Kvalitetsarbete

En av de senaste årens intressantaste innovationer inom produktutveckling handlar om generativ design. Men har det slagit igenom i användarledet?
Tveksamt, trots att tanken bakom generativt är i grund och botten är mycket sympatisk och rätt använt, tidsbesparande. En poäng är att man med generativ design kan skapa vassare produkter med hjälp av designmjukvarans algoritmer. Detta i en iterativ process där programmet tar fram flera förslag som uppfyller de lösningar vars parametrar man i förväg matat in. Istället för att konstruera en del eller part och sedan använda t ex hållfasthetsanalys för att kontrollera att produkten uppnått önskade egenskaper, kan generativ design i ett slag i en enda kombination av kapabiliteter vända upp och ner på detta flerstegade arbetssätt. Istället kan designern fokusera på att finjustera genom att välja specifika utdata eller ändra ingångsvärden, intervall och distribution. Utfallet av detta blir en optimerad produkt som är svår att matcha med den vanliga ”manuella” processen..
Det hela låter rationellt till tusen, inte minst i skenet av genomslaget som är på väg när det gäller 3D-printade delar.
Autodesk var att av de första PLM-utvecklarna som systematiskt gick igång på detta och tog fram lösningar. Senare har andra följt efter, men det hindrar nu inte att genombrottet för generativt låter vänta på sig. Detta tänker Autodesk nu göra något åt:
I ett drag som säkerligen kommer att göra generativ design mer tillgänglig för fler ingenjörer sänker Autodesk det fasta priset till 1600 dollar, motsvarande 13600 svenska kronor.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

PRODUKTUTVECKLING. Intelligenta bromssystem för bilar, med uppkopplade däck som kommunicerar med fordonets styrsystem, finns det? Klart är i alla fall att Goodyear Tire & Rubber Company och den nederländska forskningsorganisationen TNO samarbetar på ett demonstrationsfordon, som ska testa effekterna av detta.
Genom att koppla samman Goodyears intelligenta däck med ett fordons ABS-system (låsningsfria bromsar) kan inbromsningsförmågan optimeras utifrån situationen och däckets tillstånd, samtidigt som fordonets styrbarhet förbättras. Tidigare studier från Goodyear visar att integrationen av dessa två komponenter kan minska förlusten av bromsprestanda med cirka 30%.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Att tyska Bosch ligger väl till och agerar proaktivt i AI och smarta fabriksupplägg har varit tydligt under en längre tid. Idag tar man ytterligare ett steg i detta och öppnar en fullt uppkopplad, datadriven och självoptimerande fabrik för kiselplattor i Dresden. Det blir en av världens modernaste fabriker på detta område.
Ett digitalt tvillingupplägg, med en kopia av den fysiska fabriken, spelar en viktig roll i upplägget, liksom enorma mängder genererade dat som hanteras, analyseras, utvärderas och åtgärdas via AI-lösningar.
Högautomatiserade och fullt uppkopplade maskiner och integrerade processer, i kombination med lösningar baserade på artificiell intelligens (AI), ska göra Dresden-anläggningen till en smart fabrik och en banbrytare inom Industri 4.0. Den tekniskt avancerade anläggningen invigdes officiellt idag, i digital närvaro av Tysklands förbundskansler Angela Merkel, EU-kommissionens verkställande vice ordförande Margrethe Vestager och Sachsens ministerpresident Michael Kretschmer.
Klicka på rubriken för att läsa mer om denna toppmoderna anläggning som definitivt har potentialen att spela en huvudroll för t ex Europas fordonsindustri, som har haft problem med att leveranser av halvledare.

I stålföretaget SSAB genereras enorma mängder data, varje sekund, året om. Ett ambitiöst arbete för att verkligen få ut värde av alla data inbegriper både nya tekniklösningar och nya sätt att se på verksamheten. Carl Orrling på SSABs Europadivision berättade om hur det går till under SAS Institutes konferens SAS Global Forum i slutet av maj.
Det är många olika faktorer som måste till för att få till användning av data som i slutänden verkligen innebär en förbättrad verksamhet och bättre ekonomiskt resultat. Få vet det bättre än Carl Orrling, chef för forskning och utveckling på stålföretaget SSAB i Europa.
– Vi har genererat stora mängder data sedan 70-talet, när vi började automatisera vår stålproduktion. Vi har 45 större produktionsanläggningar i Europa, med hundratals motorer, ventiler, mätare, med mera, som producerar data, berättar Carl Orrling.
Klicka på rubriken för att läsa hela artikeln.

