produktionen kan fortgå utan störningar med hjälp av sin planerings- och mjukvaruplattformen RobotStudio för visualisering och optimering innan robotarna installeras. Genom att utveckla och validera de automationssystem som krävs i den virtuella miljön kommer Volvo Cars och ABB Robotics att ta fram lösningar som kan byggas en gång men driftsättas många gånger.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

MEMS-AVKÄNNANDE ASIC (Application Specific Integrated Circuit). I AI-tidsåldern spelar sensorer en alltmer framträdande roll inom alla industrigrenar, inte minst när det gäller modern fordonsutveckling. Per dags dato kan ett modernt fordon innehålla uppåt 100 sensorer, kopplade till enheter som kan mäta allt ifrån tryck, acceleration och lutning till temperatur, hastighet, elektricitet, vätska eller magnetiska fält. Det finns mer, men en huvudpoäng är att sensorerna matar tillbaka relaterade data till fordonets olika styrenheter, där de i en häpnadsväckande mängd konfigurationer har säkerhetskritiska roller. Detta gör dem till oumbärliga komponenter i ett intelligent fordonssystem.
Det är knappast någon raketvetenskap att räkna ut att området spås en lysande både teknologisk och kommersiell framtid. I det senare fallet finns det analytiker som talar om en tillväxtnivå på nära 12 procent årligen och ett totalt marknadsvärde kring 70 miljarder dollar år 2030 bara för den globala sensormarknaden för fordon.
Då industrisegmentet också är i en konstant utvecklingsfas vad avser själva sensorteknologin, är detta helt klart en mycket konkurrenskraftig och dynamisk industri där de PLM-relaterade EDA-verktygen (Electronic Design Automation) är av framgångskritisk betydelse; något som också syns hos de stora PLM-mjukvarutvecklarna, där framför allt Siemens Digital Industries Software gjort synnerligen stora satsningar på lösningar som kopplar till EDA och fordonsindustrins behov. Men det finns fler aktörer som håller ett högt utvecklingstempo: Cadence, ett klassiskt namn i elektronikdesign-branschen, är en av dem.
Vi ska i dagens artikel titta lite närmare på hur Cadence Managed Cloud Service säkerställer att finska Murata – en av världens ledande tillverkare och leverantör av tröghetssensorer för fordonsindustrin - behåller sin starka marknadsposition på fordonssensor-sidan genom att med Cadence-plattformens digitala molnverktyg säkra en bärande och bred kollaborativ designmiljö.
Murata designar, utvecklar och tillverkar sensorer baserade på patenterad 3D MEMS-teknik i Finland. MEMS, en förkortning av MikroElektroMekaniska System, möjliggör tillverkning av miniatyriserade mekaniska och elektromekaniska element batchvis. I Murata-fallet handlar detta om sensorer som omvandlar tryck eller fysisk rörelse till elektriska signaler. MEMS-gränssnitts-ASICs styr MEMS-elementens beteende och mäter de små signalerna som tas emot från elementet, utför signalbehandling och genererar sedan den digitala utsignalen.
- Cadence-plattformen gjorde det möjligt för oss att snabbt skala upp när ytterligare kapacitet behövdes eller när nya ingenjörer lades till projektet, säger Ville-Pekka Rytkönen, general manager för produktutveckling på Murata Finland, i en kommentar.

ÅRETS PLM-EVENT. Så här i slutet på PLM-året 2023 ska konstateras att ett av de mest intressanta evenemangen var det nyligen avhållna PLM Road Map & PDT Europe 2023 i Paris. Arrangörer är analytikern CIMdata och svenska standards-baserade PLM-utvecklaren Eurostep, nyligen köpt av brittiska försvarsjätten BAE Systems. Konferensens huvudämne var den digitala tråden. Att detta var intresseväckande behöver ingen tvivla över, vilket inte minst manifesterades i form av ett utsålt hus. Konferensens huvudrubrik var: “The Digital Thread in a Heterogeneous, Extended Enterprise Reality.” Varför var intresset så stort?
