FoU

Ensam kan förstås vara stark, men i dagens allt komplexare och därmed kostsammare utveckling inom ramen för nya teknologier, har samarbete mellan flera parter visat att flera kan vara ännu starkare. Här kommer ett exempel till: ABB och Amazon Web Services (AWS) har tillsammans utvecklaren av bl a eldrivlinor för gruvfordonsdrift, MEDATech, tagit fram en lösning för säkert utbyte av driftsdata för produktionsoptimering. Det är poängen med ett initiativ som syftar till att visa tillförlitlighet, effektivitet och skalbarhet när gruvoperatörer går mot helelektriska lösningar och nollutsläpp.
Nu ska man ta nästa steg vilket handlar om att ABB, MEDATech och AWS kommer att samla in och analysera fordonsdata under lastbilstestning, med ambitionen att slutligen implementera systemet i en riktig gruvmiljö.
- Tillsammans har vi visat en helt integrerad lösning för gruvoperatörer för att kombinera data från elfordon och drift för att maximera deras effektivitet och bidra till deras hållbarhetsmål. Genom detta samarbete kan vi nu leverera den här lösningen till våra kunder över hela världen, vilket ger flexibilitet, skalbarhet och säkerhet i molnet, säger Flemming Kongsberg, direktör, Global ISV Alliances, AWS.
I en första demonstration har ABB Ability Operations Management System (OMS) redan integrerats med kraftfulla EV-drivlinsutvecklarens, MEDATech, molndatainsamlings-system på AWS. Telemetridata, inklusive batteristatus och laddningshastighet, överfördes i realtid från MEDATechs första 100-procentiga elektriska lastbil någonsin – ihopkopplad med ABB:s pilotlösning för snabbladdning, ABB Ability eMine FastCharge – samtidigt som datasäkerheten säkerställdes med hjälp av AWS' Internet of Things (IoT) tjänster.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Med eMobilitetens explosiva utveckling händer det intressanta saker, som att tuffa konkurrenter slår sig ihop för att utveckla lösningar som ligger i parternas gemensamma intresse. Exempelvis är det både extremt dyrt och komplext att skapa en effektiv laddinfrastruktur, vilket ger att ju fler som slår sig ihop om utvecklingsarbetet – desto mer kan man få ner utvecklingskostnaderna per part.
Detta är ett av flera viktiga skäl till dagens besked från svenska Volvo Group, tyska Daimler Truck och TRATON GROUP, med varumärkena Scania och MAN, att man tecknat ett avtal om att skapa ett ”joint venture” för att installera och driva en högpresterande offentligt laddningsnätverk för batterielektriska, tunga långdistanslastbilar och turistbussar över hela Europa.
Parterna konstaterar i detta att de är fast beslutna att, ”initiera och påskynda den nödvändiga uppbyggnaden av laddinfrastruktur för det ökande antalet kunder av elfordon i Europa och bidra till klimatneutrala transporter i Europa till 2050." Man noterar också att skapandet av joint venture är föremål för reglering godkännanden.
- Vi går från ord till handling och detta planerade joint venture med Daimler Truck och TRATON GROUP är ett viktigt steg i att forma en värld vi vill leva i. Innovativa partnerskap som dessa kommer att möjliggöra den välbehövliga förändringen som kommer att gynna våra kunder — och hela branschen. Detta är både en historisk milstolpe i omvandlingen mot fossilfria transporter och ett genombrott som visar Volvokoncernens engagemang för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser år 2040 och en rullande flotta med nollutsläpp senast år 2050, säger Volvochefen, Martin Lundstedt, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PRODUKTUTVECKLING. Volvo Penta meddelade idag att man tillsammans med TICO slutför bygget av de första terminaltraktor-prototyperna, som drivs av Volvo Pentas elektriska drivlina. Flera prototyper kommer att byggas och testas av de två parterna under det kommande året.
Detta är nu ytterligare en milstolpe på Volvo Pentas elektrifieringsresa, som en del av Volvokoncernens omfattande agenda för elektromobilitet. Ambitionen är att senast 2050 vara ett nollutsläppsföretag. För att stödja sina hållbarhetsmål påskyndar Volvo Penta sina ansträngningar att nå nollutsläpp – genom fossilfria, förnybara bränslen, hybrid- och elteknik.
