FoU

Dagens stora nyhet framför allt med bäring på fordonsbatterisidan är att Siemens och LG Energy Solution undertecknat ett samförståndsavtal: Poängen är Siemens och LG Energy Solution tillsammans ska utveckla lösningar för intelligentare, smidigare och renare batteriproduktion.
Detta samarbete kommer, menar man, ”att minimera koldioxidavtrycket i leveranskedjan och stödja ESG-mål (”Environmental, Social and Governance).”
Partnerskapens första anläggning för att etablera detta samarbete blir vid Ultium Cells LLC, beläget i Tennessee, USA, vilket är en joint venture-anläggning mellan LGES och General Motors. Men på sikt och enligt villkoren i avtalet - som undertecknades av Cedrik Neike, styrelseledamot för Siemens AG och CEO för Siemens Digital Industries och Young Soo Kwon, CEO för LG Energy Solution och vid LGES huvudkontor i Seoul - planerar de två företagen att vidta åtgärder för att främja processen för batteritillverkningsintelligens vid LGES produktionsanläggningar över hela världen.
- Framtiden för kolneutral mobilitet kräver högpresterande batterier. De är i hjärtat av elfordonsmarknaden. Siemens och LG ES kommer att arbeta med kvantsprång inom batteritillverkning. Vi är stolta över att teknologin från Siemens möjliggör denna betydelsefulla transformation, sa Cedrik Neike i en kommentar i samband med en signeringsceremoni.
Klicka på rubriken för att läsa mer på PLM&ERP News.

Årets GKN-stipendiat har utsetts och mottagaren är Chamara Kumara. Han är forskare inom produktionsteknik och metoden additiv tillverkning på Högskolan Väst. Enligt nomineringen har han en förmåga att både se till utvecklingen av kunskap rent forskningsmässigt samtidigt som han knyter ihop detta med industrins behov.
- Jag är väldigt glad och tacksam över att ha tilldelats GKN-stipendiet. Jag har haft fantastiska handledare och arbetar nära bland annat GKN som är mycket inspirerande. Jag är ödmjuk inför framtiden och vill verkligen tacka och framhålla allt det lagarbete som sker i vår forskningsmiljö, säger Chamara Kumara.
Additiv tillverkning revolutionerar tillverkningsindustrin. Men med additiv tillverkning följer också behov av nya materialkunskaper, inte minst ifråga om legering ("Alloy") 718 som är en av de mest använda inom gasturbinindustrin. Under den additiva tillverkningen utsätts legeringen för höga temperaturer. Det gäller vid både den additiva processen och efterbehandlingen. Temperatur och tid är två parametrar som har avgörande betydelse för den slutliga mikrostrukturen, och den är i sin tur avgörande för materialegenskaperna.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

I den nyligen avslutade företagsforskarskolan Sicomap vid Högskolan Väst har industridoktorander forskat i nära samverkan med elva industriföretag.
– De här personerna har utvecklat specialistkompetens inom produktionstekniska frågor som är relevanta för företagen. Majoriteten av dem driver nu andra forskningsuppdrag på företagens FoU-avdelningar, säger Per Nylén, professor och ansvarig för Sicomap på Högskolan Väst.
Totalt har 11 industriföretag engagerat 20 doktorander mellan 2012 och 2021. Hittills har 15 av dem hunnit ta sin doktorsexamen. Industridoktoranderna har studerat på Högskolan Västs forskarutbildning, parallellt med att de varit anställda av ett företag. Doktorandernas forskning har baserats på företagens olika behov av ny specialistkunskap inom specifika frågor. I den nyligen avslutade företagsforskarskolan Sicomap vid Högskolan Väst har industridoktorander forskat i nära samverkan med elva industriföretag.
– De här personerna har utvecklat specialistkompetens inom produktionstekniska frågor som är relevanta för företagen. Majoriteten av dem driver nu andra forskningsuppdrag på företagens FoU-avdelningar, säger Per Nylén, professor och ansvarig för Sicomap på Högskolan Väst.
