FoU

Inte så oväntat hamnade till slut Volvo Cars och Northvolts planerade batterifabrik i Göteborg. När Göteborgs Stad idag avslöjar att man tecknat en avsiktsförklaring med Volvo Cars och Northvolt om etablering av en ny fabrik för produktion av litiumjonbatterier så lokaliseras den i direkt anslutning till Volvos befintliga Torslanda-fabrik.
Batterifabriken ska börja driftsättas under 2025 och fullt utbyggd leverera batterier till närmare en halv miljon bilar årligen. Fabriken kommer att sysselsätta uppåt 3000 personer inom produktion, stöd och ledning och bli den första produktionsanläggningen inom ramen för ett nytt samägt bolag. Volvo Cars och Northvolt investerar 30 miljarder kronor i sitt joint venture.
– Att etablera denna gigafabrik i Göteborg är ett avgörande steg, både för att fortsätta att transformera en av de mest dynamiska fordonsregionerna i världen, och för att bli den ledande globala leverantören av hållbara batterier, säger Peter Carlsson, medgrundare och VD för Northvolt.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Olov Andersson, tidigare en s k WASP-doktorand från Linköpings universitet, som idag innehar ett WASP-finansierat postdoktorat vid ETH Zürich, har tilldelats ”WASP Alumi of the year 2021”.
WASP är en förkortning av Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, och är en kraftfull satsning på grundforskning, utbildning och rekrytering inom autonoma system och mjukvaruutveckling placerad vid Chalmers, KTH, Umeå, Lunds och Linköpings universitet, med Linköpings universitet som värduniversitet. Den totala satsningen uppgår till 5,5 miljarder kronor under 14 år, fram till 2029
Genom utmärkelsen ”Alumni of the Year” uppmärksammar WASP individer som har utmärkt sig inom WASP genom att generera ett enastående vetenskapligt genomslag, såväl som bidrag till programmet genom engagemang i WASP-gemenskapen.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Det nya bachelorprogrammet International Mechanical Engineering är populärt och inför utbildningsstarten är inte mindre än 43 nya studenter registrerade på programmet på Högskolan Väst. Denna vecka börjar de komma till Trollhättan och campus.
Den treåriga utbildningen tycks också locka många internationella studenter. Det som gör programmet unikt är att eleverna erbjuds en bred, relevant utbildning som gör dem till attraktiva maskiningenjörer. Det är ett internationellt, tvärvetenskapligt program som är utformat i samarbete med industrin, för att förbereda studenter för arbete eller avancerade studier i integrerade system.
- Vi är verkligen glada över responsen. Vårt nya program innehåller kurser inom flera områden: robotik, automation, logistik, materialvetenskap och tillverkningsteknik och det har enligt mig varit nyckeln till framgång. Framtidens ingenjörer vet att det är förmågan att vara mångsidig och väl förberedd inom multidisciplinära ingenjörsområden som kommer att öppna för framtida arbetsmöjligheter, säger Asun Valiente, programansvarig på Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsaa mer.

Hållbarhetslösningar inom alla områden är ett superhett ämne. Ett intressant exempel är att ett av världens ledande datacenter-företag, amerikanska Vertiv, nu ansluter sig till RISE partnerprogram för utveckling av datacenter. Det strategiska samarbetet ska bidra till utvecklingen av hållbara lösningar som återanvändning av värme och alternativa kraftkällor. Medgrundare till partnerskapsprogrammet är f ö en rad namnkunniga aktörer på IT-arenan, som Ericsson, Facebook, Vattenfall, ABB och Luleå Tekniska Universitet.
Datacenterforskningen på RISE drivs vid ICE Datacenter i Luleå. Här samarbetar RISE med näringsliv, akademi och offentlighet med branschnära forsknings- och utvecklingsarbete med ett övergripande syfte att bidra till en hållbar tillväxt genom konkurrenskraft och nytänkande.
- Samarbetet med Vertiv hjälper oss att komma närmare branschens behov och stärker vår dialog och det direkta samarbetet. Vi vill förstå branschens behov för att fortsätta utveckla vår ledande roll, i samarbete med våra partners, säger Tor Björn Minde, RISE, som leder ICE Datacenter.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