Det är här levereransen och integrerationen av bolagets elektriska drivlina i den första av en serie prototyper av helt elektriska terminaltraktorer till den amerikanska kunden TICO kommer in i spelet. TICO kommer att testa prototyperna med en mängd stora partners i US Navy.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Dagens stora nyhet framför allt med bäring på fordonsbatterisidan är att Siemens och LG Energy Solution undertecknat ett samförståndsavtal: Poängen är Siemens och LG Energy Solution tillsammans ska utveckla lösningar för intelligentare, smidigare och renare batteriproduktion.
Detta samarbete kommer, menar man, ”att minimera koldioxidavtrycket i leveranskedjan och stödja ESG-mål (”Environmental, Social and Governance).”
Partnerskapens första anläggning för att etablera detta samarbete blir vid Ultium Cells LLC, beläget i Tennessee, USA, vilket är en joint venture-anläggning mellan LGES och General Motors. Men på sikt och enligt villkoren i avtalet - som undertecknades av Cedrik Neike, styrelseledamot för Siemens AG och CEO för Siemens Digital Industries och Young Soo Kwon, CEO för LG Energy Solution och vid LGES huvudkontor i Seoul - planerar de två företagen att vidta åtgärder för att främja processen för batteritillverkningsintelligens vid LGES produktionsanläggningar över hela världen.
- Framtiden för kolneutral mobilitet kräver högpresterande batterier. De är i hjärtat av elfordonsmarknaden. Siemens och LG ES kommer att arbeta med kvantsprång inom batteritillverkning. Vi är stolta över att teknologin från Siemens möjliggör denna betydelsefulla transformation, sa Cedrik Neike i en kommentar i samband med en signeringsceremoni.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Årets GKN-stipendiat har utsetts och mottagaren är Chamara Kumara. Han är forskare inom produktionsteknik och metoden additiv tillverkning på Högskolan Väst. Enligt nomineringen har han en förmåga att både se till utvecklingen av kunskap rent forskningsmässigt samtidigt som han knyter ihop detta med industrins behov.
- Jag är väldigt glad och tacksam över att ha tilldelats GKN-stipendiet. Jag har haft fantastiska handledare och arbetar nära bland annat GKN som är mycket inspirerande. Jag är ödmjuk inför framtiden och vill verkligen tacka och framhålla allt det lagarbete som sker i vår forskningsmiljö, säger Chamara Kumara.
Additiv tillverkning revolutionerar tillverkningsindustrin. Men med additiv tillverkning följer också behov av nya materialkunskaper, inte minst ifråga om legering ("Alloy") 718 som är en av de mest använda inom gasturbinindustrin. Under den additiva tillverkningen utsätts legeringen för höga temperaturer. Det gäller vid både den additiva processen och efterbehandlingen. Temperatur och tid är två parametrar som har avgörande betydelse för den slutliga mikrostrukturen, och den är i sin tur avgörande för materialegenskaperna.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

I den nyligen avslutade företagsforskarskolan Sicomap vid Högskolan Väst har industridoktorander forskat i nära samverkan med elva industriföretag.
– De här personerna har utvecklat specialistkompetens inom produktionstekniska frågor som är relevanta för företagen. Majoriteten av dem driver nu andra forskningsuppdrag på företagens FoU-avdelningar, säger Per Nylén, professor och ansvarig för Sicomap på Högskolan Väst.
Totalt har 11 industriföretag engagerat 20 doktorander mellan 2012 och 2021. Hittills har 15 av dem hunnit ta sin doktorsexamen. Industridoktoranderna har studerat på Högskolan Västs forskarutbildning, parallellt med att de varit anställda av ett företag. Doktorandernas forskning har baserats på företagens olika behov av ny specialistkunskap inom specifika frågor. I den nyligen avslutade företagsforskarskolan Sicomap vid Högskolan Väst har industridoktorander forskat i nära samverkan med elva industriföretag.
– De här personerna har utvecklat specialistkompetens inom produktionstekniska frågor som är relevanta för företagen. Majoriteten av dem driver nu andra forskningsuppdrag på företagens FoU-avdelningar, säger Per Nylén, professor och ansvarig för Sicomap på Högskolan Väst.
Totalt har 11 industriföretag engagerat 20 doktorander mellan 2012 och 2021. Hittills har 15 av dem hunnit ta sin doktorsexamen. Industridoktoranderna har studerat på Högskolan Västs forskarutbildning, parallellt med att de varit anställda av ett företag. Doktorandernas forskning har baserats på företagens olika behov av ny specialistkunskap inom specifika frågor.
