Forskare från Högskolan Väst utsedd till ÅRETS GKN-STIPENDIAT
Årets GKN-stipendiat har utsetts och mottagaren är Chamara Kumara. Han är forskare inom produktionsteknik och metoden additiv tillverkning på Högskolan Väst. Enligt nomineringen har han en förmåga att både se till utvecklingen av kunskap rent forskningsmässigt samtidigt som han knyter ihop detta med industrins behov.
- Jag är väldigt glad och tacksam över att ha tilldelats GKN-stipendiet. Jag har haft fantastiska handledare och arbetar nära bland annat GKN som är mycket inspirerande. Jag är ödmjuk inför framtiden och vill verkligen tacka och framhålla allt det lagarbete som sker i vår forskningsmiljö, säger Chamara Kumara.
Additiv tillverkning revolutionerar tillverkningsindustrin. Men med additiv tillverkning följer också behov av nya materialkunskaper, inte minst ifråga om legering ("Alloy") 718 som är en av de mest använda inom gasturbinindustrin. Under den additiva tillverkningen utsätts legeringen för höga temperaturer. Det gäller vid både den additiva processen och efterbehandlingen. Temperatur och tid är två parametrar som har avgörande betydelse för den slutliga mikrostrukturen, och den är i sin tur avgörande för materialegenskaperna.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
- Jag är väldigt glad och tacksam över att ha tilldelats GKN-stipendiet. Jag har haft fantastiska handledare och arbetar nära bland annat GKN som är mycket inspirerande. Jag är ödmjuk inför framtiden och vill verkligen tacka och framhålla allt det lagarbete som sker i vår forskningsmiljö, säger Chamara Kumara.
Additiv tillverkning revolutionerar tillverkningsindustrin. Men med additiv tillverkning följer också behov av nya materialkunskaper, inte minst ifråga om legering ("Alloy") 718 som är en av de mest använda inom gasturbinindustrin. Under den additiva tillverkningen utsätts legeringen för höga temperaturer. Det gäller vid både den additiva processen och efterbehandlingen. Temperatur och tid är två parametrar som har avgörande betydelse för den slutliga mikrostrukturen, och den är i sin tur avgörande för materialegenskaperna.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
E-mobilitet: Akuta krav på nollutsläpp bakom Volvo Penta och Danfoss Editrons nya samarbete inom...
Volvo Penta och Danfoss Editron-division har tecknat ett partnerskapsavtal med målet att driva på omvandlingen mot hållbara kraftlösningar inom den marina industrin. De två företagen delar en visionär tankegång för att ta den marina sektorn till nästa nivå inom marin e-mobilitet.
Partnerskapet, menar man, kommer att hjälpa båda företagen att ta nästa steg inom hållbara kraftlösningar för att leverera framtidssäker teknologi av högsta kvalitet och man påpekar i pressmaterialet också att den här nyheten stöder Volvokoncernens engagemang för Science Based Targets-initiativet, som gjordes i maj 2020. Detta handlade om företagets anpassning och framtidssäkrande i linje med ambitionerna i klimatavtalet från Paris.
Samtidigt är Danfoss för närvarande på en ambitiös resa för att bli CO2-neutral i alla sina globala verksamheter till 2030.
- Vår vision är att bli ledande inom hållbara kraftlösningar, där vi driver transformation på land och till sjöss mot ett mer hållbart samhälle. Genom att utnyttja styrkorna hos våra företag kommer vi att kunna tillhandahålla världsledande elektrifierade lösningar, säger Heléne Mellquist, VD för Volvo Penta.
- Den marina sektorn kräver akut nollutsläppslösningar, tillägger Kimmo Rauma, VP för Danfoss Editron-division.
Klicka på rubriken för att läsa mer om samarbetet.
Partnerskapet, menar man, kommer att hjälpa båda företagen att ta nästa steg inom hållbara kraftlösningar för att leverera framtidssäker teknologi av högsta kvalitet och man påpekar i pressmaterialet också att den här nyheten stöder Volvokoncernens engagemang för Science Based Targets-initiativet, som gjordes i maj 2020. Detta handlade om företagets anpassning och framtidssäkrande i linje med ambitionerna i klimatavtalet från Paris.
Samtidigt är Danfoss för närvarande på en ambitiös resa för att bli CO2-neutral i alla sina globala verksamheter till 2030.
- Vår vision är att bli ledande inom hållbara kraftlösningar, där vi driver transformation på land och till sjöss mot ett mer hållbart samhälle. Genom att utnyttja styrkorna hos våra företag kommer vi att kunna tillhandahålla världsledande elektrifierade lösningar, säger Heléne Mellquist, VD för Volvo Penta.
- Den marina sektorn kräver akut nollutsläppslösningar, tillägger Kimmo Rauma, VP för Danfoss Editron-division.
