Uncategorized

Ett av de riktigt spännande startup-bolagen på området utveckling av eldrivna flygplan är svenska Heart Aerospace. I tider där industriella fokus ligger på att utveckla hållbarhetslösningar ifråga om alla typer av mobilitet är en svensk aktör med betydligt mer än bara luftiga drömmar ett intressant faktum. Heart Aerospace har också kommit en bra bit på vägen med att få ut ett hybrid-elektriskt flygplan på marknaden.
Företaget utvecklar framför allt en modell som heter ES-30 - en hybrid-elektrisk modell, avsedd för regionala flygningar för 30 passagerare. Med en räckvidd i sikte på 800 kilometer planerar Heart att ha ett proof-of-concept-flygplan 2024 och att starta flygtester 2026. Dock ska sägas att bolagets utvecklingskoncept kan leda betydligt längre då spetskompetensen är utvecklingen av flygplansdrivlinan, vilket öppnar för större OEMer
Heart Aerospace har också lockat investerare och branschrelaterade bolag att satsa; Saab, Air Canada, Finnair, United Airlines/Mesa Airlines, Sounds Air (Nya Zeeland), Braathens, Icelandair och SAS är exempel på olika aktörer som visat intresse i form av direkta investeringar eller avsiktsförklaringar kring kommande köp.
Ett utvecklingsarbete av den här digniteten kräver förstås spetsiga digitala verktyg, vilket inneburit att man använder sig av PLM-relaterade lösningar från flera leverantörer. På CAD- och PLM/PDM-området jobbar man i Dassault Systemes CATIA V6 och 3DEXPERIENCE, medan elektrisk och elektronisk systemkonstruktion görs med Capital från Siemens Xcelerator-portfölj. Konceptstudier, ”flight sciences”, har dock gjorts i Siemens NX CAD, liksom CFD-studierna (flödesanalys) gjorts i Siemens StarCCM +. I denna första artikel av två om Heart Aerospaces satsning i ett PLM-perspektiv ska vi titta närmare på el- och elektroniksidan och lösningarna från Siemens Digital Industries Software.
Grundarens, Anders Forslund, planer är ambitiösa, bland annat tänker bolaget bygga en fabrik för tillverkning på Säve i Göteborg med närmare 500 anställda. Men han hävdar också att det nya projektet handlar om mycket mer än att utveckla ett flygplan:
- Vi har en plan och det är inte bara att bygga ett nytt elektriskt flygplan, utan en helt ny industri. Med Northern Runway kommer vi att göra elektriska flygresor till verklighet och bevara flygandet för framtida generationer.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

"KAN SKRIVA PROGRAMKOD SOM INGEN MÄNNISKA KAN" På en presskonferens i mitten av veckan med NVIDIAs CEO och grundare, Jensen Huang - på Sverigebesök i samband med en uppgradering av Sveriges snabbaste superdator, Berzelius – konstaterade han att Linköpings Superdatorcentrum nu har en av de mest avancerade i världen. Tajmingen för Huangs besök känns f ö närmast perfekt i skenet av att AI tycks gå mot ett brett genombrott.
Den senaste tiden har inte minst Chat GPT-lösningen varit i fokus för en debatt kring detta med vad AI kan innebära. För de som till äventyrs missat Chat GPT, så kan den beskrivas aom en ny slags textgenererande chattbott, som med artificiell intelligens tagit världen med storm; vilket Jensen Huang förstås kommenterade i samband med genomgången av Berzelius-uppgraderingen.
- Den visar bland annat för många vad man kan göra med denna typ av lösningar. Men kärnan i AI handlar om andra minst lika viktiga saker, som att en superdator kan producera mjukvara på ett sätt som ingen människa kan. Detta handlar alltså allmänt mer om automatisering än om till synes intelligenta uppgifter, som att författa en text. Exempelvis kan det vara frågan om vad AI kan göra på viktiga forskningsområden som life science, läkemedel, hållbar miljö eller inom fysik, sa han.
Även Anders Ynnerman, programdirektör på WASP och professor vid Linköpings universitet, var med på presskonferensen och konstaterade bland annat att infrastruktur av Berzelius karaktär är en nyckel för AI-forskning och för att kunna konkurrera internationellt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Kan s k "eyetracking-teknik" vara ett sätt att fånga så kallad tyst kunskap från fabrikers mest rutinerade personal och sedan överföras till exempelvis nyanställda? Det hela handlar om att sätta eyetracking-glasögon på medarbetarna på industrigolvet, och därigenom spåra exakt var personalen tittar när de utför specifika arbetsuppgifter. De konkreta industriella kopplingarna i detta kan vara att spåra ögonrörelser när man ställer om eller in en maskin. Därmed kan nya insikter kring processer som kan vara svåra att sätta ord på, eller som bara sker rutinmässigt hos de mest erfarna operatörerna, uppmärksammas och överföras till nyanställda.
Tobii heter ett ledande svenskt företag på eyetracking-området, som har utvecklat tekniken. Användningen av deras lösningar är inte heller industriellt ny, exempelvis har den sedan flera år tillbaka utnyttjats inom bl a den japanska bilindustrin. Men nu har den också testats inom svensk industri.
Nu ska man, precis som Lars Taxén, associate professor, påpekar i en kommentar, vara försiktig med begreppen. "Tyst kunskap (tacit knowledge), som Polanyi beskrev det, är ”tyst” just därför att den inte kan transporteras från en hjärna till en annan." Mer om detta i artikeln.
Detta sagt så sjösatte Tobii i augusti 2018 tillsammans med IF Metall, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och Skärteknik Sverige Vinnova-projektet Fösa (Få ett öga för stålarbete) ett projekt där industrierna Bufab Lann och Uddeholm under tre års tid testat eyetracking-teknik i ett försök att överföra så kallad tyst kunskap från fabrikernas mest rutinerade personal till nyanställda.
Men Tobiis expansionsplaner stannar inte där - även inom automotive jobbar man med nya eyetracking-lösningar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

