FoU

Högskolan Väst har lyckats mycket bra med att bygga upp höga kunskapsnivåer kring additiv tillverkning med pulverbädd för legeringen 718. Det som är så unikt är att man på mycket kort tid - bara tre år - byggt upp ett forskarteam som skapat världsledande kunskap på området. Detta också har gjort högskolan högintressant för flyg-, rymd-, metall- och också allmänt inom tillverkningsindustrin i flera branscher.
– Tillsammans har vi lyckats skapa ny internationellt erkänd forskning inom teknikområdet. Vi har fångat hela kedjan från materialkunskap och processutveckling, till slutanvändarens produkt, säger projektledare Per Nylén, professor i Produktionsteknik, Högskolan Väst.
I projektet SUMAN-Next och vidare i den 8-åriga forskningssatsningen PODFAM, som tar vid där SUMAN-Next slutade 2020, har man med kombinationen av avancerad utrustning, duktiga personer och samverkan mellan högskolan och industripartner gjort de höga kunskapsnivåerna möjliga. Och som sagt - klart är att samarbetet med näringslivet, som det med Sandvik Additive Manufacturing, betytt mycket. Sedan några år tillbaka satsar företaget stort på additiv tillverkning och metallpulver. De driver även forskning inom detta framtidsområde tillsammans med ett flertal lärosäten runt om i världen, bland andra just Högskolan Väst.
– Forskningssamverkan är en viktig del i vårt arbete med att industrialisera additiv tillverkning. Förutom ny kritisk kunskap, lär vi oss ännu mer om slutanvändarnas behov, säger Peter Harlin, försäljning och forskningsledning, på Sandvik Additive Manufacturing.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Industri 4.0 förändrar arbetslivet för många. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta, nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man?
Här gör nu forskare på Högskolan Väst en intressant satsning där man söker svaren tillsammans med industrin, i detta fall, Siemens Energy och GKN Aerospace. Det unika i projektet är hur lärande och teknik kombineras på ett nytt sätt i Högskolan Västs forskningsmiljö Primus. Det handlar bl a om hur teknologi och samhällsvetenskap går hand i hand för att optimera omvandlingseffekterna.
– Digitaliseringen är en av flera stora strukturomvandlingar som pågår i samhället. Den nya tekniken innebär förändringar och utmaningar på flera områden – inte minst inom industrin, säger Lars Walter (t v på bilden), professor i arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Det senaste året har ett antal svenska universitet kunnat bygga ut sin forskning kring AI, Artificiell Intelligens, genom samarbete med Wallenbergstiftelsens forskningsprogram WASP. Örebro universitet är ett av forskningssätena som kunnat expandera verksamheten genom detta. Man har under det senaste året rekryterat över tio seniora forskare, postdoktorer och doktorander inom AI.
– AASS och Örebro universitet är stolta över att vara en del av Sveriges största forskningsprogram inom AI. Att AASS ingår i WASP beror på den akademiska och vetenskapliga excellensen, säger Amy Loutfi, vicerektor för AI vid Örebro universitet.
AASS är liktydigt med Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet, grundat 1998, och är ett internationellt erkänt center som forskar om autonoma system med fokus på deras perceptuella och kognitiva förmågor.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Sverige har en generellt hög digital kompetens, men när det gäller AI ligger inte Sverige i topp utan länder som USA, Kina, Japan och Sydkorea har ett försprång. Här ska RISE nya centrumbildning göra skillnad och speciellt för att utnyttja möjligheterna med tillämpad AI i industrin och offentlig sektor.
- Sverige är ett av världens mest innovativa länder. RISE satsar på utökad spetskompetens inom AI för att vi skall kunna utnyttja de nya möjligheterna inom alla områden, från effektivare läkemedelsutveckling till klimatsmarta energisystem och telekomnät. Sverige ska vara världsledande inom tillämpad AI, säger Pia Sandvik, VD RISE.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Statliga forskningsinstitutet RISE berättar idag att man förstärker sitt maritima erbjudande och köper SSPA från Chalmersstiftelsen. SSPA (ursprungligen Statens Skeppsprovningsanstalt) verkar, precis som RISE, i gränssnitten mellan forskning och näringsliv och arbetar bland annat med konceptutveckling och verifiering av prestanda för marina farkoster.
I och med dagens annonserade köpeavtal kommer att ske i juni 2021. SSPA grundades 1940 och har cirka 90 anställda med en årlig omsättning på drygt 100 miljoner kronor. Någon köpeskilling anges inte.
- Jag hälsar SSPA varmt välkommen till RISE och ser fram mot att följa SSPA på nära håll. SSPA bedriver internationellt erkänd maritim forskning med hög kvalitet och blir en strategisk viktig förstärkning av RISE befintliga maritima verksamhet, säger Pia Sandvik, VD RISE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

HÅLLBAR BATTERITILLVERKNING. NyBat, heter ett forskningsprojekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material. Poängen är att Volvo Cars tillsammans med Northvolt, Chalmers och Uppsala Universitet ska att undersöka prestanda och kvalitet på Northvolts litiumjon NMC battericeller; tillverkade av material från använda batterier från Volvo Cars.
– Projektet är ett unikt samarbete företag, Volvo Cars och Northvolt, och högskolepartners. Målet är att undersöka hur bra nya battericeller tillverkade från återvunna batterier kan bli. Jag ser fram emot att vi tillsammans kommer lära oss mer om batteriåtervinning, och att koppla ihop återvinningsprocessen med hur väl det färdiga batteriet fungerar, även efter lång tids användning, säger Anna Hägg, projektledare hållbara batterier på Volvo Cars samt projektledare för NyBat.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