Klicka på rubriken för att läsa mer om samarbetet.
Nordisk status för artificiell intelligens: Mognad i världsklass, men ”svenska företag borde investera mer...
Enligt en färsk rapport från Silo AI, ett av Europas största privata AI-laboratorier, är Sveriges styrkor på AI-området det stora antalet AI-initiativ, den dynamiska ekonomin och den välutbildade arbetskraften.
Det handlar om den första omfattande marknadsöversikten över användandet av artificiell intelligens i de nordiska länderna. I denna AI-statusrapporten (”Nordic State of AI”), finns bidrag från fyra nordiska länder, Finland, Sverige, Norge och Danmark, inklkusive material från bl a AI Sweden, KTH och Högskolan i Halmstad, Aalto Universitetet i Finland och Finnish Center for Artificla Intelligence FCAI. Det är till sin karaktär en årsrapport som ger en omfattande översikt över AI-marknaderna och visar hur artificiell intelligens används inom olika branscher.
- Företagen använder i ökande grad AI som del av sin kärnverksamhet för att säkerställa att deras produkter och tjänster kan förbli konkurrenskraftiga även i framtiden, säger Anna Mossberg, VD för Silo AI i Sverige.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Det handlar om den första omfattande marknadsöversikten över användandet av artificiell intelligens i de nordiska länderna. I denna AI-statusrapporten (”Nordic State of AI”), finns bidrag från fyra nordiska länder, Finland, Sverige, Norge och Danmark, inklkusive material från bl a AI Sweden, KTH och Högskolan i Halmstad, Aalto Universitetet i Finland och Finnish Center for Artificla Intelligence FCAI. Det är till sin karaktär en årsrapport som ger en omfattande översikt över AI-marknaderna och visar hur artificiell intelligens används inom olika branscher.
- Företagen använder i ökande grad AI som del av sin kärnverksamhet för att säkerställa att deras produkter och tjänster kan förbli konkurrenskraftiga även i framtiden, säger Anna Mossberg, VD för Silo AI i Sverige.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
”En explosion av innovativa idéer”: Pandemin fortsätter förändra – fem trender för 2022
Vid den här tiden på året börjar det droppa ner trendlistor från många av de viktiga bolagen på IT-marknaden. Klart är att pandemin och dess effekter allmänt haft en enorm inverkan och utgjort ett starkt incitament till förändrade arbetssätt. De nya restriktioner från Folkhälsomyndigheten i skenet av den fjärde vågen av Coronavirusets muterade framfart lär inte minska denna typ av förändringseffekter och digitaliseringstransformationen.
Detta ger alltså återigen fart åt det snart två år långa experimentet med distans- och hemarbete. Påfrestande, absolut, men långt ifrån bara negativt, menar t ex Tim Minahan, exekutiv VP med ansvar för strategiutveckling på Citrix.
- Nej, det finns trots det som händer skäl för optimism när vi summerar våra lärdomar inför det nya året, säger han. Vi har redan tagit oss flera decennier framåt när det gäller nya sätt att tänka kring personalstrategier, arbetsmodeller och affärsmodeller och vi kan förvänta oss en explosion av innovativa idéer inom kort.
Här är hans tankar om trenderna för 2022; fem saker att planera för.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Detta ger alltså återigen fart åt det snart två år långa experimentet med distans- och hemarbete. Påfrestande, absolut, men långt ifrån bara negativt, menar t ex Tim Minahan, exekutiv VP med ansvar för strategiutveckling på Citrix.
- Nej, det finns trots det som händer skäl för optimism när vi summerar våra lärdomar inför det nya året, säger han. Vi har redan tagit oss flera decennier framåt när det gäller nya sätt att tänka kring personalstrategier, arbetsmodeller och affärsmodeller och vi kan förvänta oss en explosion av innovativa idéer inom kort.
Här är hans tankar om trenderna för 2022; fem saker att planera för.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
ESS-projektet i Lund: Nya SAGA-satsningen kan ge forskare unika kunskaper om ytor i cellväggar
Ett av de mer spännande svenskbaserade avancerade forskningsprojekten är den sameuropeiska storsatsningen ESS, eller European Spallation Source, en flervetenskaplig forskningsanläggning i Lund. Det handlar om en enorm proton-acccelerator lokaliserad i Lund med en budget somm initialt låg på runt 18 miljarder kronor. I denna spallationsanläggning accelereras protoner till nästan ljusets hastighet i en acceleratortunnel. Anläggningen är baserad på en neutronkälla, där kaskader av neutroner framkallas genom spallation - en teknik där protoner med hög energi och hastighet "spjälkar" ut neutroner ur volfram. Värdet ligger i att man med denna anläggning får precisionsverktyg för att genomföra materialforskning inom en rad vetenskaper, som strukturkemi, biologi, ingenjörsvetenskaper, arkeologi och geofysik.
Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.
Med ett speciellt GISANS-instrument (”Grazing-incidence small-angle scattering”) kommer forskare i detalj kunna analysera hur en neutronstråle sprids när den reflekteras mot olika ytor.
När det gäller PLM-aspekterna i bygget av denna anläggning är det Dassault Systemes lösningar som använts.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.
Med ett speciellt GISANS-instrument (”Grazing-incidence small-angle scattering”) kommer forskare i detalj kunna analysera hur en neutronstråle sprids när den reflekteras mot olika ytor.
När det gäller PLM-aspekterna i bygget av denna anläggning är det Dassault Systemes lösningar som använts.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
AUTOMOTIVE: Scanias nya motorplattform ger SUPER-effektiva drivlinor
PRODUKTUTVECKLING. I den största Scanialanseringen sedan introduktionen av bolagets nya 2016-program visar Scania inte bara upp en ny motorplattform – Super – utan även tjänster och uppdateringar avsedda att konsolidera företagets position som den ledande tillverkaren av tunga premiumlastbilar.
− Vi ser en transportindustri under stark förändring där kundernas önskan om den bästa driftsekonomin går hand-i-hand med kraven på hållbarhet, säger Alexander Vlaskamp, EVP och chef för Sales & Marketing. Vi på Scania har ställt siktet högre än kanske någon annan tillverkare. Inte för att vi tror att det kommer att bli enkelt, utan för att vi inte ser någon annan lösning än att faktiskt nå de klimatmål som sattes upp i Parisavtalet 2016 om att kraftigt begränsa utsläppen av växthusgaser.
Sammantaget blir det en rad förbättringar i Scanias utbud:
* Scanias nya drivlinor har hållbarhet i fokus med upp till 8 % bränslebesparing
* Investeringar på drygt 20 miljarder ska stärka Scanias ledarroll.
* Stora uppdateringar på chassi, axlar och tankar för ökad modularitet.
* Scanias Science Based Targets är ledstjärnan och ska nås med en mix av energieffektivitet, förnybara drivmedel och elektrifiering.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
− Vi ser en transportindustri under stark förändring där kundernas önskan om den bästa driftsekonomin går hand-i-hand med kraven på hållbarhet, säger Alexander Vlaskamp, EVP och chef för Sales & Marketing. Vi på Scania har ställt siktet högre än kanske någon annan tillverkare. Inte för att vi tror att det kommer att bli enkelt, utan för att vi inte ser någon annan lösning än att faktiskt nå de klimatmål som sattes upp i Parisavtalet 2016 om att kraftigt begränsa utsläppen av växthusgaser.
Sammantaget blir det en rad förbättringar i Scanias utbud:
* Scanias nya drivlinor har hållbarhet i fokus med upp till 8 % bränslebesparing
* Investeringar på drygt 20 miljarder ska stärka Scanias ledarroll.
* Stora uppdateringar på chassi, axlar och tankar för ökad modularitet.
* Scanias Science Based Targets är ledstjärnan och ska nås med en mix av energieffektivitet, förnybara drivmedel och elektrifiering.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Volvo Cars teknikfond investerar i optik- och bildteknikutvecklare av holografiska lösningar som kan integreras...
PRODUKTUTVECKLING. Teknologi och teknik ger som ger Volvo Cars tillgång till lösningar som kan bidra till att göra bilar säkrare och revolutionerar användarupplevelsen i bilen – det är poängen i den investering som den svensk-kinesiska fordonsutvecklaren nu annonserar. Mer exakt är det Volvo Cars Tech Fund som satsat pengar i det israeliska optik- och bildteknologiska uppstartsbolaget Spectralics. Teknikfonden är Volvo Cars investeringsarm för riskkapitalsatsningar.
Spectralics har sin bakgrund inom flyg- och rymdteknologi och skapar avbildnings- och optisk infrastruktur som spänner tunnfilmslager över material, hårdvara och mjukvara, vilket möjliggör en mängd olika avancerade optiska funktioner som integration av holografiska lösningar i vindrutorna.
En av kärnlösningarna är ”multi-layered thin combiner” (MLTC), vilket är en ny typ av tunn optisk "film", som är applicerbar på genomskinliga ytor av alla former och storlekar. Tekniken är integrerad i en bils vindruta eller fönster och kan användas för att lägga över bilder på glaset.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Spectralics har sin bakgrund inom flyg- och rymdteknologi och skapar avbildnings- och optisk infrastruktur som spänner tunnfilmslager över material, hårdvara och mjukvara, vilket möjliggör en mängd olika avancerade optiska funktioner som integration av holografiska lösningar i vindrutorna.
