Industry 4.0

”SEGER FÖR KLIMATET”: Mångmiljardlån till H2 Green Steels storskaliga anläggning för grön stålproduktion i...

Satsning på LÅNGT DRIVEN DIGITALISERING för fossilfritt stål till AUTOMOTIVE. Underbyggda av klimatproblematiken har hållbarhetssträvandena tagit ordentlig fart de senaste åren med en rad tunga, ”gröna” investeringar på industrisidan.
En sådan underbyggs av den igår meddelade finansieringslösningen från H2 Green Steel, där man nått en milstolpe på vägen mot att fossilbefria stålindustrin, en av världens smutsigaste. Bolaget har tecknat avtal för skuldfinansiering på 48 miljarder kronor, tagit in ytterligare 3,4 miljarder kronor från investerare och tilldelats runt 3 miljarder från Innovationsfonden. Totalfinansieringen uppgår till cirka 75 miljarder kronor.
Av detta kommer EIB att tillsammans med Nordiska Investeringsbanken (NIB) att delta i projektfinansieringen för att stödja H2 Green Steels storskaliga produktionsanläggning i Boden i norra Sverige. Bland annat kommer EIB att bidra med 314 miljoner euro – motsvarande drygt 3,4 miljarder kronor.
Detta banbrytande europeiska flaggskeppsprojekt är viktigt för att minska koldioxidutsläppen från den primära stålindustrin, som är en av de industrisektorer som är svåra att göra fossilfria. Anläggningen kommer att tillverka gröna och hållbara produkter av plattstål av hög kvalitet, främst riktat mot fordonsindustrin, byggbranschen, vitvarutillverkare, tillverkare av industriell utrustning och energisektorn. I denna banbrytande teknikprocess ersätts kolet i produktionsprocessen med vätgas som produceras i en elektrolysör som använder el från förnybara källor.
– Ingen har granskat vårt projekt mer ingående än de som backar upp vår finansiering. Detta enorma åtagande från långivare som Europeiska Investeringsbanken visar på ett verkligt erkännande av kvalitén på vårt företag. Det är också en stor seger för klimatet då vi hoppas att modellen kommer att inspirera finansieringen av andra initiativ för att minska koldioxidutsläppen i industrisektorer som är svåra att göra fossilfria, säger Henrik Henriksson, CEO för H2 Green Steel.
En spännande aspekt på både anläggningsbyggnation och senare driften handlar om en långt driven digitalisering. Flera inblandade lösningar och aktörer finns på detta område. Bolaget har inte kommenterat digitaliseringsbitarna närmare, men i dagsläget är gissningsvis fabriksdesign-lösningar centrala för att bygga upp processmodeller, automationsarsenal och lösa industrialiseringen av verksamheten, bl a i form av en H2GS dataplattform. Parallellt torde utvecklingen av design- och systemupplägg fortgå. Av den information vi fått fram verkar man initialt satsa mer på att bygga själva avseende de senare bitarna, snarare än att ta in ”färdiga” kommersiella lösningar. Detta kan dock ändras vartefter verksamheten ska skalas upp. Northvolt var t ex från start inne på samma spår, men valde till slut att gå vidare med Siemens Digital Industries och applikationer i deras Xcelerator-portfölj.
I dagsläget finns hur som helst indikationer på att H2 Green Steel just nu jobbar med mjukvaror från AVEVA (SP3D, PDS, PDMS) när det gäller fabriksdesign och 3D-modellering/viewing. När det gäller processautomation har man f ö också Siemens Simatic-enheter med i planeringen.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