Skälen är många, men på en grundläggande nivå är detta med den digitala tråden ännu inte mainstream. Frågorna är många, medan erfarenheterna är begränsade, även om arbetet kommit igång på flera ställen. Men vad går egentligen den digitala tråden ut på? CIMdata-chefen Peter Bilello hade i Paris en bra beskrivning av helhetsbilden:
- I huvudsak är den digitala tråden en karta över beslutsnoder, som ser ut som ett slags spindelnät, sa han. För vissa är ett sådant nät egentligen en mer realistisk representation av hur data och processer är sammankopplade i företag under deras produkters livscykler. Dessa ”webbar” behöver i konceptet koppla samman hundratals, tusentals och kanske miljontals informationsnoder och datalager, och det är där värdet förväntas finnas.
Utmanande? Absolut, konstaterade arrangörsstabens Håkan Kårdén:
- De stora trenderna är tydliga och konferensen visade att många tagit sikte på och även börjat genomföra transformationen mot att bli datadrivna ”enterprises”. Det är inte lätt, men nödvändigt för att etablera sånt som den digitala tråden. Samtidigt är det många som hellre talar om ”business transformation” än om digital transformation. Bilden är komplex när många klassiska ”PLM-sanningar” ställs mot den nya tidens möjligheter. Här styr nu inte bara löftena från de nya teknologierna, utan lika mycket blir det en fråga om affärsutveckling. Detta sagt förväntas det nya påverka inte bara den digitala tråden utan i stort sett allt annat också. Idag är det t ex högst tveksamt hur AI skulle klara av nyckelområden som systemkonfiguration inom flygplansdesign, som kräver förståelse på djupet.
De här frågorna blir särskilt intressanta i skenet av den imponerande talarlistan på konferensen: Bland annat en rad av världens stora företag, framför allt på flyg- och försvarssidan, fanns Boeing, Airbus, BAE Systems och svenska Saab Aeronautics Eric Herzog. Andra intressanta framträdanden, särskilt när det gäller den digitala tråden, gjordes av analytikerna från CIMdata, med Peter Bilello och James Roche, liksom Eurostep-chefen Mattias Johansson och PLM-bloggaren Jos Voskuil.

Storkonsulten BOSTON CONSULTING GOUP (BCG) ställer frågan i rubriken i sitt senaste nyhetsbrev apropå Googles lansering av Gemini. Denna, menar man, kan ses som det senaste framsteget inom generativ AI, och lyfter i hög grad fram en förändring mot multimodalitet.
Men först, vad innebär begreppet ”multimodalitet”? Det kan förklaras på följande sätt: Multimodal AI är ett nytt AI-paradigm, där olika datatyper, t ex bild, text, tal, eller numerisk data, kombineras med flera algoritmer för intelligensbearbetning; allt i akt och mening att på sista raden uppnå högre prestanda. Multimodala generativa AI-system förlitar sig vanligtvis på modeller som kombinerar ovan nämnda typer av indata. AI-lösningen konverterar sedan dem till utdata, som också kan innehålla textbaserade svar, bilder, videor och/eller ljud. Sett till denna definition är sålunda ChatGPTs uppgradering är ett anmärkningsvärt exempel på ett multimodalt AI-system.
”Istället för att använda en enda AI-modell utformad för att fungera med en enda form av input, som en stor språkmodell (LLM) eller tal-till-röst-modell, arbetar flera modeller tillsammans för att skapa ett mer sammanhängande AI-verktyg,” skriver BGC. Till bakgrunden hör att vid lanseringen revolutionerade ChatGPT (GPT3.5) innehållsproduktionen, och efterföljande stora multimodala modeller (LMM), som GPT4 och Gemini, har båda potential att revolutionera sektorer som tillverkning, e-handel och jordbruk, varav tillverkningssidan är särskilt intressant för PLM&ERP News läsare. Hur då? Genom att snarare vara tränade på bara text är de nya LMMerna tränade på bilder, kod och text. Med Gemini får man dessutom ljud och video i tillägg. Plötsligt får Ain därmed kapacitet att direkt uppfatta den fysiska världen. Med ytterligare tillägg av nya modaliteter och i open source-miljöer, kan LMMs industriella industriella tillämpningar vässas ytterligare.
