Ekonomi

NetNordic heter en norsk systemintegratör inom området nätverk, hybridmoln, cybersäkerhet och collaboration. Omsättningen 2021 landade på strax under 2 miljarder norska kronor. Bolaget har ca 500 och 15 kontor över hela Norden, med dotterbolag ibland annat Sverige. Bolaget har expanderat kraftfullt genom framför allt förvärv. Sedan 2015 har man köpt 16 företag och idag annonserar man ytterligare ett förvärv: Norska bolaget Kong Arthur, som man hävdar utökar kapaciteten inom systemutveckling. Kong Arthur har ett 30-tal anställda i både Norge och Litauen.
- NetNordic levererar den senaste tekniken och lägger sedan till skräddarsydda anpassningar och systemutveckling på toppen, för att skapa värdefulla digitala lösningar och tjänster, som skapar effektivitet för våra kunder. Kong Arthur passar väl in i denna vår övergripande tillväxtstrategi, säger Jarl Øverby, VD för NetNordic Group.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

INTERVJU MED CHEFEN för Siemens Digital Industries Software - TONY HEMMELGARN. Siemens AG rapporterade förra veckan ett solitt resultat för hela räkenskapsåret (FY) 2022. Med 72 miljarder euro (cirka 787 miljarder svenska kronor) ökade intäkterna med 8,2 procent, jämfört med förra årets motsvarande 62,3 miljarder euro (ca 681 miljarder kronor). Detta är ett utmärkt resultat med tanke på de allmänna globala ekonomiska förhållandena 2022 som helhet, med Rysslands anfallskrig mot Ukraina och konsekvenserna av denna aggression på global industriverksamhet; med sånt som stigande energipriser, brist på viktiga industriella komponenter och en allmän lågkonjunktur-trend.
"Baserat på ett starkt momentum i tillväxten, noterade alla fyra industriföretagen i koncernen ökningar i orderingång och intäkter," skriver företaget i ett pressmeddelande och hävdar att dessa ökningar i vissa fall var betydande: Bland dessa PLM- och automationsdivisionerna. Så, hur gick det för dem?
För att få grepp om detta måste vi dela upp verksamheten i tre delar. Utöver hela koncernen (Siemens AG) finns det framför allt två divisioner som är intressanta i ett industriellt IT-stödsperspektiv:
• Siemens Digital Industries (SDI), som inkluderar för både automations- och industrimjukvaru-intäkterna (PLM). Här uppnådde man ett riktigt bra resultat med en intäktsökning på 13 procent, från 16,5 miljarder euro (ca 180 miljarder kronor) till 19,5 miljarder euro (ca 213 miljarder kronor), allt garnerat med en stark vinstökning.
• Av dessa 19,5 miljarder euro står Siemens Digital Industries Software, som täcker alla industriella mjukvaruaffärer, inklusive PLM och EDA, för intäkter på 4,4 miljarder euro, vilket bidrog till att öka de totala mjukvaruintäkterna för Siemens; från 5,6 miljarder euro (drygt 61 miljarder kronor) under bokslutsåret 2021, till 2022s motsvarande 6,5 miljarder euro (71 miljarder kronor). Plus 15 procent.
- Vi har utan tvekan levererat ett starkt helt räkenskapsår 2022. Det går väldigt bra för oss. Vi kan visa stor ARR-tillväxt (Annual Recurring Revenues) och vi vinner fortfarande konton, några av dem tagna från våra konkurrenter, men vi är inte redo att prata om dessa i detta tidiga skede, sammanfattar chefen för mjukvarudivisionen, Tony Hemmelgarn, i dagens intervju, där PLM&ERP News’ Verdi Ogewell diskuterat resultatet med honom och analyserar mer av detaljerna bakom utvecklingen i detta, i tuff kamp med Dassault Systemes, marknadsledande PLM-företag.
Klicka på rubriken för att läsa hela intervjun.

