FoU

WASP, eller ”Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program” berättar idag att man satar stora pengar för att adressera de högaktuella utmaningar som samhälle och industri står inför inom cybersäkerhet. Totalt kan man nu, med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, satsa 200 miljoner kronor på multidisciplinära forskningsprojekt och rekryteringar relaterat till området. Bland annat finns planer på rekrytering av flera framstående internationella forskare.
- Avståndet mellan grundforskning och tillämpning inom näringsliv och offentlig sektor är otroligt kort inom cybersäkert och behovet av att ligga i framkant är enormt. Genom att satsa på de bästa forskarna inom WASPs områden kommer vi att kunna attackera några av de akuta och svåra frågorna inom området, säger Anders Ynnerman, programdirektör för WASP, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Att konstruera och tillverka stora komplexa produkter i rostfria material är något som det drygt hundraåriga industriföretaget Fredriksons i Vadstena har gedigen erfarenhet av. Produktion av stora tankar för bland annat livsmedelsindustrin är ett av deras specialområden. Men när helt nya utmaningar och möjligheter dök - en uppdragsgivare ville ha företagets hjälp med att tillverka en ny typ av produkt – innebar det en utmaning som krävde mycket.
– Det handlar om en stor tank som används för långsiktig lagring av energi från exempelvis vindkraftverk och solpaneler. Tanken fungerar som en avancerad värmeväxlare och har konstruerats av ett innovativt bolag, berättar Linus Elf, Production technical manager på Fredriksons.
Utmaningarna handlade om flera saker, inte minst om höga svetstekniska krav, som krävde en ny teknik för vissa svetsfogar. Problemen löstes bland annat efter ett samarbete med Högskolan Väst.
– Ett gott samarbete med Högskolan Väst och leverantörer ledde till att vi kunde satsa på rätt svetsteknik och vågade investera i ny utrustning och ny fabrik, säger Elf.
Men det krävdes mer: För att tillverka den nya energilagringstanken behövdes både ny svetsutrusning och en investering i en ny modern produktionsenhet. Företaget beslutade därför att bygga en fabrik på 700 kvadratmeter i Vadstena.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

VOLVO TRUCKs och ESI GROUP har redan prövat på liknande lösningar. Vad är Metaverse och kan det få någon betydelse av rang för t ex fordonsindustrin? Frågan är ett av flera heta områden som diskuteras inom IT, inte minst då inom fordonsindustrin. Vad Metaverse är på en mer detaljerad nivå är fortfarande svårt att definiera. Det saknas även en samlad bild av vad exakt ett metaverse kommer innehålla, samtidigt som visionerna går isär. Men klart är att ett antal jättar på IT-området presenterat visioner och lösningar kopplat till begreppet: Microsoft, Nvidia, Epic Games och Meta (Facebook), är några exempel. Utifrån detta skulle en allmän beskrivning av begreppet Metaverse så här långt i utvecklingen kunna vara att det handlar om en serie virtuella 3D-världar där man kan skapa och utforska produkter, t ex bilar eller transportfordon, ihop med andra personer som inte befinner sig på samma fysiska plats.
Ett tidigt exempel på detta är i vissa delar vad Volvo Group och deras Truck Technology varit inne på i samband med utvecklingen av den helelektriska Volvo-lastbilen, VNR Electric. Vad bolaget gjorde här var att tillsammans med mjukvaruutvecklaren på simulerings- och analysområdet, ESI Group, skapa en digital skala ett-till-ett-modell i 3D, inkluderat alla fordonets mer än 12 000 delar, som körts i VR för att validera nya design-, monterings- och underhållsprocesser. Granskningar och en 3D-modell som kunde delas i realtid med flera olika avdelningar, på olika fysiska platser, inom bolaget, var viktiga inslag i denna demo.
Även om en hel del alltså är oklart kan man tänka på metaverse som en uppföljare till dagens internet. Här skulle man kunna kliva in i tredimensionella miljöer istället för att som nu delta tvådimensionellt. I dessa sammankopplade 3D-miljöer skulle produktutvecklare, produktionsingenjörer, återförsäljare, kunder och andra intressenter kunna interagera med varandra, samtidigt som identiteter, data, betalningar och digitala modeller skulle kunna flyttas mellan dem.
En som tror på detta och andra relaterade bitar och som funderat över tänkbara upplägg är storkonsulten Cognizants Martin Crisby, verksam på bolagets Stockholmskontor. I dagens krönika skriver han om den digitala utvecklingen av bilindustrin, och då främst utifrån vilken roll Metaverse skulle kunna ha. Bland Cognizants svenska kunder finns f ö Volvo Cars.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Sveriges forskning och utveckling är stark, och på IT-området är utvecklingen särskilt positiv. Antalet svenska patentansökningar till Europeiska Patentverket ökade med nära 2 procent under 2022. Antalet ansökningar inom datorteknik har samtidigt ökat med inte mindre än 64 procent.
Totalt hamnade Sverige på tionde plats bland länderna med flest patentansökningar till Europeiska Patentverket under 2022. Detta strax efter Storbritannien, men före flera stora länder, som Italien och Spanien. Sverige är därmed global tvåa räknat till antalet patentansökningar i förhållande till befolkningens storlek. Allt enligt Europeiska Patentverkets rapport om det senaste årets patentansökningar, som presenteras idag.
Särskilt mycket har patentansökningarna från Sverige ökat inom datorteknik (+ 64 %), elektroniska maskiner och apparatur samt energi (+ 41 %) och transport (+22 %).
Svenska telekomjätten Ericsson dominerar när det handlar om digital kommunikation, med en femteplats när det gäller antalet patentansökningar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Bland CAE-utvecklarna på sub-PLM-området simulering och analys är MathWorks med sina lösningar MATLAB och Simulink den näst mest framgångsrika marknadsaktören efter ledande ANSYS. MathWorks kunder investerar nära 1,2 miljarder dollar, motsvarande 12,6 milarder kronor, i bolagets produkter och man har därmed 14,4 procent av CAE-segmentets marknadstotal.
Båda lösningarna är synnerligen ofta använda både i industriella verksamheter och på akademisk forsknings- och utbildningsnivå. Det är framför allt inom fordons-, flyg-, kommunikations-, elektronik-, industriell automation och andra industrier som dessa mjukvaror används. I detta är MATLAB en programmeringsmiljö för algoritmutveckling, dataanalys, visualisering och numerisk beräkning. Detta emedan Simulink är en blockschemamiljö för simulering och modellbaserad design av multidomän- och inbäddade ingenjörssystem.
När bolaget nu presenterar Release 2023a (R2023a) av produktfamiljerna MATLAB och Simulink är det därför ett släpp som är stort intresse på många håll. Sammanfattningsvis är det mest intressanta i nyhetsväg att R2023a introducerar två nya produkter och förbättrade funktioner som gör att ingenjörer och forskare kan hantera och dokumentera sina MATLAB-kodprojekt betydligt bättre. Med MATLAB Test blir det t ex möjligt för användare att utveckla, mäta och hantera dynamiska tester av MATLAB-kod i stor skala. Nyheterna inkluderar nya och uppdaterade blockset och verktygslådor som förenklar modellbaserad design för flyg-, fordons- och trådlös kommunikationsindustri.
- R2023ans nya produkter är designade för ingenjörer och forskare som måste bygga säkerhetskritiska system effektivt, säger MathWorks produktmarknadschef David Rich, och tillägger: "Våra kunder kommer att uppleva ökad kvalitet och automatisering inom sina DevOps-arbetsflöden med dessa nya produkter och förbättrade funktioner."
Klicka på rubriken för att läsa mer om de nya versionerna.