- Sådan multimodal förmåga kommer att förändra industrin, säger dr Leonid Zhukov, chef för BCG Global AI Institute, och tillägger: ”Traditionell AI är begränsad av förinställda regler – användare bestämmer vad de vill att AI ska göra och tränar den för den uppgiften. Medan GenAI-modeller frigörs från denna begränsning, går LMMer ännu längre. De kan ta in så många former av data att de skulle kunna reagera på till synes obegränsade situationer i den fysiska världen, inklusive de som användare inte kan förutse.”
Några sådana industriella tillämpningar skulle kunna vara handla om prediktivt, förutsägande underhåll, och optimering av produktionsanläggningar. Men mer då?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

MEDICINTEKNIK. En intressant nyhet på robotområdet i veckan är ABB Robotics meddelande om att man har ingått ett strategiskt samarbete med XtalPi för att producera ett antal automatiserade labbarbetsstationer. De nya automatiserade laboratorierna kommer att vässa produktiviteten för FoU-processerna inom bioläkemedel, kemiteknik och kring nya energimaterial. En nyckelroll i detta spelas av ABBs cobotar som kan användas i tillämpningar som transport av prover, tester och kvalitetskontroll. Ordet cobot kommer från sammanslagningen av de engelska orden: "collaborative” och ”robot". Det som skiljer en cobot från en traditionell industrirobot är att coboten har förmåga att jobba nära sina mänskliga medarbetare på ett säkert sätt. På så sätt kan människa och cobot arbeta tillsammans med gemensamma uppgifter.
XtalPi arbetar med att driva på en intelligent och digital omställning inom biovetenskap och nya material i kemikalieindustrin. 2022 köpte detta AI-teknikföretag in över 100 GoFa-cobotar för att skapa automatiserade labbarbetsstationer vid testanläggningen i Shanghai, i Kina. GoFa är en av ABBs senaste tillskott i gruppen av kollaborativa robotar. GoFa har en klassledande räckvidd på 950mm och är snabbare än de andra kollaborativa robotarna i sin klass.
Till saken hör vidare att XtalPi i år lanserat det automationscentrerade varumärket XtalPi Intelligent Automation i syfte att bistå forskare med hjälp av automationsutrustning. Tillsammans med ABB Robotics använder sig XtalPi Intelligent Automation av GoFa-cobotar för att automatisera de syntes- och kristalliseringsprocesser som används vid framtagningen av nya läkemedel och material för deras kunder.
- Vårt samarbete med XtalPi är ännu en milstolpe för våra kollaborativa robotar inom biovetenskap, säger Jose-Manuel Collados, chef för Service Robotics Product Line på ABB Robotics. Hur då?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Hur kan AI och simulering lösa komplexa problem inom tillverkningsindustrin? Hur ser framtidens automationslösningar ut? Och varför är mångfald och inkludering viktiga perspektiv inom produktionsteknik?
Det var några av de viktigaste frågeställningarna som avhandlades på det årliga eventet Automationsdagen. Eventet var som vanligt välbesökt och denna gång slogs besöksrekord. Med 120 företag, 24 utställare och nästan 300 deltagare som möttes på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan för att ta del av det senaste inom automation och digitalisering för tillverkningsindustrin.
Under ett tiotal seminarier lyftes aktuella utmaningar och trender inom tillverkningsindustrin. Representanter från företag som Evoma, Wargön Innovation, Göteborg Tekniska College och NOVO Energy gav inspirerande föreläsningar om flera högaktuella frågor. Fokus under automationsdagen låg på AI, Artificiell Intelligens, men även hållbarhetsfrågorna och cirkulartitet diskuterades flitigt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Förra veckans tillsättning av en AI-kommission av regeringen är förstås ett steg i rätt riktning. Tanken är att AI-kommissionen, under ledning av förre Ericsson-chefen och styrelseordföranden i Volvo Group, Carl-Henrik Svanberg, ska för att stärka svensk konkurrenskraft, som man anser är, ”ett viktigt steg för att bidra till utveckling och användning av artificiell intelligens (AI) i Sverige.”