SOLIDWORKS- och Onshape-medgrundaren Scott Harris i ny satsning inom robotik

ÄVEN F D TECNOMATIX MAN HOPPAR PÅ TÅGET. Många av PLM&ERP News/VerkstadsForums läsare kommer säkert ihåg Scott Harris. Inte minst för hans framstående roller som medgrundare till desktop 3D CAD-mjukvaran SolidWorks – idag i Dassault Systemes ägo - och under senare år för hans roll i samband med utvecklingen av moln-CAD-lösningen Onshape, numera ägt av PLM-utvecklaren PTC.
Idag är Scott Harris aktuell i ett nytt sammanhang: han har investerat i och antagit ett mentorskap för Flexxbotics. Bolaget har utvecklat lösningar för digitalisering av arbetsceller och är ryggraden i Smart Factory, leverantör av autonom processkontroll för nästa generations bearbetningsmiljöer.
- Flexxbotics ligger i framkant av en transformativ rörelse inom tillverkning, där robotik och digitalisering spelar en avgörande roll för att skapa smartare och effektivare produktionsmiljöer. Deras förmåga att anpassa robotens prestanda i farten som svar på feedback är verkligen unik, säger Scott Harris och tillägger: "Jag är glad över att vara en del av denna spännande resa med Flexxbotics och att bidra till deras uppdrag att omdefiniera hur robotar och industriella maskiner fungerar tillsammans i tillverkningsprocesser."
Tilläggas kan att Flexxbotics SaaS/hybridlösningar möjliggör robotdriven tillverkning i stor skala. Bolagets genombrott, FlexxCORE-teknologin, kopplar ihop och samordnar robotar sömlöst med befintlig automationsutrustning, IT-system och människor.
Som lök på ”Scott Harris-laxen” meddelar bolaget ytterligare en investerare och mentor som hoppat på tåget. Det handlar om förre Tecnomatix-mannen Michael Marsh, medlem i eCoast Angels och f d CEO för Tecnomatix Electronics Division, tidigare ägd av UGS och numera av Siemens Digital Industries Software. Tecnomatix utvecklade under Marsh tid lösningar för Manufacturing Process Management (MPM)-lösningar för design, simulering och utförande av produktionsprocesser.
”Investeringarna i den senaste övertecknade omgången bekräftar ytterligare Flexxbotics position som en innovativ visionär inom det framväxande området robotdriven tillverkning för den smarta fabriken,” skriver bolaget i en pressrelease.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

CAE/EDA-ANALYS: Varför köper elektronikdesign-spelaren SYNOPSYS marknadsledande simuleringsaktören ANSYS?

FLERA INTRESSERADE KÖPARE MED I BUDGIVNINGEN. Vad betyder halvledardesign-företaget Synopsys köp av simulerings- och analysföretaget Ansys? Varför förvärvar EDA-företaget (Electronic Design Automation) Synopsys denna klara kommersiella marknadsetta inom CAE-segmentet för rekordbeloppet 35 miljarder dollar, motsvarande runt 366 miljarder kronor enlig aktuell dollarkurs? Frågorna är förstås av stort intresse efter den senaste månadens spekulationer kring den affär som kom till stånd under förra veckan.
PLM-analytikern CIMdata har tittat på saken i en kommentar som publicerades i förra veckan. Och man konstaterar att, ”medan Synopsys är ledande inom EDA-segmentet, kommer förvärvet av Ansys att ge Synopsys ett betydande framsteg i sin portfölj för EDA-applikationer, särskilt inom simulerings- och analysområdet.” En tämligen given slutsats, men det finns förstås fler aspekter på denna gigantiska affär, som har alla förutsättningar att bli årets största inom PLM.
CIMdata noterar här att det finns goda finansiella incitament. Man pekar på att företagen i pressmaterialet uppskattade värdet på den totala tillgängliga marknaden för det sammanslagna företaget till 28 miljarder dollar. ”Detta ger mycket utrymme för framtida tillväxt för den kombinerade enheten från bolagens nuvarande sammanlagda intäkter” på knappa 8 miljarder dollar – av detta drar Synopsys in ca 5,8 miljarder 2023, medan Ansys siffra för 12-månadersperioden Q4 2022 t o m Q3 2023 landar på drygt 2,1 miljarder. Så pengasidan är förstås en viktig aspekt.
Men den allmänna utvecklingen på teknologisidan är ändå det som kommer att avgöra affärens relevans. Köpet understryker kort sagt trenden mot "smarta" och "intelligenta" funktioner i produkter och IIoT-tjänster inom ett brett spektrum av industrisegment. ”Detta skapar en enorm efterfrågan på elektroniksystem och anpassade ”kisel-till-system-upplägg.” Denna trend har varit synnerligen lönsam och hjälpt båda företagen att uppnå tvåsiffrig intäktstillväxt och betydande vinster.
CIMdata ser detta som en fortsättning på trenden i konvergens av domäner för mekanisk design och design av elektroniksystem, särskilt i den strategiska rollen för simulerings- och analystillämpningar i utvecklingen av elektroniksystem och skräddarsydda halvledarchips. Detta är förstås ett viktigt bakomliggande affärsperspektiv, men hur relevanta är EDA-kopplingarna som bakgrund till hela affärens gigantstorlek? Ansys har en diversifierad simulerings- och analysportfölj där egentligen bara vissa av applikationerna används i EDA-domänen. De huvudsakliga kapabiliteterna ligger inom sånt som vätskor, struktur, optik, optimering, digitala tvillingar och system-simulering som betjänar många industrier utanför elektronik- och halvledarindustrin.
För övrigt lär det ha funnits fler budgivare med i kontexten…
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Northvolt får ”grönt” mångmiljardlån för utbyggnad av batterifabriken i Skellefteå