Bland de företag man samarbetat med i projektet finns Sandvik Coromant, Scania CV, SECO Tools och Volvo CE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Det blir inte så överraskande Göteborg som blir etableringsort för ett gemensamt FoU-center när Volvo Cars och Northvolt går vidare i sitt ”joint venture” för utveckling och hållbar produktion av batterier för nästa generation av rena elbilar från Volvo.
När man idag meddelar att Volvo Cars och Northvolt kommer att öppna ett gemensamt forsknings- och utvecklingscenter (FoU) i Göteborg, är det en del av en investering på totalt 30 miljarder kronor i batteriutveckling och -tillverkning. Vad gäller deras kommande gemensamma batteritillverkningsanläggning är Volvo Cars och Northvolt i slutfasen av en urvalsprocess för att hitta en lämplig plats i Europa.
FoU-centret, som kommer att tas i drift 2022, kommer att skapa några hundra arbetstillfällen i Göteborg och positionerar Volvo Cars som ett av få fordonsmärken som gör utveckling och produktion av battericeller till en del av sin totala tekniska förmåga.
- Vårt partnerskap med Northvolt säkrar leveransen av högkvalitativa, hållbart producerade batterier för nästa generation av rena elektriska Volvobilar, säger Volvo Cars-chefen, Håkan Samuelsson. Det kommer att stärka vår kärnkompetens och vår position i omvandlingen till ett helt elbilsföretag.
Relaterat till PLM- och automationsbitarna har Northvolt hittills lutat sig tungt mot Siemens Digital Industries och ABB som huvudinslag när man bygger upp produktionsstrukturer i sina anläggningar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Enligt en färsk rapport från Silo AI, ett av Europas största privata AI-laboratorier, är Sveriges styrkor på AI-området det stora antalet AI-initiativ, den dynamiska ekonomin och den välutbildade arbetskraften.
Det handlar om den första omfattande marknadsöversikten över användandet av artificiell intelligens i de nordiska länderna. I denna AI-statusrapporten (”Nordic State of AI”), finns bidrag från fyra nordiska länder, Finland, Sverige, Norge och Danmark, inklkusive material från bl a AI Sweden, KTH och Högskolan i Halmstad, Aalto Universitetet i Finland och Finnish Center for Artificla Intelligence FCAI. Det är till sin karaktär en årsrapport som ger en omfattande översikt över AI-marknaderna och visar hur artificiell intelligens används inom olika branscher.
- Företagen använder i ökande grad AI som del av sin kärnverksamhet för att säkerställa att deras produkter och tjänster kan förbli konkurrenskraftiga även i framtiden, säger Anna Mossberg, VD för Silo AI i Sverige.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Det finns förstås en rad dynamiska situationer när det gäller autonoma fordon, som kräver mycket av förståelse av AI-lösningarna (Artificiell Intelligens) som styr systemen för självkörning. Ponera t ex att en cyklist skyms i några sekunder av en bil. En vanlig situation i trafiken som dagens självkörande bilar inte klarar av att hantera – för i just det ögonblicket har cyklisten slutat att existera.
Denna och liknande situationer menar sig forskare vid Örebro universitet ha utvecklat lösningar för.
– Vi har lyckats utveckla ett nytt sätt för självkörande fordon att förstå och förklara dynamiken i vår värld, precis som vi människor kan göra, säger Mehul Bhatt, professor i datavetenskap vid lärosätet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Ett av de mer spännande svenskbaserade avancerade forskningsprojekten är den sameuropeiska storsatsningen ESS, eller European Spallation Source, en flervetenskaplig forskningsanläggning i Lund. Det handlar om en enorm proton-acccelerator lokaliserad i Lund med en budget somm initialt låg på runt 18 miljarder kronor. I denna spallationsanläggning accelereras protoner till nästan ljusets hastighet i en acceleratortunnel. Anläggningen är baserad på en neutronkälla, där kaskader av neutroner framkallas genom spallation - en teknik där protoner med hög energi och hastighet "spjälkar" ut neutroner ur volfram. Värdet ligger i att man med denna anläggning får precisionsverktyg för att genomföra materialforskning inom en rad vetenskaper, som strukturkemi, biologi, ingenjörsvetenskaper, arkeologi och geofysik.
Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.
Med ett speciellt GISANS-instrument (”Grazing-incidence small-angle scattering”) kommer forskare i detalj kunna analysera hur en neutronstråle sprids när den reflekteras mot olika ytor.
När det gäller PLM-aspekterna i bygget av denna anläggning är det Dassault Systemes lösningar som använts.
Klicka på rubriken för att läsa mer.