ÄVEN MERCEDES-BENZ OCH ZENSEACT ÄR MED I PROJEKTET. Linköpingsbaserade världsspelaren inom mjukvaruutveckling av signalbehandlings- och styrsystem för fordonsindustrin, numera AUDI-ägda NIRA Dynamics, är ett synnerligen teknologiskt spetsigt företag inom sina specifika industrisegment. Vad denna grundaren Fredrik Gustafssons skapelse framför allt är känt för är bolagets sensorlösa system TPI (Tire Pressure Indicator), vilket numera finns i cirka 35 miljoner bilar världen över. Principen är enkel. Om luften pyser ur ett däck ”plattas det till” och därmed ökar rotationshastigheten.
Audis ägarskap av NIRA Dynamics har f ö en kul twist i det att Audi TT var den första bilen som man satte in TPI i.
Alltnog har det runnit mycket vatten under broarna sedan dess och dagens stora nyhet från NIRA Dynamics är att Trafikverket har valt denna aktör i en innovationsupphandling för utveckling, demonstration och köp av en tjänst som möjliggör insamling av information om beläggningsskador på trottoarer och liknande via uppkopplade fordon.
Andra aktörer involverade i denna lösningsupphandling från Trafikverket är Mercedes-Benz och ZenseAct.
- Med insamling av anonymiserad fordonsdata från uppkopplade fordon borde vi kunna uppnå bättre beslutsfattande och därmed bättre vägunderhåll, säger Fredrik Lindström, nationell samordnare för ytmätningar av vägar på Trafikverket.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Impact Innovation är Sveriges stora innovationssatsning för 2030-talet och drivs av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. Idag berättar man att RISE - det statliga forskningsinstitut som samverkar med akademi, näringsliv och samhälle - har fått klartecken för tre förberedelseprojekt som ska leda till nya aktörsdrivna och långsiktiga innovationsprogram för systemomställning; ”Att stärka den sociala väven”, ”En cirkulär batterivärdekedja för ett hållbart elektrifierat samhälle” och ”Industrins hållbara digitala värdesystem.”
– Breda utmaningsdrivna samverkansprogram är viktiga för att samla aktörer kring samhällets och näringslivets utmaningar och driva fram nya innovationer. Det är grunden för en hållbar utveckling i Sverige och en stark konkurrenskraftig industri. Vi på RISE är därför stolta att kunna bidra brett i denna satsning. Det kommer lägga grunden till fortsatt svensk konkurrenskraft under lång tid framöver, säger Monica Ringvik, CTO på RISE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Simulering och analys är ett av sub-PLM-områdena som de senaste tio åren vuxit absolut snabbast och klart är att Dassault Systemes (DS) ligger bra till i detta med framför allt bolagets SIMULIA-svit på 3DEXPERIENCE-plattformen.
Nu vill man att SOLIDWORKS-communityn - Dassault äger denna CAD-världens absolut största mainstream-lösning - också ska ta till sig det fulla värdet av simulering, med den närmast oändliga processkapacitet (HPC) som finns på molnplattformen, 3DEXPERIENCE, men också via denna få tillgång till vad man anser är de starkaste digitala simulerings- och analysverktygen via bolagets SIMULIA-plattform.
Totalt lägger världens företag enligt CIMdatas senaste siffror ca 8,3 miljarder dollar på simulerings- och analysverktyg, vilket ger området en nära 14-procentig andel av de totala PLM-investeringarna. Framtidsutsikterna ser också ljusa ut med en prognostiserad tillväxt som innebär att man redan 2023 kommer att passera 10-miljardersvallen sett till bolagens investeringar i verktyg och tjänster. De största individuella aktörerna på den kommersiella arenan var Ansys, MathWorks och Dassault Systemes på tredje plats 2021. Nära en miljard dollar, motsvarande drygt 10 miljarder kronor satsade bolagets användare på DS´ CAE-mjukvaror 2021.
Detta sagt finns det alltså goda skäl till att området spelade en framträdande roll under DS’ nyligen genomförda 3DEXPERIENCE World i Nashville. Dassault Systèmes simuleringsexpert Delphine Genouvrier, direktör för produkthantering inom SIMULIA-divisionen, var en av som framträdde och prisade simuleringens lov för SOLIDWORKS-användarna.
- Det fanns en tid när digitala simuleringar var ett arbetsredskap som företag sällan nyttjade, sa Genouvrier, och fortsatte: ”Simuleringar var kostsamt, tog tid och krävde ofta specialistkunskap. Användningen var dessutom många gånger begränsad till de viktigaste produkterna i företagsportföljen. Idag är bilden annorlunda. Allt fler företag testar nya designidéer genom att bygga och simulera digitala tvillingar av sina produkter. Detta redan innan de finns i fysisk form, vilket är mer rationellt, snabbare och väldigt mycket billigare än de gamla prototypmodellerna.”
Klicka på rubriken för att läsa mer.