”INVESTERINGAR KOSTAR 100 MILJONER PER GWh.” Att det är kostsamt att bygga toppmoderna gigabatteri-fabriker behöver ingen tvivla över. När Northvolt tar sikte på att bygga ut anläggningen Northvolt Ett i Skellefteå behöver man ytterligare fem miljarder dollar, motsvarande drygt 50 miljarder svenska kronor. Detta finansierar man med lån varav Europeiska Investeringsbanken, EIB, kommer att lämna ett lånepaket på totalt strax över 1,038 miljarder amerikanska dollar (942,6 miljoner euro); ett lån som blev klart i veckan.
Utbyggnaden förväntas öka den årliga batteriproduktions-kapaciteten till upp till 60 GWh. Transaktionen är det största gröna lånet som har tagits upp i Europa hittills och kommer att möjliggöra uppförandet av en helt integrerad cirkulär batteriproduktionsanläggning som aldrig tidigare har funnits utanför Asien.
Northvolt-chefen Peter Carlsson har i en tidigare PLM&ERP-news-artikel angett målet att nå en 25-procentig marknadsandel i Europa för bolagets batterilösningar inom automotive. Med detta ambitiösa mål följer att han måste bygga fler gigafabriker, alternativt, som nu i Skellefteå-fallet, bygga ut existerande anläggningar. Han förklarade också i samma artikel att en GWh representerar en investeringskostnad på 100 miljoner euro.
EIBs vicepresident, svensken Thomas Östros säger i en kommentar att man varit involverad i Northvolts finansiering länge, ”från finansiering av demonstrationsanläggningen i Västerås 2018 till den första fasen av gigafabriken i Skellefteå. Vi såg tidigt Northvolts potential och betydelse för den energiomställning som måste göras.”
- Denna finansiering är en milstolpe för den europeiska energiomställningen. Den innebär att vi kommer att kunna utnyttja Northvolt Etts fulla potential och visar att cirkulära, hållbara affärsmetoder är avgörande för att nå framgång inom dagens industri, säger Peter Carlsson, i en kommentar.
När det gäller PLM-verktygen är det Siemens-lösningar som dominerar mjukvaru- och hårdvarulandskapet på Northvolt. Inte minst spelar lösningarna i Siemens Digital Industries Software Xcelerator-portfölj en stor roll, inkluderat applikationer som NX CAD, Teamcenter, MindSphere (IoT-operativsystem) och Tecnomatix (digital tillverkningshantering). Dock utgör PLM- investeringarna en tämligen liten del av totalkostnaderna – men hur stor del då?
Missa inte att läsa mer om Northvolts nya investeringar och produktframtagningsmodell på PLM&ERP News.

1 300 smarta ABB-robotar stöttar Volvo Cars hållbarhetsmål – mjukvaran RobotStudio i nyckelroll