En av kärnlösningarna är ”multi-layered thin combiner” (MLTC), vilket är en ny typ av tunn optisk "film", som är applicerbar på genomskinliga ytor av alla former och storlekar. Tekniken är integrerad i en bils vindruta eller fönster och kan användas för att lägga över bilder på glaset.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Från 500 miljoner 2020 till en miljard 2021: Därför satsar snabbväxande Outnorth på nytt...
Svenska SAP meddelade idag att Outnorth - en snabbväxande nätbutik för friluftskläder och utrustning valt att satsa på en lösning från denna ledande affärssystemutvecklare. Under våren flyttades Outnorts lager, med tiotusentals produkter, till ett större automatiserat lager på Hisingen i Göteborg. Samtidigt bytte man affärssystem till SAP S/4HANA.
– För två år sedan omsatte vi 500 miljoner och 2021 kommer vi att omsätta över en miljard. Affärssystemet måste kunna stödja hela kundresan och med vår tillväxttakt hade vi innan systembytet aldrig kunnat skicka ut varorna till kunderna så snabbt som vi gör nu, säger Outnorths VD, Harald Ennen.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
– För två år sedan omsatte vi 500 miljoner och 2021 kommer vi att omsätta över en miljard. Affärssystemet måste kunna stödja hela kundresan och med vår tillväxttakt hade vi innan systembytet aldrig kunnat skicka ut varorna till kunderna så snabbt som vi gör nu, säger Outnorths VD, Harald Ennen.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
KONSULTERNA: Semcon i spännande utvecklingsprojekt kring ny vätgasteknik
PRODUKTUTVECKLING. Hållbarhetslösningar på energisidan är i högsta grad ett tidens tecken. Ett i sammanhanget spännande projekt är det som idag annonseras av teknikkonsulten Semcon: Tillsammans med norska Hystar ska man utvecklar Semcon ny teknik för vätgasproduktion.
Projektet har som. utgångspunkt att hitta lösningar som öka mängden vätgas som kan produceras genom elektrolys med över 150 % jämfört med dagens elekrolysteknologi – utan att använda mer energi.
– Elektrolystekniken vi utvecklar tillsammans kommer göra det möjligt för Hystar att producera mycket energieffektiva elektrolysörer, med potential att minska kapitalkostnaden för elektrolys med upp till 60 %. Det här är något som världen verkligen behöver, säger Tommy Ekman, tekniskt ansvarig och projektledare på Semcon.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Projektet har som. utgångspunkt att hitta lösningar som öka mängden vätgas som kan produceras genom elektrolys med över 150 % jämfört med dagens elekrolysteknologi – utan att använda mer energi.
– Elektrolystekniken vi utvecklar tillsammans kommer göra det möjligt för Hystar att producera mycket energieffektiva elektrolysörer, med potential att minska kapitalkostnaden för elektrolys med upp till 60 %. Det här är något som världen verkligen behöver, säger Tommy Ekman, tekniskt ansvarig och projektledare på Semcon.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
MILJÖGENOMBROTT för batteritillverkaren NORTHVOLT: Första battericellen tillverkad med 100 % återvunnet material
PRODUKTUTVECKLING. Väl tajmat relaterat till finalen på den stora COP26-konferensen i Glasgow meddelar svenska batterijätten Northvolt att man har producerat sin första battericell med 100 procent återvunnet nickel, mangan och kobolt. Detta kommer att få till konsekvens att man kommer att skala upp tekniken till att omfatta alla återvinningsanläggningar i Sverige.
Emma Nehrenheim, som är Northvolts chef för bolagets recyclingprogram, Revolt, säger i en kommentar till genombrottet:
- Vad vi har visat här är en tydlig väg för att sluta livcykelslingan för batterier och att det finns ett hållbart, miljövänligt alternativ till konventionell gruvdrift som råvarukälla för batteriproduktion. Återvinningsprocessen kan återanvända upp till 95 procent av metallerna i ett batteri till en renhetsnivå i nivå med färskt ”jungfrumaterial”. Det vi behöver göra nu är att skala upp återvinningskapaciteten i väntan på framtida volymer av batterier som kräver återvinning.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Emma Nehrenheim, som är Northvolts chef för bolagets recyclingprogram, Revolt, säger i en kommentar till genombrottet:
- Vad vi har visat här är en tydlig väg för att sluta livcykelslingan för batterier och att det finns ett hållbart, miljövänligt alternativ till konventionell gruvdrift som råvarukälla för batteriproduktion. Återvinningsprocessen kan återanvända upp till 95 procent av metallerna i ett batteri till en renhetsnivå i nivå med färskt ”jungfrumaterial”. Det vi behöver göra nu är att skala upp återvinningskapaciteten i väntan på framtida volymer av batterier som kräver återvinning.
Klicka på rubriken för att läsa mer.