Det mesta som har med hållbar energiproduktion att göra är idag superheta ämnen. Vätgasproduktion är ett sådant. Men vätgasproduktion kräver el, även om energin man kan få ut av vätgasen är större än el-åtgången vid elektrolysprocessen som krävs vid tillverkningen av gasen. Frågan är nu: Hur kan man sänka dess elkostnader inom vätgasproduktionen?
Absolut, menar ABB i samband med dagens introduktion av energistyrsystemet ABB Ability OPTIMAX. Med denna lösning kan man sänka elkostnaderna med upp till 20 procent.
Poängen är att programvaran ökar verkningsgraden hos energiintensiva elektrolysanläggningar som används för att framställa grön vätgas.
- Att skala upp den gröna vätgasproduktionen kräver betydande kapitalinvesteringar samt höga driftkostnader, säger Sleman Saliba, Global Product Manager Energy Management för ABB Process Automation. Han tillägger: Närmare 70 procent av de totala driftkostnaderna för att driva en vätgasanläggning kommer från den el som krävs för att spjälka vattenmolekylerna i elektrolysprocessen. Med OPTIMAX kan operatörerna köra sina industriprocesser på det energieffektivaste sättet och uppnå upp till 20 procent minskning av el kostnader.”
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Vad är viktigt för en operatör som driver ett stort mobilnät? Åtminstone två saker. För det första att erbjuda tillräcklig kapacitet med goda prestanda. För det andra att inte producera överkapacitet, alltså kapacitet som inte används. Det blir dyrt och minskar lönsamheten, speciellt med dagens höga elpriser.
För att lyckas lösa det här optimeringsproblemet krävs prognostisering med god precision. Det var förutsättningen för Telenors team som deltog i SAS Institutes globala analystävling SAS Hackathon. När hackathonet avslutades i somras hade juryn 50 lösningar att bedöma. Team 4-kasting från Telenor i Norge vann i teknikkategorin Forecasting (prognostisering).
Dataanalytikerna från Telenor i Norge lyckades lista ut vilken nivå som är den intressanta i datahierarkin som beskriver trafikdata i mobilnät. Belöningen blev en skalbar analysmodell som både garanterar kapacitet och minskar kostnader, samt en vinst i SAS Institutes globala analystävling.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Hur ser det ut när det gäller företagens strategier för att bygga in hållbarhet i sina processer? En allmän känsla är att medventenhetsnivån i företagsvärlden ifråga om detta är hög, men intuition är en sak; frågan är hur det faktamässigt ser ut?
På ledande affärssystemutvecklaren SAP var man nyfikna och har mer systematiskt undersökt saken. Resultaten föreligger nu i en färsk studie baserad på enkätsvar från över 6 000 företagare i 40 länder och 29 branscher – vilket f ö också är en fortsättning på en hållbarhetsstudie från 2021.
Konklusionen bekräftar också den allmänna känsla man har - allt fler företag har i dag en mogen strategi för att bygga in hållbarhet i sina processer. Det visas i denna nya SAP-rapport, där man undersökt hur motivation och hinder för att införa hållbarhet i verksamheten har utvecklats med tiden.
Rapporten släpps inför FN:s klimatkonferens (COP27) som den här gången går av stapeln i Sharm El-Sheikh, Egypten, i november.
– Nu när så många företag integrerar hållbarhet i sina viktigaste beslut, måste de se till att deras hållbarhetsdata är lika omfattande och mätbar som alla andra typer av data, säger Antti Soini, CEO för SAP Svenska.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Europeiska investeringsbanken EIB, liktydigt med EUs ”klimatbank”, lånar ut 500 miljoner euro, motsvarande ca 5,5 miljarder kronor, till Volvokoncernen i Sverige. EIB ger stöd till Volvos FoU- och innovationsprojekt eftersom det kommer att bidra till att minska koldioxidutsläppen, samt att öka elektrifieringen av tunga, kommersiella yrkesfordon, inklusive elektrifiering av fordonsparker, utbyggnad av högpresterande laddningsnät och utveckling av teknik och infrastruktur för vätgasbränsleceller.
Projektet kommer att inriktas på elektrifiering av kommersiella fordon, som fortfarande är i ett mycket tidigt skede, med mycket lägre marknadspenetration än för personbilar och lätta yrkesfordon. Det kommer inte bara att bidra till att minska transportsektorns koldioxidutsläpp och utsläppen från motorfordon, utan även öka fordonens säkerhet och bidra till utvecklingen av ett effektivare och mer hållbart europeiskt transportsystem.
- Transport- och infrastrukturindustrin behöver snabbt ställa om till hållbara lösningar. Vi är ledande inom den omställningen i dag, men vill skynda på vår forskning och utveckling inom elektromobilitet, säkerhetslösningar och självkörande transportlösningar. Tack vare samarbetet med EIB kan vi fortsätta att öka takten, säger VD och koncernchef för Volvokoncernen, Martin Lundstedt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Utvecklaren av simuleringsmjukvara, Visual Components, köper Delfois robotdivision. Det är dagens stora nyhet på CAE- och robotsimuleringsområdet. Delfoi är ett pionjärföretag inom mjukvarulösningar för robotprogrammering över hela världen.
Delfoi är framför allt känt för sin utveckling, marknadsföring och stöd för Industry 4.0-lösningar, inom sånt som robot-offlineprogrammering (OLP) och -simulering (Delfoi Robotics) och produktionsplanerings- och schemaläggningslösningar (Delfoi Planner) och relaterade konsulttjänster för industrin. Bolaget etablerades 1990 och framgångarna har intet låtit vänta på sig, det finns idag mer än 350 företag globalt som använder Delfois OLP-lösningar. Kunderna inkluderar stora OEM-företag, som ABB, Alstom, Airbus, Boeing, CAT, CNH Industrial, MCFA, Volvo och olika underleverantörer.
I en pressrelease kring dagens affär skriver man att, ”detta ger den finska organisationen grunden för att expandera globalt genom att komplettera sina befintliga simuleringsverktyg för produktionssystem och virtuell driftsättning med OLP-kapacitet.”
- Det är fantastiskt att nu gå samman med ett annat finskt företag för att möta efterfrågan från tillverkare att effektivt använda robotar på fabriksgolvet i takt med att Industry 5.0 växer i betydelse. Våra kunder drar nu nytta av en lösning som täcker hela produktionssystemets livscykel, säger Mikko Urho, VD på Visual Components.
En konklusion av affären är att man nu får möjligheter att skapa en ”one-stop-shop” för digital transformation av produktionssystem.
Ingen köpeskilling anges i pressmaterialet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Siemens tillverkningshanterings-mjukvara, TECNOMATIX, i huvudroll.
Hur kan man snabbt och dramatiskt minska elkonsumtionen inom en större industriell, verkstadsbaserad tillverkning utan dryga hårdvaruinvesteringar? Vi ska i dagens artikel titta på ett case, som Siemens Digital Industries publicerat, där en större motortillverkningsenhet inom fordonstillverkaren BMW lyckats spara tre miljoner kilowatttimmar per år på en av sina produktionslinjer. Hemligheten: digital simulering.
Frågan om energibesparingar är hyperaktuell i tider när elpriserna i Europa skenar till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det har t o m gått så långt att en rad industriella verksamheter kan vara hotade i vinter. Särskilt elintensiva sådana, som automotive. I förra veckan gick t ex Teknikföretagen ut och varnade för nedläggningar och ökad arbetslöshet om inget radikalt görs år elpriskrisen. Men det är inte bara pekuniära finansiella frågor det handlar om: klimatproblematiken påverkar och ligger allmänt bakom målsättningar att radikalt sänka energikonsumtion och minska CO2-utsläppen inom automotive-området, enligt en nollvision på knappt tio års sikt. I ett övergripande perspektiv handlar de här bitarna både om att bidra till att transportsektorn som sådan kommer ner på nollutsläppsnivåer och att även själva tillverkningen ska minska, helst nolla, ifråga om miljöpåverkan. Bakom detta ligger både marknadskrav och olika former av regleringar. Frågan är nu hur kommer man framåt i detta?
En ände handlar kan som sagt handla om tillverkningen. Även om elbilarna steg för steg tar över och har andra tillverkningsinnehåll än de mer komplexa förbränningsmotorerna, så kommer de fossildrivna fordonen under ett antal år att fortsatt tillverkas. Dels som ”rena” bensin- eller dieselmotorer, men också som delar i hybrida lösningar med blandad el- och fossildrift. Men likväl kan principerna för digital fabriksoptimering översättas till annat än bara tillverkning av fossildrivna motorer. BMWs produktion i Steyr är i detta ett utmärkt exempel på hur man kan energioptimera en allmänt avancerad tillverkning. Hur gick det hela till?
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