Räknar med ENERGIBESPARINGAR på 20% i anläggningarna på HISINGEN och i DAQING. Nyligen publicerade International Federation of Robotics (IFR) nya globala siffror gällande antalet robotar inom industriverksamhet för 2022, mätt i förhållande till antalet anställda. Här kommer Sverige på sjätteplats med 343 robotar per 10 000 anställda, medan topplistan leds av Sydkorea med 1012. Singapore ligger tvåa med 730, följt av Tyskland med 415.
Statistiken för 2023 får vi vänta på ännu ett tag, men klart är att fordonsindustrin i allmänhet är grundläggande för utvecklingen av omfattande robotisering av industriproduktionen. Här är robotiseringen långt driven och stegen i denna utveckling lär i skenet av elbilsomställningen fortsätta i högt tillväxttempo. Bara strax före jul 2023 blev det exempelvis klart att ABB ska tillhandahålla över 1 300 robotar, inklusive funktionspaket, till Volvo Cars för nästa generations elbilar. Beställningen handlar om ABBs nya sortiment av energieffektiva stora robotar och OmniCore-styrenheter, som kommer hjälpa Volvo Cars att göra energibesparingar på upp till 20 procent och uppnå sina ambitiösa hållbarhetsmål. Driftsättning påbörjas 2024 vid Volvo Cars produktionsanläggningar i Torslanda och kinesiska Daqing.
- Bilindustrins historiska omställning, som drivs av en ökande efterfrågan på elfordon och en strävan efter att bedriva en mer hållbar verksamhet skapar nya möjligheter men också utmaningar för globala tillverkare, säger Marc Segura, chef för ABB Robotics. Han tillägger: ”Den senaste satsningen från Volvo Cars är ett tecken på vårt gemensamma fokus att nå en mer hållbar produktion. Genom vårt nya energieffektiva sortiment av stora robotar och OmniCore-styrenheter kommer vi hjälpa dem att göra energibesparingar på upp till 20 procent på anläggningar runt om i världen.”
Under driftsättningen kommer ABB säkerställa att produktionen kan fortgå utan störningar med hjälp av sin planerings- och mjukvaruplattformen RobotStudio för visualisering och optimering innan robotarna installeras. Genom att utveckla och validera de automationssystem som krävs i den virtuella miljön kommer Volvo Cars och ABB Robotics att ta fram lösningar som kan byggas en gång men driftsättas många gånger.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Sensordesign inom automotive: Cadence molnplattform i nyckelroll när Murata vässar produktiviteten med 10 procent

MEMS-AVKÄNNANDE ASIC (Application Specific Integrated Circuit). I AI-tidsåldern spelar sensorer en alltmer framträdande roll inom alla industrigrenar, inte minst när det gäller modern fordonsutveckling. Per dags dato kan ett modernt fordon innehålla uppåt 100 sensorer, kopplade till enheter som kan mäta allt ifrån tryck, acceleration och lutning till temperatur, hastighet, elektricitet, vätska eller magnetiska fält. Det finns mer, men en huvudpoäng är att sensorerna matar tillbaka relaterade data till fordonets olika styrenheter, där de i en häpnadsväckande mängd konfigurationer har säkerhetskritiska roller. Detta gör dem till oumbärliga komponenter i ett intelligent fordonssystem.
Det är knappast någon raketvetenskap att räkna ut att området spås en lysande både teknologisk och kommersiell framtid. I det senare fallet finns det analytiker som talar om en tillväxtnivå på nära 12 procent årligen och ett totalt marknadsvärde kring 70 miljarder dollar år 2030 bara för den globala sensormarknaden för fordon.
Då industrisegmentet också är i en konstant utvecklingsfas vad avser själva sensorteknologin, är detta helt klart en mycket konkurrenskraftig och dynamisk industri där de PLM-relaterade EDA-verktygen (Electronic Design Automation) är av framgångskritisk betydelse; något som också syns hos de stora PLM-mjukvarutvecklarna, där framför allt Siemens Digital Industries Software gjort synnerligen stora satsningar på lösningar som kopplar till EDA och fordonsindustrins behov. Men det finns fler aktörer som håller ett högt utvecklingstempo: Cadence, ett klassiskt namn i elektronikdesign-branschen, är en av dem.
Vi ska i dagens artikel titta lite närmare på hur Cadence Managed Cloud Service säkerställer att finska Murata – en av världens ledande tillverkare och leverantör av tröghetssensorer för fordonsindustrin - behåller sin starka marknadsposition på fordonssensor-sidan genom att med Cadence-plattformens digitala molnverktyg säkra en bärande och bred kollaborativ designmiljö.
Murata designar, utvecklar och tillverkar sensorer baserade på patenterad 3D MEMS-teknik i Finland. MEMS, en förkortning av MikroElektroMekaniska System, möjliggör tillverkning av miniatyriserade mekaniska och elektromekaniska element batchvis. I Murata-fallet handlar detta om sensorer som omvandlar tryck eller fysisk rörelse till elektriska signaler. MEMS-gränssnitts-ASICs styr MEMS-elementens beteende och mäter de små signalerna som tas emot från elementet, utför signalbehandling och genererar sedan den digitala utsignalen.
- Cadence-plattformen gjorde det möjligt för oss att snabbt skala upp när ytterligare kapacitet behövdes eller när nya ingenjörer lades till projektet, säger Ville-Pekka Rytkönen, general manager för produktutveckling på Murata Finland, i en kommentar.

Den digitala tråden och AI lockade fullt hus i Paris: Vem vågar flyga i...