”Gröna moln”, energieffektivisering av produkter, ökad klimatkunskap genom mikroutbildningar och ”greenfluencers” är några av de trender som under 2022 kommer att bidra till en mer hållbar framtid.
Det menar man i alla fall i rapporten Tech Trends 2022. Varningsklockorna för klimatet ringer allt högre samtidigt som teknikutveckling för att avhjälpa krisen pågår för fullt. Det här har man tagit fast på telekombolaget Telenors globala forskningsavdelning, som står bakom rapporten, vilken täcker in trender inom teknik och digitalisering.
– Allt fler människor och samhällen har insikten att vi måste agera nu för att stoppa klimatförändringar och miljöförstöring. För oss på Telenor är det viktigt att förstå hur vi undviker att teknik är en del av problemet, utan snarare ett bidrag till den gröna omställningen, säger Magdalena Aspengren, hållbarhetschef på Telenor Sverige, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Högskolan Västs forskningsmiljö Primus får en fin julklapp i form av ett anslag på närmare 74 miljoner kronor. Pengarna kommer från KK-stiftelsen och avser verksamhet under 2022. Finansieringen gör det möjligt att driva elva nya forskningsprojekt inom produktionsteknik och lärande. Det största projektet handlar om att vidareutveckla spetsforskningen inom svetsbaserad additiv tillverkning. Flera nya forskningssatsningar kan också startas.
Vid sidan av de 74 miljonerna från KK-stiftelsen kommer i verksamheten involverade företag att bidra med omkring 60 miljoner kronor. Tillsammans med högskolas egna medel motsvarar det totalt drygt 145 miljoner kronor.
– Projekten som beviljats pengar är viktiga byggstenar för att kunna stärka svensk industri i omställningen till digitaliserad hållbar produktion, säger Lennart Malmsköld, programchef för Primus vid Högskolan Väst.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PRODUKTUTVECKLING. Ett svenskt antennsystem som byggts i Göteborg kommer att användas i ett av världens största rymdprojekt - James Webb Space Telescope. Hubble-teleskopets efterföljare kommer att titta in i universums äldsta och mest avlägsna områden för att studera några av de första stjärnorna och galaxerna som bildades efter Big Bang för mer än 13,5 miljarder år sedan.
Teleskopet är ett gemensamt projekt av NASA, Europeiska rymdorganisationen ESA och Canadian Space Agency. Det planeras att skjutas upp från den europeiska rymdbasen i Kourou, Franska Guyana, med en Ariane 5-raket den 24 december 2021.
RUAG Spaces antennsystem kommer att skicka alla data som samlas in av världens största rymdteleskop tillbaka till jorden. Ett separationssystem från Linköping kommer att placera NASAs observatorium - Hubble-teleskopets efterföljare - i rymden.
Uppskjutningen sker den 24 december.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Ensam kan förstås vara stark, men i dagens allt komplexare och därmed kostsammare utveckling inom ramen för nya teknologier, har samarbete mellan flera parter visat att flera kan vara ännu starkare. Här kommer ett exempel till: ABB och Amazon Web Services (AWS) har tillsammans utvecklaren av bl a eldrivlinor för gruvfordonsdrift, MEDATech, tagit fram en lösning för säkert utbyte av driftsdata för produktionsoptimering. Det är poängen med ett initiativ som syftar till att visa tillförlitlighet, effektivitet och skalbarhet när gruvoperatörer går mot helelektriska lösningar och nollutsläpp.
Nu ska man ta nästa steg vilket handlar om att ABB, MEDATech och AWS kommer att samla in och analysera fordonsdata under lastbilstestning, med ambitionen att slutligen implementera systemet i en riktig gruvmiljö.
- Tillsammans har vi visat en helt integrerad lösning för gruvoperatörer för att kombinera data från elfordon och drift för att maximera deras effektivitet och bidra till deras hållbarhetsmål. Genom detta samarbete kan vi nu leverera den här lösningen till våra kunder över hela världen, vilket ger flexibilitet, skalbarhet och säkerhet i molnet, säger Flemming Kongsberg, direktör, Global ISV Alliances, AWS.
I en första demonstration har ABB Ability Operations Management System (OMS) redan integrerats med kraftfulla EV-drivlinsutvecklarens, MEDATech, molndatainsamlings-system på AWS. Telemetridata, inklusive batteristatus och laddningshastighet, överfördes i realtid från MEDATechs första 100-procentiga elektriska lastbil någonsin – ihopkopplad med ABB:s pilotlösning för snabbladdning, ABB Ability eMine FastCharge – samtidigt som datasäkerheten säkerställdes med hjälp av AWS' Internet of Things (IoT) tjänster.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Med eMobilitetens explosiva utveckling händer det intressanta saker, som att tuffa konkurrenter slår sig ihop för att utveckla lösningar som ligger i parternas gemensamma intresse. Exempelvis är det både extremt dyrt och komplext att skapa en effektiv laddinfrastruktur, vilket ger att ju fler som slår sig ihop om utvecklingsarbetet – desto mer kan man få ner utvecklingskostnaderna per part.
Detta är ett av flera viktiga skäl till dagens besked från svenska Volvo Group, tyska Daimler Truck och TRATON GROUP, med varumärkena Scania och MAN, att man tecknat ett avtal om att skapa ett ”joint venture” för att installera och driva en högpresterande offentligt laddningsnätverk för batterielektriska, tunga långdistanslastbilar och turistbussar över hela Europa.
Parterna konstaterar i detta att de är fast beslutna att, ”initiera och påskynda den nödvändiga uppbyggnaden av laddinfrastruktur för det ökande antalet kunder av elfordon i Europa och bidra till klimatneutrala transporter i Europa till 2050." Man noterar också att skapandet av joint venture är föremål för reglering godkännanden.
- Vi går från ord till handling och detta planerade joint venture med Daimler Truck och TRATON GROUP är ett viktigt steg i att forma en värld vi vill leva i. Innovativa partnerskap som dessa kommer att möjliggöra den välbehövliga förändringen som kommer att gynna våra kunder — och hela branschen. Detta är både en historisk milstolpe i omvandlingen mot fossilfria transporter och ett genombrott som visar Volvokoncernens engagemang för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser år 2040 och en rullande flotta med nollutsläpp senast år 2050, säger Volvochefen, Martin Lundstedt, i en kommentar.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

PRODUKTUTVECKLING. Volvo Penta meddelade idag att man tillsammans med TICO slutför bygget av de första terminaltraktor-prototyperna, som drivs av Volvo Pentas elektriska drivlina. Flera prototyper kommer att byggas och testas av de två parterna under det kommande året.
Detta är nu ytterligare en milstolpe på Volvo Pentas elektrifieringsresa, som en del av Volvokoncernens omfattande agenda för elektromobilitet. Ambitionen är att senast 2050 vara ett nollutsläppsföretag. För att stödja sina hållbarhetsmål påskyndar Volvo Penta sina ansträngningar att nå nollutsläpp – genom fossilfria, förnybara bränslen, hybrid- och elteknik.
Det är här levereransen och integrerationen av bolagets elektriska drivlina i den första av en serie prototyper av helt elektriska terminaltraktorer till den amerikanska kunden TICO kommer in i spelet. TICO kommer att testa prototyperna med en mängd stora partners i US Navy.
Klicka på rubriken för att läsa mer.