När affärssystemutvecklaren IFS idag presenterar resultaten av en global undersökning, Sverige inkluderat, bland 400 seniora IT-beslutsfattare inom servicebranschen visar det sig att teknisk konkurrens, brist på kompetent arbetskraft, hållbarhet och problem med att uppfylla serviceavtal, s k SLAs, är de främsta utmaningarna och prioriterade områdena. Detta med avseende på kommande 12 månaderna.
Att ha hög teknisk kompetens har blivit en av de främsta konkurrensfaktorerna inom servicebranschen, och har därmed gått om kundupplevelse som tidigare legat i toppen. Nästan hälften av respondenterna (46 procent) rapporterar att deras företag fortfarande kämpar för att uppfylla sina serviceavtal (SLA) och 37 procent upplever att de känner sig pressade av föråldrad eller otillräcklig teknik, vilket visar att finns det ett tydligt tekniskt gap som måste täppas till.
– Denna vår senaste State of Service-undersökning målar upp en tydlig bild – medan kundupplevelsen fortfarande står högt på agendan, har förståelsen för vad rätt teknik kan göra för företag blivit mycket större, säger Ann-Kristin Sander, Nordenchef på IFS. För att nå framgång krävs det dock att företag har förmåga att samordna människor och kompetens, vid sidan av den dynamiska marknaden och kundernas krav på konsekvent service.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Nu ska en svensk kvantdator bli tillgänglig för många att använda. Med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ska det byggas en kopia av den kvantdator som idag finns på Chalmers. Den nya datorn ska ge svenska företag och forskare möjlighet att lösa problem med hjälp av kvantteknologi. En särskild supportavdelning ska hjälpa till att göra verkstad av idéerna.
Sedan 2018 pågår projektet att utveckla och bygga en svensk kvantdator på Chalmers, inom ramen för satsningen Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT). Nu är Chalmersforskarnas kvantdator uppe i 25 kvantbitar. Målet till år 2029 är 100 kvantbitar, men redan med 25 bitar är kvantdatorn intressant att köra kvantalgoritmer på. Problemet är att den ytterst sällan är ledig att använda, eftersom forskarna ständigt arbetar på att vidareutveckla den.
– Därför ska vi göra en kopia av vår kvantdator och göra den tillgänglig i en testbädd för företag och forskare att köra algoritmer på. Syftet med testbädden är att höja kompetensnivån inom kvantteknologi i Sverige och att sänka tröskeln för att använda kvantdatorer, säger Per Delsing, Chalmersprofessor och föreståndare för WACQT.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Hybridarbetets fortsatta utveckling är ett hett debattämne och kommer att fortsätta prägla näringslivet under de kommande åren. I mångt och mycket är diskussionerna kring distansarbete kontra arbete på kontoret en kamp mellan den gamla och den nya synen, och åsikterna går isär. Å ena sidan har storkonsulten Boston Consulting Group i ett uppmärksammat utspel, baserat på data från bolagets egna transformationsprojekt hos kund, pekat ut distansarbetet som något som kan vara ”förödande” för företags utvecklingsförmåga. Å andra sidan menar Cisco, som är ett av de företag som arbetat med omställningen sedan långt innan pandemin, att utvecklingskurvan i dagsläget inte ger utrymme för en väg tillbaka till det gamla.
- Om man säger att produktivitet och utveckling hämmas av distansarbete bör man vända på frågan – är det verkligen var man arbetar som är problemet, eller är det processerna som är omoderna? För att lyckas behöver man ta ställning till stora och ganska utmanande frågor om hur man kan stärka företagets kultur och hur ledarskapets roll måste anpassas, både i det dagliga arbetet och i den strategiska utvecklingen. Det är inte en enkel omställning, men den är nödvändig, säger Ciscos Sverige-VD, Per Samuelsson, i en dagsfärsk presskommentar.
Vi ska i dagens artikel titta på Ciscos syn på saken, för att i en kommande gå in på BGC’s mycket intressanta utspel.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