För första gången i Sverige ska självkörande fordon med stöd av smart infrastruktur testas i stadsmiljö och på motortrafikled. Med hjälp av datakraft i 5G-nätet och intelligenta sensorer kommer självkörande fordon att ha direktkontakt med omvärlden, till exempel med trafikljus. Projektet som ska planera och genomföra testerna har fått finansiering av Vinnova och uppstart sker under våren.
Med i projektteamet finns representanter från KTH, Telenor, Volvo Cars och XENSE Vision. Volvo Cars står för fordon medan Telenor står för 5G-lösningar och XENSE för sensorerna.
- Tester med självkörande fordon har pågått länge och tack vare 5G är vi nära att se dem verka skarpt i samhället. För att minska gapet mellan den självkörande bilen i forskningsmiljö och kommersiellt bruk adderar vi kommunikation med samarbetande vägtrafiksystem och edge computing. Under tiden bilen är i rörelse hämtar den information från omgivningen för att identifiera köer, hastigheter, trafikljus osv, helt utan fördröjning. I takt med att 5G blir mer utbyggt kan vi nu testa säkerhet och tillförlitlighet i riktig trafik, naturligtvis bevakat av en person som sitter i bilen, säger Malina Borg Sigg, 5G-expert på Telenor.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

FoU. Linnéuniversitetet skriver i pressrelease att forskare vid institutionen har utvecklat en mer miljövänlig metod för att återvinna kobolt ur litiumjonbatterier. Med lösningsvätska bestående av lättillgängliga ämnen, som framställs av urin och ättiksyra, kan 97 procent av den åtråvärda metallen återvinnas och forskarna ser goda möjligheter till storskalig tillämpning.
Kobolt är en av de huvudsakliga beståndsdelarna i litiumjonbatterier, som används i eldrivna fordon och mobiltelefoner, bland annat. Efterfrågan på ämnet är stor och förväntas bara öka de kommande åren. Trots det återvinns endast en bråkdel av dagens batterier.
– Dagens metoder för att återvinna kobolt ur batterier för med sig flera utmaningar. Det krävs mängder med energi och skapar biprodukter som är farliga för både människor och miljön. Mer effektiva och miljövänliga tillvägagångssätt låter oss återanvända en större andel av den kobolt som redan finns i omlopp, i stället för att gräva upp ny metall, säger Ian Nicholls, professor i kemi vid Linnéuniversitetet.