Totalt har 11 industriföretag engagerat 20 doktorander mellan 2012 och 2021. Hittills har 15 av dem hunnit ta sin doktorsexamen. Industridoktoranderna har studerat på Högskolan Västs forskarutbildning, parallellt med att de varit anställda av ett företag. Doktorandernas forskning har baserats på företagens olika behov av ny specialistkunskap inom specifika frågor.
Bland de företag man samarbetat med i projektet finns Sandvik Coromant, Scania CV, SECO Tools och Volvo CE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Det blir inte så överraskande Göteborg som blir etableringsort för ett gemensamt FoU-center när Volvo Cars och Northvolt går vidare i sitt ”joint venture” för utveckling och hållbar produktion av batterier för nästa generation av rena elbilar från Volvo.
När man idag meddelar att Volvo Cars och Northvolt kommer att öppna ett gemensamt forsknings- och utvecklingscenter (FoU) i Göteborg, är det en del av en investering på totalt 30 miljarder kronor i batteriutveckling och -tillverkning. Vad gäller deras kommande gemensamma batteritillverkningsanläggning är Volvo Cars och Northvolt i slutfasen av en urvalsprocess för att hitta en lämplig plats i Europa.
FoU-centret, som kommer att tas i drift 2022, kommer att skapa några hundra arbetstillfällen i Göteborg och positionerar Volvo Cars som ett av få fordonsmärken som gör utveckling och produktion av battericeller till en del av sin totala tekniska förmåga.
- Vårt partnerskap med Northvolt säkrar leveransen av högkvalitativa, hållbart producerade batterier för nästa generation av rena elektriska Volvobilar, säger Volvo Cars-chefen, Håkan Samuelsson. Det kommer att stärka vår kärnkompetens och vår position i omvandlingen till ett helt elbilsföretag.
Relaterat till PLM- och automationsbitarna har Northvolt hittills lutat sig tungt mot Siemens Digital Industries och ABB som huvudinslag när man bygger upp produktionsstrukturer i sina anläggningar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Enligt en färsk rapport från Silo AI, ett av Europas största privata AI-laboratorier, är Sveriges styrkor på AI-området det stora antalet AI-initiativ, den dynamiska ekonomin och den välutbildade arbetskraften.
Det handlar om den första omfattande marknadsöversikten över användandet av artificiell intelligens i de nordiska länderna. I denna AI-statusrapporten (”Nordic State of AI”), finns bidrag från fyra nordiska länder, Finland, Sverige, Norge och Danmark, inklkusive material från bl a AI Sweden, KTH och Högskolan i Halmstad, Aalto Universitetet i Finland och Finnish Center for Artificla Intelligence FCAI. Det är till sin karaktär en årsrapport som ger en omfattande översikt över AI-marknaderna och visar hur artificiell intelligens används inom olika branscher.
- Företagen använder i ökande grad AI som del av sin kärnverksamhet för att säkerställa att deras produkter och tjänster kan förbli konkurrenskraftiga även i framtiden, säger Anna Mossberg, VD för Silo AI i Sverige.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Det finns förstås en rad dynamiska situationer när det gäller autonoma fordon, som kräver mycket av förståelse av AI-lösningarna (Artificiell Intelligens) som styr systemen för självkörning. Ponera t ex att en cyklist skyms i några sekunder av en bil. En vanlig situation i trafiken som dagens självkörande bilar inte klarar av att hantera – för i just det ögonblicket har cyklisten slutat att existera.
Denna och liknande situationer menar sig forskare vid Örebro universitet ha utvecklat lösningar för.
