FoU

PRODUKTUTVECKLING. Intelligenta bromssystem för bilar, med uppkopplade däck som kommunicerar med fordonets styrsystem, finns det? Klart är i alla fall att Goodyear Tire & Rubber Company och den nederländska forskningsorganisationen TNO samarbetar på ett demonstrationsfordon, som ska testa effekterna av detta.
Genom att koppla samman Goodyears intelligenta däck med ett fordons ABS-system (låsningsfria bromsar) kan inbromsningsförmågan optimeras utifrån situationen och däckets tillstånd, samtidigt som fordonets styrbarhet förbättras. Tidigare studier från Goodyear visar att integrationen av dessa två komponenter kan minska förlusten av bromsprestanda med cirka 30%.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Ett effektivt sätt att få framtidens medarbetare i företag att använda en specifik mjukvara, hårdvaruutrustning eller en kombination av båda är att tillhandahålla materialet till utbildningsanstalter och lärosäten. Det hela är ett "win-win-läge": lärosäten med ofta begränsade resurser får tillgång till behövlig utrustning och mjukvara, samtidigt som företaget som skänker produkterna till utbildningsanstalten får in sina lösningar hos elevkullar som när det kommer ut i företag och organisationer troligen kommer att efterfråga samma dessa.
Detta förekommer idag överallt och bland de flesta mjukvaruföretag på t ex PLM- och CAD-områdena. Till saken hör också att en del företag begränsar det man skänker eller kraftigt prisreducerar, medan andra s a s går all-in.
Till den senare kategorin hör Trimble, utvecklare av hård- och mjukvara inom bygg- och anläggning. KTH, i Stockholm, är nu ett av 20-talet lärosäten i världen som sedan 2016 har tillägnats ett eget komplett lab från Trimble Technology Lab, där en stor del av bolagets program- och hårdvaror för byggkonstruktion, infrastruktur och avståndsmätning erbjuds.
Klicka på rubriken för att läsa hela reportaget.

PRODUKTUTVECKLING. Allt började med ett problem som följdes av en lysande idé. Det var när professor Hans Wiksell, grundare av medicinteknikföretaget NeoDynamics, insåg att biopsier i samband med bröstcancerprover innebär vissa problem och risker. Han upptäckte en metod som ger bättre, säkrare och mindre invasiva provtagningar; idag omsatt till praktiska lösningar och produkter inom ramen för NeoDynamics och ett utvecklingsarbete som involverat teknikkonsulten Etteplan.
Samarbetet mellan Etteplan och NeoDynamics sträcker sig tillbaka till 2012 när Etteplan ansvarade för att utforma och utveckla företagets första biopsisystem som blev klart 2016 och som använts främst i kliniska studier. Sedan 2016 har konsulten i det fortsatta samarbetet med NeoDynamics vidareutvecklat biopsisystemet NeoNavia, som nu introduceras i Sverige, Tyskland och Storbritannien.
- Det är ett system som motsvarar de högt ställda kraven för att vara framtidens biopsiinstrument, säger Magnus Olsen, ”Chief Development & Operations Officer” på NeoDynamics, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Electrification Hub heter ett industrikluster som samlar spetskompetens i östra Mellansverige och Stockholm kring gemensamma satsningar för att accelerera utvecklingen kring elektrifiering, energi och elektromobilitet för att driva på klimatomställningen i Sverige och internationellt.
Bakom organisationen står en rad kända marknads- och akademiska aktörer, som ABB, Epiroc, Northvolt, Scania, Volvo Construction Equipment, Uppsala universitet och RISE.
I dagarna har Electrification Hub lämnat in vad man kallar för ett, ”elektrifieringslöfte till regeringens elektrifieringskommission som visar hur aktörerna i Electrification Hub bidrar till fossilfria godstransporter och klimatmålen om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 samt minskning av utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till år 2030.”
Klicka på rubriken för att läsa mer.

ELBÅTAR. Han är ännu relativt okänd för den svenska allmänheten, men den saken kan komma att ändras under de kommande åren. Det handlar om Gustav Hasselskog, som 2014 grundade företaget Candela, inspirerad av superentreprenören Elon Musks enorma utväxling kring Tesla och deras elbilar. ”Är inte vanliga bensinbåtar egentligen katastrofalt miljöförstörande och onödigt dyra att använda,” undrade han. Svaret blev jakande och Hasselskog skred till handling.
Efter en så där fem år lång period med intensivt FoU-arbete knäckte Hasselskog och hans team formeln bakom världens första elbåt, som kan konkurrera med fossila bränslebåtar när det gäller hastighet och räckvidd. Batterier innehåller en begränsad mängd energi, men eftersom bärplanskonstruktionen under skrovet lyfter båten från vattnet möjliggörs en minskning av energiförbrukningen med ~ 75% är elektrifiering av båtliv möjliggjort utan kompromisser
Idag är hans Candela redo att bli globalt med sin bärplans- och elteknologi och i siktet just nu är Venedig och ”moto ondoso” - skador från vågor - från tusentals motorbåtar, som långsamt urholkar de ikoniska byggnaderna i Venedig. En svenskt designad elbåt som med bärplansteknik ”flyger” över vattnet kan vara svaret på stadens problem.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Även om allt inte är rosenskimrande för telekomjätten Ericsson – inte minst med tanke på de förväntat minskande beställningarna från Kina relaterat till Huawei-problematiken – så finns det annat som ser mycket bra ut. Bland annat genomförde bolaget nyligen framgångsrika tester för 5G-nätverkets giltighet vid gränsöverskridande resor över fordon som en del av det EU-finansierade 5GCroCo-projektet. Testet har uppmärksammats på den amerikanska Nasdaq-börsen sajt.
Testerna, som genomförts i samarbete med det Volvo Cars, på AstaZero-banan, kommer sannolikt att så frön för storskaligt kopplat fordonsprogram inom en snar framtid, skriver Zacks Equity Research i en artikel publicerad på Nasdaqs sajt. Vad man gjorde var att distribuera ett 5G mobilradionätverk i två Volvobilar, som gjorde det möjligt för dem att få realtids-uppdaterade HD-kartor över rutten framåt.
Mikael Prytz, forskningsdirektör, Ericsson Area Networks, säger i en kommentar:
- Att dela en uppdaterad karta med andra bilar är en latenskänslig uppgift och kräver hög nätverksprestanda inom och över flera nätverk. Under testet på AstaZero-banan kunde vi tackla denna utmaning med lovande resultat.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