– Regeringens tillsatta AI-kommission ska bidra till att stärka svensk konkurrenskraft. AI-kommission ska göra en genomlysning av Sveriges förutsättningar – från utbildning och lagstiftning till hur vi attraherar internationellt riskkapital – så att Sverige kan vara med i matchen, säger statsminister Ulf Kristersson.
Då många länder och företag satsar stort på att utveckla AI-lösningar tror regeringen att Sverige har möjlighet att spela en viktig roll i den pågående utvecklingen och användningen av AI. Men det kräver att vi gör mer än vi gör i dag.
AI-kommissionens uppdrag formuleras allmänt och går ut på att analysera och komma med konkreta förslag om hur AI kan främja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation. Ingen lätt utmaning att leva upp till. Vissa koordinerande, politiska och opinonsbildande roller kommer man säkert att kunna spela. Framför allt när pengar ska fördelas, men också och i framtagning av bakgrundsmaterial och analys; men de avgörande inslagen, det tunga intellektuella arbetet och genialiteten kommer att ligga på andra ställen: På företagens R&D-avdelningar, på högskolor och universitetens forskningsinstitutioner, vassa tänkare på verkstadsgolven, hos inspirerade entreprenörer och liknande. Men hur som helst kräver AI-utveckling insatser på olika ställen och att det finns direktkopplingar till regeringen är förstås inte dumt - som en liten pusselbit i ett förhoppningsvis brett kommunikativt nätverk. Av största vikt i detta blir att bedöma och tillvarata konkreta förslag. Här känns i alla fall ambitionsnivåerna avvägda och tämligen realistiska – statsminister Kristersson:
– Vi tillsätter en AI-kommission nu inte med några fluffiga förhoppningar om att nu ska vi i Sverige bli världsledande på alla områden. Vi är världsledande på unika områden och ligger i framkant. Men Sverige vill bidra med våra egna nischer, våra egna erfarenheter i detta och det är ingen slump att vi tar en person med omfattande erfarenheter från den svenska industrin. Det Sverige under lång tid varit framstående inom är traditionellt industriellt teknologiskt ingenjörskunnande blandat med ständig teknikutveckling. Där finns det väldigt mycket att hämta för vår del.
Allt detta garnerat med ett och annat genialiskt infall kan leda långt.
Klicka på på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

BOLAGEN TECKNAR STRATEGISKT UTVECKLINGSAVTAL med McDERMOTT GLOBAL. Det är full fart framåt som gäller för uppstickaren Aras PLM, och då inte bara när det gäller traditionell PLM-utveckling riktad mot verkstadsindustriell produktutveckling. Denna gång handlar det istället om Asset Lifecycle Management, ALM, alltså livscykelhantering av anläggningstillgångar, typ kärnkraftverk och oljeanläggningar. Den amerikanska PLM-spelaren annonserar idag att man har gått ihop i ett strategiskt partnerskap med AVEVA, där dessa två aktörer tillsammans, bl a byggt på Aras PLM-lösning Innovator, signerat ett långsiktigt avtal med design- och byggföretaget McDermott Global. Syftet är att vidareutveckla McDermotts kapacitet för livscykelhantering av tillgångar inom energisektorn (förnybar energi, olja, gas och kärnkraft).
AVEVA, numera ägt av automationsjätten Schneider Electric, är en tung partner i sammanhanget, som en av världens ledande leverantörer av industriell programvara. Tillsammans med Aras lågkodplattform Innovator, som är försedd med det mersta av vad som behövs ifråga om applikationer för utveckling, produktion och drift av komplexa produkter har projektet goda möjligheter att bli framgångsrikt.