ÅRETS PLM-EVENT. Så här i slutet på PLM-året 2023 ska konstateras att ett av de mest intressanta evenemangen var det nyligen avhållna PLM Road Map & PDT Europe 2023 i Paris. Arrangörer är analytikern CIMdata och svenska standards-baserade PLM-utvecklaren Eurostep, nyligen köpt av brittiska försvarsjätten BAE Systems. Konferensens huvudämne var den digitala tråden. Att detta var intresseväckande behöver ingen tvivla över, vilket inte minst manifesterades i form av ett utsålt hus. Konferensens huvudrubrik var: “The Digital Thread in a Heterogeneous, Extended Enterprise Reality.” Varför var intresset så stort?
Skälen är många, men på en grundläggande nivå är detta med den digitala tråden ännu inte mainstream. Frågorna är många, medan erfarenheterna är begränsade, även om arbetet kommit igång på flera ställen. Men vad går egentligen den digitala tråden ut på? CIMdata-chefen Peter Bilello hade i Paris en bra beskrivning av helhetsbilden:
- I huvudsak är den digitala tråden en karta över beslutsnoder, som ser ut som ett slags spindelnät, sa han. För vissa är ett sådant nät egentligen en mer realistisk representation av hur data och processer är sammankopplade i företag under deras produkters livscykler. Dessa ”webbar” behöver i konceptet koppla samman hundratals, tusentals och kanske miljontals informationsnoder och datalager, och det är där värdet förväntas finnas.
Utmanande? Absolut, konstaterade arrangörsstabens Håkan Kårdén:
- De stora trenderna är tydliga och konferensen visade att många tagit sikte på och även börjat genomföra transformationen mot att bli datadrivna ”enterprises”. Det är inte lätt, men nödvändigt för att etablera sånt som den digitala tråden. Samtidigt är det många som hellre talar om ”business transformation” än om digital transformation. Bilden är komplex när många klassiska ”PLM-sanningar” ställs mot den nya tidens möjligheter. Här styr nu inte bara löftena från de nya teknologierna, utan lika mycket blir det en fråga om affärsutveckling. Detta sagt förväntas det nya påverka inte bara den digitala tråden utan i stort sett allt annat också. Idag är det t ex högst tveksamt hur AI skulle klara av nyckelområden som systemkonfiguration inom flygplansdesign, som kräver förståelse på djupet.
De här frågorna blir särskilt intressanta i skenet av den imponerande talarlistan på konferensen: Bland annat en rad av världens stora företag, framför allt på flyg- och försvarssidan, fanns Boeing, Airbus, BAE Systems och svenska Saab Aeronautics Eric Herzog. Andra intressanta framträdanden, särskilt när det gäller den digitala tråden, gjordes av analytikerna från CIMdata, med Peter Bilello och James Roche, liksom Eurostep-chefen Mattias Johansson och PLM-bloggaren Jos Voskuil.

Kommer multimodal generativ AI att bli en industriell gamechanger?

Storkonsulten BOSTON CONSULTING GOUP (BCG) ställer frågan i rubriken i sitt senaste nyhetsbrev apropå Googles lansering av Gemini. Denna, menar man, kan ses som det senaste framsteget inom generativ AI, och lyfter i hög grad fram en förändring mot multimodalitet.
Men först, vad innebär begreppet ”multimodalitet”? Det kan förklaras på följande sätt: Multimodal AI är ett nytt AI-paradigm, där olika datatyper, t ex bild, text, tal, eller numerisk data, kombineras med flera algoritmer för intelligensbearbetning; allt i akt och mening att på sista raden uppnå högre prestanda. Multimodala generativa AI-system förlitar sig vanligtvis på modeller som kombinerar ovan nämnda typer av indata. AI-lösningen konverterar sedan dem till utdata, som också kan innehålla textbaserade svar, bilder, videor och/eller ljud. Sett till denna definition är sålunda ChatGPTs uppgradering är ett anmärkningsvärt exempel på ett multimodalt AI-system.
”Istället för att använda en enda AI-modell utformad för att fungera med en enda form av input, som en stor språkmodell (LLM) eller tal-till-röst-modell, arbetar flera modeller tillsammans för att skapa ett mer sammanhängande AI-verktyg,” skriver BGC. Till bakgrunden hör att vid lanseringen revolutionerade ChatGPT (GPT3.5) innehållsproduktionen, och efterföljande stora multimodala modeller (LMM), som GPT4 och Gemini, har båda potential att revolutionera sektorer som tillverkning, e-handel och jordbruk, varav tillverkningssidan är särskilt intressant för PLM&ERP News läsare. Hur då? Genom att snarare vara tränade på bara text är de nya LMMerna tränade på bilder, kod och text. Med Gemini får man dessutom ljud och video i tillägg. Plötsligt får Ain därmed kapacitet att direkt uppfatta den fysiska världen. Med ytterligare tillägg av nya modaliteter och i open source-miljöer, kan LMMs industriella industriella tillämpningar vässas ytterligare.
- Sådan multimodal förmåga kommer att förändra industrin, säger dr Leonid Zhukov, chef för BCG Global AI Institute, och tillägger: ”Traditionell AI är begränsad av förinställda regler – användare bestämmer vad de vill att AI ska göra och tränar den för den uppgiften. Medan GenAI-modeller frigörs från denna begränsning, går LMMer ännu längre. De kan ta in så många former av data att de skulle kunna reagera på till synes obegränsade situationer i den fysiska världen, inklusive de som användare inte kan förutse.”
Några sådana industriella tillämpningar skulle kunna vara handla om prediktivt, förutsägande underhåll, och optimering av produktionsanläggningar. Men mer då?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Ny milstolpe för kollaborativa robotar: ABB i samarbete med XtalPi kring automatiska och smarta...