AUTOMOTIVE/Produktutveckling. Volvokoncernen har tagit ett stort kliv framåt på hållbarhetsvägen. Beläget i Volvo CEs tekniska center i Eskilstuna har man dragit igång sitt första testlab, som också är det första stora steget framåt i företagets vätgassatsning, specifikt avsett för bränsleceller för tunga fordon och maskiner.
Laboratoriet är därmed den första anläggningen inom Volvokoncernen som testar kompletta bränslecellsenheter och blir därför ett viktigt bidrag till företagets utveckling inom bränslecellsteknik. Satsningen ska ses som ett led i företagets åtagande till Science Based Targets-initiativet – avgörande för att nå målen i Parisavtalet - och långsiktiga ambition om att vara helt fossilfritt år 2040.
- Bränslecellsteknik är en viktig drivkraft för hållbara lösningar för tyngre entreprenadmaskiner och den här investeringen är ett viktigt verktyg i vårt arbete för att nå målen i Science Based Targets, säger Toni Hagelberg, ”Head of Sustainable Power” på Volvo CE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Högskolan Väst har lyckats mycket bra med att bygga upp höga kunskapsnivåer kring additiv tillverkning med pulverbädd för legeringen 718. Det som är så unikt är att man på mycket kort tid - bara tre år - byggt upp ett forskarteam som skapat världsledande kunskap på området. Detta också har gjort högskolan högintressant för flyg-, rymd-, metall- och också allmänt inom tillverkningsindustrin i flera branscher.
– Tillsammans har vi lyckats skapa ny internationellt erkänd forskning inom teknikområdet. Vi har fångat hela kedjan från materialkunskap och processutveckling, till slutanvändarens produkt, säger projektledare Per Nylén, professor i Produktionsteknik, Högskolan Väst.
I projektet SUMAN-Next och vidare i den 8-åriga forskningssatsningen PODFAM, som tar vid där SUMAN-Next slutade 2020, har man med kombinationen av avancerad utrustning, duktiga personer och samverkan mellan högskolan och industripartner gjort de höga kunskapsnivåerna möjliga. Och som sagt - klart är att samarbetet med näringslivet, som det med Sandvik Additive Manufacturing, betytt mycket. Sedan några år tillbaka satsar företaget stort på additiv tillverkning och metallpulver. De driver även forskning inom detta framtidsområde tillsammans med ett flertal lärosäten runt om i världen, bland andra just Högskolan Väst.
– Forskningssamverkan är en viktig del i vårt arbete med att industrialisera additiv tillverkning. Förutom ny kritisk kunskap, lär vi oss ännu mer om slutanvändarnas behov, säger Peter Harlin, försäljning och forskningsledning, på Sandvik Additive Manufacturing.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Industri 4.0 förändrar arbetslivet för många. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta, nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man?
Här gör nu forskare på Högskolan Väst en intressant satsning där man söker svaren tillsammans med industrin, i detta fall, Siemens Energy och GKN Aerospace. Det unika i projektet är hur lärande och teknik kombineras på ett nytt sätt i Högskolan Västs forskningsmiljö Primus. Det handlar bl a om hur teknologi och samhällsvetenskap går hand i hand för att optimera omvandlingseffekterna.
– Digitaliseringen är en av flera stora strukturomvandlingar som pågår i samhället. Den nya tekniken innebär förändringar och utmaningar på flera områden – inte minst inom industrin, säger Lars Walter (t v på bilden), professor i arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Det senaste året har ett antal svenska universitet kunnat bygga ut sin forskning kring AI, Artificiell Intelligens, genom samarbete med Wallenbergstiftelsens forskningsprogram WASP. Örebro universitet är ett av forskningssätena som kunnat expandera verksamheten genom detta. Man har under det senaste året rekryterat över tio seniora forskare, postdoktorer och doktorander inom AI.
– AASS och Örebro universitet är stolta över att vara en del av Sveriges största forskningsprogram inom AI. Att AASS ingår i WASP beror på den akademiska och vetenskapliga excellensen, säger Amy Loutfi, vicerektor för AI vid Örebro universitet.
AASS är liktydigt med Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet, grundat 1998, och är ett internationellt erkänt center som forskar om autonoma system med fokus på deras perceptuella och kognitiva förmågor.
Klicka på rubriken för att läsa mer.