PLM-implementationer är inga enkla saker i dagens komplexa miljöer och bland syftena i samarbetet mellan AVEVA och Aras är att övervinna utmaningarna med att installera PLM-lösningar i stora specialdesignade projekt och i driften av kontinuerliga processtillgångar.
Aras-chefen, Roque Martin, pekar i en kommentar specifikt ut en vanligt förekommande tuff utmaning i sammanhanget, den digitala tråden:
- AVEVAs lösningar för anläggningstillgångar, byggda på Aras-plattformen, kommer att göra det möjligt för McDermott att designa och bättre hantera sina kunders tillgångslivscykeldata. Detta inte minst genom att utnyttja en helt uppkopplad digital tråd kring anläggningarnas tekniska och verksamhetsrelaterade information.
I realiteten handlar detta om att utveckla sömlös integration av Aras Innovator med AVEVA Unified Engineering, AVEVA Asset Information Management och andra AVEVA-verktyg och tjänster kommer att möjliggöra skapandet av ett tekniskt registersystem. Poängen är att skapa en enda pålitlig sanningskälla för att vässa teknisk effektivitet, datakontroll, datadistribution och spårbarhet över hela anläggningens livscykel. Tveklöst görbart, men också en tuff utmaning.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Metaverse tillhör den nya typen av begrepp som på allvar börjar etableras som en följd av digitaliserings-utvecklingen. Enkelt uttryckt sammanförs i metaverse den fysiska världen med den digitala, bland annat med hjälp av virtuell och förstärkt verklighet (VR, Virtual reality och AR, Augmented Reality). Detta handlar alltså om att utnyttja immersiva tredimensionella modeller och även omgivningar, som i realtid kan delas med många användare. Exempelvis för att studera och diskutera produktionsupplägget kring en ellastbil, fast de som deltar i konferensen befinner sig på olika ställen i världen. PLM&ERP News har berättat om detta i en fallstudie kring en Volvo ellastbil.
Globala jättekonsulten Arthur D Little definierar det industriella metaverset så här: "En uppkopplad digital tvilling i hela systemet med funktioner för att interagera med det verkliga systemet i dess miljö, vilket gör att beslutsfattare bättre kan förstå det förflutna och förutsäga framtiden." Kapabiliteterna är på sin ideala nivå tänkta att spänna över olika digitala plattformar – exempelvis på simuleringsområdet i produktutveckling eller vid en produktionslina i tillverkningen. I det industriella perspektivet kan man exempelvis demonstrera hur en ny produktmodell ser ut, visa hur man monterar den, hur den fungerar i sin tänkta brukarmiljö, hur man servar den o s v.
Intresset är också ökande inom industriell verksamhet. Enligt Grandview Research uppskattades den globala industriella metaversemarknadens storlek till 18,36 miljarder dollar, drygt 190 miljarder svenska kronor 2022. Den årliga tillväxttakt uppskattades ligga på 33,6 % från 2023 till 2030.
Idag kommer också nya siffror i en färsk studie med intressanta siffror för den svenska industrin. Det är digitaliserings- och AI-företaget Nagarro, som tillsammans med Visual Sweden tagit fram rapporten ”Reimagining Metaverse for Industrial Enterprises”. Rapporten bygger dels på en studie av läget för metaverse, dels på en kombination av enkäter, djupintervjuer, rundabordssamtal och workshops med 52 deltagare från 37 svenska industriföretag.
– Intresset för metaverse är stort och ökande. 30 procent av deltagarna har redan kommit i gång med att utveckla lösningar för metaverse eller att undersöka användningsområden i produktion och praktik, säger Frederik Sahlin, försäljningschef på Nagarro i Sverige.
- Det går redan att göra mycket och utvecklingen går snabbt framåt även om såväl utrustning som programvara behöver utvecklas något varv till innan vi får se en bred och kontinuerlig breddanvändning, tillägger Felicia Lai Jakobsson på Visual Sweden. 
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.