MEDICINTEKNIK. En intressant nyhet på robotområdet i veckan är ABB Robotics meddelande om att man har ingått ett strategiskt samarbete med XtalPi för att producera ett antal automatiserade labbarbetsstationer. De nya automatiserade laboratorierna kommer att vässa produktiviteten för FoU-processerna inom bioläkemedel, kemiteknik och kring nya energimaterial. En nyckelroll i detta spelas av ABBs cobotar som kan användas i tillämpningar som transport av prover, tester och kvalitetskontroll. Ordet cobot kommer från sammanslagningen av de engelska orden: "collaborative” och ”robot". Det som skiljer en cobot från en traditionell industrirobot är att coboten har förmåga att jobba nära sina mänskliga medarbetare på ett säkert sätt. På så sätt kan människa och cobot arbeta tillsammans med gemensamma uppgifter.
XtalPi arbetar med att driva på en intelligent och digital omställning inom biovetenskap och nya material i kemikalieindustrin. 2022 köpte detta AI-teknikföretag in över 100 GoFa-cobotar för att skapa automatiserade labbarbetsstationer vid testanläggningen i Shanghai, i Kina. GoFa är en av ABBs senaste tillskott i gruppen av kollaborativa robotar. GoFa har en klassledande räckvidd på 950mm och är snabbare än de andra kollaborativa robotarna i sin klass.
Till saken hör vidare att XtalPi i år lanserat det automationscentrerade varumärket XtalPi Intelligent Automation i syfte att bistå forskare med hjälp av automationsutrustning. Tillsammans med ABB Robotics använder sig XtalPi Intelligent Automation av GoFa-cobotar för att automatisera de syntes- och kristalliseringsprocesser som används vid framtagningen av nya läkemedel och material för deras kunder.
- Vårt samarbete med XtalPi är ännu en milstolpe för våra kollaborativa robotar inom biovetenskap, säger Jose-Manuel Collados, chef för Service Robotics Product Line på ABB Robotics. Hur då?
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

AI och cirkularitet i fokus på Automationsdagen på Produktionstekniskt Centrum

Hur kan AI och simulering lösa komplexa problem inom tillverkningsindustrin? Hur ser framtidens automationslösningar ut? Och varför är mångfald och inkludering viktiga perspektiv inom produktionsteknik?
Det var några av de viktigaste frågeställningarna som avhandlades på det årliga eventet Automationsdagen. Eventet var som vanligt välbesökt och denna gång slogs besöksrekord. Med 120 företag, 24 utställare och nästan 300 deltagare som möttes på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan för att ta del av det senaste inom automation och digitalisering för tillverkningsindustrin.
Under ett tiotal seminarier lyftes aktuella utmaningar och trender inom tillverkningsindustrin. Representanter från företag som Evoma, Wargön Innovation, Göteborg Tekniska College och NOVO Energy gav inspirerande föreläsningar om flera högaktuella frågor. Fokus under automationsdagen låg på AI, Artificiell Intelligens, men även hållbarhetsfrågorna och cirkulartitet diskuterades flitigt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Success Stories

Industriellt

Success Stories

Intressant på PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

PLM TV News

Aktuell ANALYS

Aktuell Analys

Aktuell Analys

3D-printing

Block title