Opinion

PLM, eller Product Lifecycle Management, har traditionellt varit grunden i det mesta av produktutvecklingsarbetet, men tenderar i digitaliseringens tidevarv att bli ännu mer framgångskritiskt i den snabbt föränderliga designvärlden. Domänen som sådan är och förblir en avgörande drivkraft inom modern produktframtagning, inte minst som ryggraden i den digitala tråden.” Det skriver PTC’s Norden-chef, Filip Stål, i dagens gästkrönika. En rapport från undersökningsföretaget och analytikern Tech-Clarity ger honom också rätt: högpresterande företag är 73 procent mer benägna att använda PLM för att stödja den digitala tråden genom att driva den digitala definitionen av en produkt. Till en början med teknik för att sedan sträckas ut till andra funktionella avdelningar. ”Men PLM spelar också en avgörande roll för att främja samarbete och för att konkurrera i industrin måste tvärvetenskapliga team arbeta tillsammans, möjliggöra smidighet i försörjningskedjan och leverera högkvalitativa produkter som uppfyller kraven. Detta kan uppnås genom att implementera en PLM-aktiverad digital tråd som förbinder ingenjörer och icke-ingenjörer med tillförlitlig och lättillgänglig data i hela organisationen,” summerar Stål saken och pekar på SaaS (Software-as-a-Service) som en möjliggörare.
Klicka på rubriken för att läsa hela denna intressanta gästkrönika om vart utvecklingen pekar på PLM-området.

Lågkodverktyg – eller ”low code” – är ett bra steg på vägen för många företag för att underlätta den stora bristen på utvecklare. Men det är bara ett steg på digitaliseringsvägen, det krävs också att anställda förstår och kan tolka data. Det skriver Paul Barth, global chef för dataläskunnighet, på dataanalysföretaget Qlik i en debattartikel. ”Pandemin har inneburit en kraftigt ökad digitalisering, vilket ökat konkurrensen om kompetens kring bland annat programmering och datakunskap. IT och telekomföretagen har tidigare varnat för en brist på omkring 70 000 IT-experter till år 2024 om det inte vidtas kraftiga åtgärder. En trend som börjat ta fart är den ökande användningen av verktyg med lite eller ingen kod, ofta i kombination med kodning och programmering. I motsats till traditionell programmering där utvecklare skriver kod manuellt, innehåller dessa verktyg funktioner som dra-och-släpp-redigerare för att hjälpa användarna att skapa produkter och funktioner utan att själva behöva skriva kod,” noterar Barth.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Förespråkare av ny teknik har en tendens att lova guld och gröna skogar. Med stora ord utmålas de senaste trenderna som lösningen på världens alla problem. Det hände med RFID, molnet, blockchain och 5G. Och just nu är AI ordet på allas läppar. Det skriver Claus Jepsen, CTO på Unit4.
Men, behövs AI för de som använder sig av en modern ERP-lösning, undrar han och pekar på att det ofta finns en hel del ”intelligens” att hämta i de moderna system man har:
”De flesta av oss använder fortfarande bara en bråkdel av funktionerna i våra affärssystem,” konstaterar Jepsen.
Klicka på rubriken för att läsa hela Claus Jepsens gästkrönika.

Banker och andra bolag i den finansiella sektorn genererar enorma mängder data. Äldre IT-infrastruktur och fusioner komplicerar bilden, men det finns flera steg bankerna kan ta för att få bättre koll på sin data.
Det skriver Philip Carl, Nordenchef för IT-tjänsteföretaget Endava, i dagens debattartikel.
Klicka på rubriken för att läsa hela Philip Carls debattartikel.

Smarta glasögon har stor potential att förändra hur många arbetar och att ge ökad produktivitet. För att få ut det mesta möjliga av glasögonens potential krävs det ofta edgelösningar, för att flytta kapacitet för datahantering och beräkning närmare användarna, skriver Kenni Ramsell på Dynabook, i dagens gästkrönika på PLM&ERP News..
Vad har edgelösningar i kanten av nätverken och smarta glasögon att göra med varandra? Väldigt mycket visar det sig. Edgelösningar blir en möjliggörare för praktiska tillämpningar med smarta glasögon. Och smarta glasögon blir en konkret anledning att satsa på edgelösningar. Perfekt harmoni, med andra ord.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