* Övergången till elbilar går mycket snabbare än förväntat, men inte snabbt nog. * Norden spås bli ledande i omställningen.
Det är några av konklusionerna i en ny rapport från BCG, Boston Consulting Group.
– Vi är väl positionerade i Sverige och övriga Norden för att ta täten i racet mot en helt elektrisk privatbilsflotta, säger Mikael Ternhult, partner och VD på BCG Stockholm och expert på bilindustrin.
Runt 2025 förväntas över 90 procent av alla nysålda bilar i Norden vara antingen elbilar eller hybrider, mer än en fördubbling jämfört med 41 procent 2020. Det gör att regionen är klart ledande inom EU, där motsvarande prognos för 2025 är 65 procent.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Som PLM&ERP News tidigare rapporterat har en testbädd för elektromobilitet bildats, ägd och driven av Chalmers och RISE i ett gemensamt bolag. SEEL, eller Swedish Electric Transport Laboratory, ska etablera tre anläggningar, i Göteborg, Nykvarn och Borås för provning av den teknik och säkerhet som elektrifierade transporter kräver. Organisationen har också ett tätt samarbete med industriparterna Volvo Cars, Scania, CEVT och Volvokoncernen.
Nu meddelar SEEL att man har utsett bolagets första VD, som ska förbereda bolaget för operationell verksamhet till våren 2023, i samband med att de första spadtagen tas för SEELs etableringar. Det är Henrik Svenningstorp, som har varit projektledare för SEEL i fyra år.
- Otroligt spännande och inspirerande, säger han. SEEL kommer spela en viktig roll i att stötta och accelerera omställningen till elektrifierade transporter och kommer stärka svensk fordonsindustri och europeiskt samarbete.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Det var ingen dålig uppställning som mötte uppmärksamhetens strålkastare när fem framstående franska fordons- och försvarsindustriella storbolag kastade handsken för ett europeiskt teknologiinitiativ: ”Software République”
Dassaults Bernard Charlès, Renaultgruppens Luca de Meo, Atos’ Elie Girard, STMicroelectronics’ Jean-Marc Chery och Thales´ Patrice Caine tillkännagav sin avsikt att gå ihop i vad de alltså kallar, ”Software République”. De franska företagens företrädare, alla på på hög nivå, beskriver det hela som, ”ett nytt ekosystem för innovation inom intelligent mobilitet.”
Genom att samla sin expertis från de olika områden företagen representerar planerar de att utveckla och marknadsföra system och programvara för att ge ett digitalt kraftfullt och miljömässigt hållbart mobilitetserbjudande för städer, regioner, företag och medborgare.
Det är intressant att notera hur denna gemensamma front väl speglar vad potentiella kunder i den ovan definierade målgruppen vill ha: ”fungerande helhetslösningar byggt på samarbete mellan de parter som krävs för att utveckla brett verkande lösningar inom artificiell intelligens, cybersäkerhet, online uppkopplingar, inbäddad elektronik och digital tvillingteknologi.”
På sista raden, menar initiativtagarna, står europeisk suveränitet och nya värdeförslag på spel. Man räknar också med att fler bolag än de fem franska grundarna ska ansluta sig till ”den nya republiken”.
Det är ingen liten utmaning man ger sig i kast med. Om det visat sig tufft för större företag att riva silor mellan avdelningarna så är dessa silor ännu tuffare att bryta ner.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Hur är det egentligen ställt med de senaste årens ”mode” kring digitala tvillingar – spelar de någon större roll? Både ja och nej – etablering och användning av digitala verktyg tar tid, men är de produktiva kommer genombrott förr eller senare. Samtidigt ska man vara klar över att enskilda digitala lösningar inte står ensamma; de ska integreras i ofta tämligen komplexa sammanhang. Digitala tvillingar är ett typexempel på detta. Man brukar ofta tala om att det allmänt, när det gäller nya teknologier, tar ungefär ett decennium från hajp till omsättning i form av industriella applikationer och i varierande omfattning är det där vi är nu på ”tvillingfronten”.
Men tveklöst så händer det mycket och vi ska i dagens artikel titta på hur det ur innovations- och FoU-synvinkel proaktiva verkstadsindustriföretaget ABB använt sig av ett ”digital tvilling-upplägg” kring sina flödesmätningsprodukter. Det hela är spetsigt, bolaget har varit tidigt ute på området, och den tvillingteknik man använt avspeglas tydligt i de senaste årens utveckling av lösningarna för flödesavkänningsteknik. Med de nya ”tvillingverktygen” kan man virtuellt efterlikna den faktiska mätaren, i en miljö där en viktig poäng är att kunna förutspå den elektromagnetiska (EM) flödesmätarens prestanda. Processen bygger på att den digitala tvillingen simuleras med hjälp av multifysik-modellering. Med simuleringsresultaten som grund kan man sedan vässa flödesmätarens design och förutsägelser av prestanda under fältförhållanden.
Möt ABB-forskarna Subhashish Dasgupta and Vinay Kariwala, som berättar mer om utvecklingsarbetet.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.