FRUKTBART PRODUKTUTVECKLINGS-SAMARBETE. Ett av de mer spännande produktutvecklings-samarbetena är det mellan Volvos prestandamärke på elbilssidan, Polestar, och svenska utvecklaren av eldrivna bärplansbåtar, Candela. PLM&ERP News rapporterade så sent som i mitten av fjolåret om att detta samarbete var på gång; nu är den första konkreta applikationen som detta samarbete resulterat i på plats i nya bärplansbåten Candela C-8.
Med upp till 57 nautiska mils (65 US miles) förväntad räckvidd och DC-laddning, är bärplansbåten Candela C-8 därmed "driven av Polestar", allt i en design som tagit sikte på att ta loven av fossil-drivna båtar med ett hållbart nollutsläppsalternativ.
Idag presenterade elbåtstillverkaren Candela den första produkten som kommer ur batterisamarbetet med premium-elbilsmärket Polestar som tillkännagavs i augusti 2022: Candela C-8 "driven av Polestar", är kort sagt elbåten med den längsta räckvidden hittills.
- Detta samarbete innebär att C-8 kan resa till destinationer som tidigare endast nåtts med förbränningsmotorbåtar. Candela C-8 som drivs av Polestar markerar ett betydande genombrott för elektrifiering till sjöss, säger Gustav Hasselskog, VD och grundare av Candela.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PostNord har figurerat mycket i presspalterna de senaste åren med en hel del kritik mot sånt som inte fungerat i distributions- och logistikväg. Icke desto mindre jobbar bolaget kontinuerligt på med att förbättra verksamheterna. Ett intressant exempel är att man under hösten har infört ett nytt system för att effektivisera lastningen av transporter vid sina terminaler i Härryda i Sverige och Köge i Danmark. Systemet, som bygger på AI, vanliga bevakningskameror och molnteknik, har utvecklats av TCS.
Bakgrunden är att PostNord vände sig till TCS för att ta fram ett helt nytt system i samband med planerade effektiviseringar av transporter mellan företagets terminaler och regionala hubbar. Problemet man ville lösa var att det inte fanns något enhetligt system för att mäta fyllnadsgraden för lastbilar och containers som lastades på företagets terminaler. Tidigare baserades fyllnadsgraden enbart på antal lastade paket baserat på en teoretisk beräkning vilket gjorde att transportgruppen inte hade full kontroll.
- Med vår nya lösning för att få bättre kontroll över fyllnadsgraden för transporter visar TCS att innovation inte behöver vara komplicerat”, säger Christian Østergaard, chefsvisionär samt senior gruppstrateg för IT-produktion/IoT/AI på Post Nord.
Lösningen har bland annat belönats med epitetet "Årets Innovation" inom transport och logistik.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Last year, Hexagon’s CEO Ola Rollén made the decision to acquire ERP developer Infor's Enterprise Asset Management (EAM) solution. Today, the solution is called HxGN EAM. But Rollén did not buy Infor’s EAM software simply to acquire a solution for maintenance management of industrial facilities, or for a larger customer base. There is something bigger in the tall grass: specifically, that the $2.7 billion he invested was to gain a component for a broader industrial system which could eventually contribute to his vision of integrated tools. This integration of these tools would include everything from plant and factory design solutions, to a seamlessly connected chain of product development, manufacturing, factory maintenance and operational performance software and hardware. In short, the goal is a platform for intelligent product development, and the "last mile" of such a solution is contained in the pieces that Infor EAM would add: maintenance management, performance control, and factory and machine economy.
Ola Rollén saw a path towards expanding EAM, on the journey towards Asset Performance Management (APM). But neither the EAM nor the APM aspects should be seen as isolated phenomena. Rather, Rollén's vision seems to lie within a bigger picture where various domains—PLM, ERP, automation, factory optimization and EAM/maintenance—increasingly extend into each other's territory. Nothing stands on its own for those who want to create a sharp, future-proof product development platform. Integration is the password, and the trend is moving towards broader, federative platforms and exchangeable modules of software.
Hexagon has set this journey in motion, manifested in the recent launch of the company's Asset Lifecycle Intelligence division of the SaaS-based HxGN EAM, version 12. This is the second major launch since Hexagon acquired the business in October 2021.
Click on the link to be directed Verdi Ogewell's full article on www.ENGINEERING. com.

Telia berättar idag om att man tillsammans med ServiceNow tagit fram en lösning som säkerställer att den interna digitala infrastrukturen ligger i framkant. Tillsammans med ServiceNow har man, ”konsoliderat 25 lösningar i en portal och nått betydande produktivitetsvinster hos de mer än 20 000 medarbetarna.”
Bakgrunden är att Telias IT-miljö, precis som så många andra företags motsvarande landskap, under sin levnad blivit samlingsplats för en rad olika och divergerande system. Detta, hävdar man i en pressrelease, har resulterat i att ”support- och inköpsprocesser” kunnat bli komplexa och olika beroende på region. Faktum är att medarbetare som behövt support eller behövt beställa något, behövt navigera bland mer än 25 lösningar för att hitta rätt.
- Vår årliga användarundersökning visade att medarbetare spenderade mycket tid med att leta information eller fylla i formulär för enkla uppgifter som att beställa en enhet eller ta in en ny medarbetare, säger Mikaela Lindén, ansvarig för ”Service Catalog” och ”Customer Integrations” på Telia.
Så hur löste man problemet?