ABB har inom ramen för Abilityfamiljen en specifik MES-lösning (Manufacturing Execution System) för massa- och pappersprocessoptimering. Denna ska enligt ett nytt samarbetsavtal med det globala pappers- och massaföretaget Sappi implementeras i deras produktionsanläggningar över hela världen.
Satsningen är en del i ett stort digitalt transformationsprojekt som gäller alla Sappis anläggningar i Europa, Nordamerika och Sydafrika. Projektet har börjat och kommer att sträcka sig över flera år.
Implementeringen av ABB Ability MES kommer att möjliggöra förbättring av Sappis totala OEE, (Overall Equipment Efficiency) genom optimerad produktionsplanering och genomförande.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Electrification Hub heter ett industrikluster som samlar spetskompetens i östra Mellansverige och Stockholm kring gemensamma satsningar för att accelerera utvecklingen kring elektrifiering, energi och elektromobilitet för att driva på klimatomställningen i Sverige och internationellt.
Bakom organisationen står en rad kända marknads- och akademiska aktörer, som ABB, Epiroc, Northvolt, Scania, Volvo Construction Equipment, Uppsala universitet och RISE.
I dagarna har Electrification Hub lämnat in vad man kallar för ett, ”elektrifieringslöfte till regeringens elektrifieringskommission som visar hur aktörerna i Electrification Hub bidrar till fossilfria godstransporter och klimatmålen om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 samt minskning av utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till år 2030.”
Klicka på rubriken för att läsa mer.

ELBÅTAR. Han är ännu relativt okänd för den svenska allmänheten, men den saken kan komma att ändras under de kommande åren. Det handlar om Gustav Hasselskog, som 2014 grundade företaget Candela, inspirerad av superentreprenören Elon Musks enorma utväxling kring Tesla och deras elbilar. ”Är inte vanliga bensinbåtar egentligen katastrofalt miljöförstörande och onödigt dyra att använda,” undrade han. Svaret blev jakande och Hasselskog skred till handling.
Efter en så där fem år lång period med intensivt FoU-arbete knäckte Hasselskog och hans team formeln bakom världens första elbåt, som kan konkurrera med fossila bränslebåtar när det gäller hastighet och räckvidd. Batterier innehåller en begränsad mängd energi, men eftersom bärplanskonstruktionen under skrovet lyfter båten från vattnet möjliggörs en minskning av energiförbrukningen med ~ 75% är elektrifiering av båtliv möjliggjort utan kompromisser
Idag är hans Candela redo att bli globalt med sin bärplans- och elteknologi och i siktet just nu är Venedig och ”moto ondoso” - skador från vågor - från tusentals motorbåtar, som långsamt urholkar de ikoniska byggnaderna i Venedig. En svenskt designad elbåt som med bärplansteknik ”flyger” över vattnet kan vara svaret på stadens problem.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Modellbaserat ingenjörsarbete (MBE) och modellbaserad systemutveckling (MBSE) har under en längre tid varit i fokus inom produktutvecklingsarbetet på många företag. Skälen är flera men de viktigaste fördelarna kan kopplas till att ingenjörer och designers ofta använder en mängd olika programverktyg under produkternas utvecklingsprocesser. Dessa verktyg är sällan kopplade till produktutvecklingssystemet, vilket för med sig att mycket manuell teknik och förändringsprocesser, som ofta hanteras via e-post och kalkylblad, och som saknar spårbarhet. MBE möjliggör automatisering av dessa processer och hjälper till att hantera komplexiteten. På MBSE-sidan är spårbarhet relaterat till kravspecar genom användning av en systemmodell som den enda sanningskällan när det gäller att beskriva den utvecklade systemdesignen genom hela produktens livscykel.
Bland annat är det de här bitarna som är bakgrunden till CAE-ledarens, Ansys, köp av bolaget Phoenix Integration, som man hävdar är, ”den främsta leverantören av programvara som möjliggör modellbaserad teknik och modellbaserad systemteknik.”
Klicka på rubriken för att läsa mer.

Volkswagenägda NIRA Dynamics är ett av de där företagen som inte förekommer i presspalterna allt för ofta. Men bolaget, som har svenska rötter, är icke desto mindre en ledande aktör inom fordonstrafik när det gäller data om vägförhållanden.
Huvudkontoret ligger fortfarande i Linköping och man bygger sina produkter specialiserat på sensorfusion och utvecklar idag kostnadseffektiva säkerhets- och navigationslösningar för den globala fordonsindustrin, med aktörer som Audi, Volkswagen, Honda, Seat, Skoda, Volvo, Fiat och Renault på kundlistan.
Nu meddelar Nira att man har tecknat ett avtal med Global Weather Corporation (GWC), en världsledande leverantör av väderinformation med hög noggrannhet, för sina vägtillståndstjänster för bilindustrin.
Klicka på rubriken för att läsa mer.

AUTOMOTIVE/Produktutveckling. Volvokoncernen har tagit ett stort kliv framåt på hållbarhetsvägen. Beläget i Volvo CEs tekniska center i Eskilstuna har man dragit igång sitt första testlab, som också är det första stora steget framåt i företagets vätgassatsning, specifikt avsett för bränsleceller för tunga fordon och maskiner.
Laboratoriet är därmed den första anläggningen inom Volvokoncernen som testar kompletta bränslecellsenheter och blir därför ett viktigt bidrag till företagets utveckling inom bränslecellsteknik. Satsningen ska ses som ett led i företagets åtagande till Science Based Targets-initiativet – avgörande för att nå målen i Parisavtalet - och långsiktiga ambition om att vara helt fossilfritt år 2040.
- Bränslecellsteknik är en viktig drivkraft för hållbara lösningar för tyngre entreprenadmaskiner och den här investeringen är ett viktigt verktyg i vårt arbete för att nå målen i Science Based Targets, säger Toni Hagelberg, ”Head of Sustainable Power” på Volvo CE.
Klicka på rubriken för att läsa mer.