– Vi har lyckats utveckla ett nytt sätt för självkörande fordon att förstå och förklara dynamiken i vår värld, precis som vi människor kan göra, säger Mehul Bhatt, professor i datavetenskap vid lärosätet.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Ett av de mer spännande svenskbaserade avancerade forskningsprojekten är den sameuropeiska storsatsningen ESS, eller European Spallation Source, en flervetenskaplig forskningsanläggning i Lund. Det handlar om en enorm proton-acccelerator lokaliserad i Lund med en budget somm initialt låg på runt 18 miljarder kronor. I denna spallationsanläggning accelereras protoner till nästan ljusets hastighet i en acceleratortunnel. Anläggningen är baserad på en neutronkälla, där kaskader av neutroner framkallas genom spallation - en teknik där protoner med hög energi och hastighet "spjälkar" ut neutroner ur volfram. Värdet ligger i att man med denna anläggning får precisionsverktyg för att genomföra materialforskning inom en rad vetenskaper, som strukturkemi, biologi, ingenjörsvetenskaper, arkeologi och geofysik.
Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.
Med ett speciellt GISANS-instrument (”Grazing-incidence small-angle scattering”) kommer forskare i detalj kunna analysera hur en neutronstråle sprids när den reflekteras mot olika ytor.
När det gäller PLM-aspekterna i bygget av denna anläggning är det Dassault Systemes lösningar som använts.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PRODUKTUTVECKLING. Teknologi och teknik ger som ger Volvo Cars tillgång till lösningar som kan bidra till att göra bilar säkrare och revolutionerar användarupplevelsen i bilen – det är poängen i den investering som den svensk-kinesiska fordonsutvecklaren nu annonserar. Mer exakt är det Volvo Cars Tech Fund som satsat pengar i det israeliska optik- och bildteknologiska uppstartsbolaget Spectralics. Teknikfonden är Volvo Cars investeringsarm för riskkapitalsatsningar.
Spectralics har sin bakgrund inom flyg- och rymdteknologi och skapar avbildnings- och optisk infrastruktur som spänner tunnfilmslager över material, hårdvara och mjukvara, vilket möjliggör en mängd olika avancerade optiska funktioner som integration av holografiska lösningar i vindrutorna.
En av kärnlösningarna är ”multi-layered thin combiner” (MLTC), vilket är en ny typ av tunn optisk "film", som är applicerbar på genomskinliga ytor av alla former och storlekar. Tekniken är integrerad i en bils vindruta eller fönster och kan användas för att lägga över bilder på glaset.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Att det finns ett ”mötesunderskott” inom många branscher efter Covid-19 är glasklart. Det blev bl a av detta en ovanligt stor uppslutning när Automationsdagen äntligen kunde genomföras på plats på Innovatumområdet i Trollhättan. Drygt 100 företag och 260 deltagare möttes den 18 november för att ta del av det senaste inom automation och digitalisering för tillverkningsindustrin.
– Den stora uppslutningen visar att utöver intresset att hitta smarta tekniklösningar också finns ett stort behov efter Covid-restriktionerna att komma utanför företagets fyra väggar och få input från andra, kommenterar Jan Oscarsson, projektledare för Automationsdagen, Innovatum Science Park.
Det årliga eventet Automationsdagen har lockat besökare från teknikföretag, industri, forskare och högskolestudenter sedan 2014. Automationsdagen var i år en del av Tech InWest Sweden – årets stora tillväxtevent inom industriell teknik.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PRODUKTUTVECKLING. Hållbarhetslösningar på energisidan är i högsta grad ett tidens tecken. Ett i sammanhanget spännande projekt är det som idag annonseras av teknikkonsulten Semcon: Tillsammans med norska Hystar ska man utvecklar Semcon ny teknik för vätgasproduktion.
Projektet har som. utgångspunkt att hitta lösningar som öka mängden vätgas som kan produceras genom elektrolys med över 150 % jämfört med dagens elekrolysteknologi – utan att använda mer energi.
– Elektrolystekniken vi utvecklar tillsammans kommer göra det möjligt för Hystar att producera mycket energieffektiva elektrolysörer, med potential att minska kapitalkostnaden för elektrolys med upp till 60 %. Det här är något som världen verkligen behöver, säger Tommy Ekman, tekniskt ansvarig och projektledare på Semcon.
Klicka på rubriken för att läsa mer.