Banker och andra bolag i den finansiella sektorn genererar enorma mängder data. Äldre IT-infrastruktur och fusioner komplicerar bilden, men det finns flera steg bankerna kan ta för att få bättre koll på sin data.
Det skriver Philip Carl, Nordenchef för IT-tjänsteföretaget Endava, i dagens debattartikel.
Klicka på rubriken för att läsa hela Philip Carls debattartikel.

Vem kommer att vinna striden om att få köpa den svenska IT- och teknikkonsulten Semcon? Sedan finska konsultbolaget Etteplan la sitt uppköpsbud 23 augusti på totalt 2,7 miljarder, eller 149 kronor per aktie, har det räknats på flera ställen på bolaget.
Idag annonserar investmentbolaget Ratos att man lägger ett högre bud; totalt värt 2,8 miljarder, eller 157 kronor per aktie. Alltså värt drygt 5 procent mer än Etteplans tidigare bud.
Detta bud har också bottnats i styrelsen och hos huvudägaren JCE, som rekommenderar att man ska ta det nya budet istället för Etteplans. De senare har f ö meddelat i samband med sitt bud att man inte tänker höja, men idag skriver man bland bedömare att ett motbud från Etteplan trots allt inte är omöjligt. Detta innebär i dagsläget att det, även om Ratos idag har högsta budet, inte är omöjligt att Etteplan står som slutliga köpare med ett högre bud.
Ratos har framfört rörande de anställda och ledningsgruppen i Semcon att bolaget, ”som medlem i Ratos företagsgrupp kommer Semcon att behålla sitt företagsnamn och förbli ett fristående bolag med huvudkontor i Göteborg.”
Klicka på rubriken för att läsa mer.