”Gröna moln”, energieffektivisering av produkter, ökad klimatkunskap genom mikroutbildningar och ”greenfluencers” är några av de trender som under 2022 kommer att bidra till en mer hållbar framtid.
Det menar man i alla fall i rapporten Tech Trends 2022. Varningsklockorna för klimatet ringer allt högre samtidigt som teknikutveckling för att avhjälpa krisen pågår för fullt. Det här har man tagit fast på telekombolaget Telenors globala forskningsavdelning, som står bakom rapporten, vilken täcker in trender inom teknik och digitalisering.
– Allt fler människor och samhällen har insikten att vi måste agera nu för att stoppa klimatförändringar och miljöförstöring. För oss på Telenor är det viktigt att förstå hur vi undviker att teknik är en del av problemet, utan snarare ett bidrag till den gröna omställningen, säger Magdalena Aspengren, hållbarhetschef på Telenor Sverige, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Nästa år väntas flera stora teknikskiften växa i betydelse och få sina genombrott. Hewlett Packard Enterprise-företaget Aruba, som utvecklar intelligenta nätverk för mobiler, IoT och molnet, har tittat närmare på saken och har förutspått de fem största förändringarna.
Det handlar förstås om förändringar som på ett eller annat sätt relaterar till bolagets verksamhet, allt ifrån utvecklingen av antalet uppkopplade enheter till att alltfler köper tjänster istället för produkter.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Vid den här tiden på året börjar det droppa ner trendlistor från många av de viktiga bolagen på IT-marknaden. Klart är att pandemin och dess effekter allmänt haft en enorm inverkan och utgjort ett starkt incitament till förändrade arbetssätt. De nya restriktioner från Folkhälsomyndigheten i skenet av den fjärde vågen av Coronavirusets muterade framfart lär inte minska denna typ av förändringseffekter och digitaliseringstransformationen.
Detta ger alltså återigen fart åt det snart två år långa experimentet med distans- och hemarbete. Påfrestande, absolut, men långt ifrån bara negativt, menar t ex Tim Minahan, exekutiv VP med ansvar för strategiutveckling på Citrix.
- Nej, det finns trots det som händer skäl för optimism när vi summerar våra lärdomar inför det nya året, säger han. Vi har redan tagit oss flera decennier framåt när det gäller nya sätt att tänka kring personalstrategier, arbetsmodeller och affärsmodeller och vi kan förvänta oss en explosion av innovativa idéer inom kort.
Här är hans tankar om trenderna för 2022; fem saker att planera för.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Som vanligt har TCS, Tata Consultancy Services placerat sig i topp på Whitelane Researchs årliga kundundersökningslista. Det handlar om kundnöjdhet och med 85 procent rankas TCS återigen som nummer ett bland it-tjänsteleverantörerna i Norden och med 87 procent Sverige, där man dock delar förstaplatsen med LTI.
Det är tolfte året i rad som de nordiska kunderna rankat Tata Consultancy Services (TCS) högst i Whitelane Researchs årliga undersökning. I delkategorierna utmärker sig också TCS i kategorier som proaktivitet, innovation och kvalitet på tjänsteleverans. Undersökningen omfattar 28 IT- och molnleverantörer som utvärderats av över 350 av de största IT-köparna i Norden.
- Pandemin har försatt världen och flygbranschen i en djup kris, säger Charlotte Svensson, EVP & CIO, SAS i en kundkommentar. Under krisen har TCS visat att de verkligen är en partner till SAS, som stöttar och driver på vår utveckling genom att få en ännu större del av våra leveranser.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Coronapandemin har påskyndat digitaliseringen och övergången till molnet för många företag. Fortfarande finns dock en rädsla att ta steget fullt ut till ett molnbaserat affärssystem. Låt oss en gång för alla krossa myterna och visa alla fördelar som ges med en molnbaserad lösning när distansarbetet blir det nya normala i pandemins spår, det skriver Xledgers VD Thomas Falk, som är dagens gästkolumnist på PLM&ERP News.
Han fortsätter: ”Covid-19 slog ned som en bomb i våras och lamslog stora delar av samhället. Företag, organisationer och andra verksamheter fick helt tänka om när arbetskraften helt plötsligt skulle börja jobba på distans. Videotjänster som Zoom blev över en natt helt ovärderlig för företagens fortsatta kommunikation med sina anställda. En stor anledning var att lösningen var enkel, kostnadseffektiv och snabb, och framförallt kunde skalas upp där behovet var som störst.”
Läs hela krönikan genom att klicka på rubriken.